Introduction

Registered nurses play a critical role in disaster response and patient care during crises. Recent global events underscore the importance of preparedness for disaster response. However, the readiness of registered nurses and their educational preparation vary. In Sweden, this prompted the National Board of Health and Welfare to introduce a new national curriculum for disaster response. This study aimed to assess how education for undergraduate and specialist registered nurses aligns with this curriculum.

Methods

A descriptive cross-sectional study was conducted among universities and university colleges in Sweden offering undergraduate and specialist nursing programs. Surveys were sent to all 25 higher education institutions providing nursing education in November 2023, comprising 29 questions related to the new curriculum.

Results

Findings revealed that half of the respondents had discussed the new curriculum, with 15 reporting some form of learning activities. Traditional lectures were the most commonly used format, and 11 respondents had designated teachers for the subject. Reasons for lacking disaster response education included prioritizing other acute care areas or a limited perspective at the academy.

Discussion

In conclusion, this study suggests that nursing education may not sufficiently prepare registered nurses for disaster response and armed conflicts. Education tends to focus more on acute care rather than taking a broader perspective. As a result, registered nurses may lack the competence and readiness required to effectively respond to disasters.

Texterna i detta nummer av Skrifter från Akademin för polisiärt arbete bygger på två föreläsningar. I den första, meddelad i samband med en intern konferens på Varbergs Stadshotell, reflekterar jag kring några grundfrågor, såsom ”Varför bygger vi upp en forskningsverksamhet?” eller ”Vad menar vi med forskning?” I den andra, som hållits på introduktionskursen till det nya kandidatprogrammet i polisiärt arbete vid Högskolan i Borås, gör jag några observationer om nyttan av vetenskapen – för polisen. Mina föreläsningar hölls i augusti och september 2022. Manuskripten har bearbetats inför publicering. Några mindre ändringar har gjorts, vissa upprepningar har strukits och referenser lagts till, men den talade stilen har behållits.

Den 19 juni (2023) samlades poliser och forskare från Högskolan i Borås, Chalmers Tekniska Högskola och Göteborgs universitet för att undersöka möjligheterna att bilda ett västsvenskt nätverk för polisforskning. Att identifiera vad som menas med polisforskning är svårt. Begreppet är omdebatterat i både Sverige och internationellt. Vi kommer därför inte heller att ge någon definition i föreliggande publikation, utan låta begreppet vara öppet och inkludera en bred kategori av presentationer. [...]

För att skapa en naturlig brygga mellan forskning och polisiär praktik krävs samarbete. Ett steg i den riktningen är att identifiera och sammanställa forskare som bedriver forskning som direkt eller indirekt relaterar till den verklighet som Sveriges poliser och Polismyndigheten är en del av. Det är vår förhoppning att mötet i Borås tillsammans med denna katalog kan skapa ett sammanhang för att underlätta informationsutbyten, undervisning, skrivande av forskningsansökningar och sampublikationer, och på det viset vara till nytta för Polismyndigheten och utbildningen av framtida poliser i Sverige.

Unfortunately, the police have daily encounters with children and young people that for some reason are in harm’s way. The article deals with the question of temporary decision making by the police as a tool to protect children and young people. The Swedish Police Act (polislagen) enables the police to make compulsory decisions temporarily with the purpose of handing over the child to a legal guardian or the social services. The legal provision is described as a tool for child protection and can also be seen as a tool to ensure the rights of the child and the best interest of the child. However, the present article explores the scope of the legal provision and finds that it is only applicable with regards to the behavior of the child. It does not protect children who are in harm’s way due to the behavior of the parent or the legal guardian. The article argues that there is a need to review the Swedish Police Act to strengthen children’s rights and fulfill Sweden’s obligations according to the UN Convention on the Rights of the Child. 

Personal assistance (PA) for persons with disabilities has been a successful and important welfare reform in Sweden. Studies show that PA empowers persons with disabilities and strengthen their living conditions, particularly their participation and self-determination. PA is crucial to everyday life. However, since the implementation in 1994 PA has been subject to criticism due to financial costs. The Swedish government has stated that PA needs to be financially sustainable to guarantee persons with disabilities PA in the future. In recent years PA has also been discussed in relation to welfare crimes. The Swedish Social Insurance Inspectorate (ISF) has stated that the legislation regarding PA, which has the intent of providing individual rights to persons with disabilities, makes it difficult for the Swedish Social Insurance Agency to control the payments of assistance allowance. ISF has also stated that the legal design regarding PA attracts organised crime and non-serious assistance providers. Preparatory works from the last 30 years regarding PA is subject to a qualitative analysis. The article analyses and contributes knowledge about risk factors regarding welfare crime within the legalisation of PA. The study shows that the legislator has dealt with risk factors regarding welfare crimes throughout the years and ever since the implementation of PA in 1994. PA has been a success when it comes to empowering persons with disabilities and a success for persons with non-lawful intentions. 

Polisen har ett brett uppdrag där bland annat initiala vårdåtgärder kan ingå. På grund av den ökade förekomsten av grova våldsbrott i samhället, ökar kraven på svensk polis. Detta kopplat såväl till förmåga och kunskap om akut omhändertagande som till utredningsåtgärder. 

Studien utforskar hur ambulanspersonal upplever överlämningen av skadade personer från polis. I studien undersöks särskilt strukturen i informationsöverlämningen och eventuell konflikt mellan spårsäkring och vårdåtgärder. Genom kvalitativa intervjuer med ambulanspersonal identifieras brister i den strukturerade överlämningen från polis, vilket pekar på en generell avsaknad av fastställda rutiner. Respondenterna upplever att polisen är en viktig resurs. Det framkommer att direktiv om spårsäkring sällan ges. Studien visar på ett behov av tydligare riktlinjer och utbildning för att förbättra samverkan mellan polis och sjukvård, vilket skulle kunna minska risken för vårdskador och säkerställa mer effektiv spårsäkring. 

För att bryta tystnadskulturen och öka effektiviteten i brottsutredningar har det införts en lagbestämmelse om att den som medverkar i utredningen av annans brott kan få lindrigare straff. Att öka incitamenten för den misstänkte att medverka i utredningar kan göra att fler brott klaras upp, att fler misstänkta lagförs och att utredningar kan bedrivas snabbare. När bestämmelsen infördes var en del remissinstanser delvis kritiska då bestämmelsen kan medföra problem ur rättssäkerhetssynpunkt. I den här studien intervjuas åklagare för att undersöka kronvittnesreformens tillämpning och innebörd utifrån ett rättssäkerhets- och effektivitetsperspektiv. Slutsatsen är att dessa två perspektiv inte är i konflikt med varandra men att det finns oklarheter kring hur bestämmelsen ska tillämpas. Det skapar risker för rättssäkerheten samtidigt som det finns fördelar utifrån effektivitetssynpunkt. 

Polismyndigheten har över tid underskattat kvinnors delaktighet och betydelse i gängkriminaliteten. Deras roll har knutits till offerskap, utsatthet och kärlekspartners. Avhopparverksamheten ska i samverkan med andra myndigheter och verksamheter erbjuda stöd och rehabilitering för personer som vill lämna kriminalitet vilket inte varit anpassade för kvinnor. Detta är en kvalitativ studie om yrkesverksammas bild av avhopparverksamheten och kvinnor i gängkriminalitet. Syftet är att undersöka polisanställdas bild av Polismyndighetens avhopparverksamhet med ett riktat fokus motkvinnor i gängkriminalitet. Genom att tillämpa teoretiska aspekter utifrån brottsavslutningsprocesser strävar studien till att fördjupa förståelsen för vad som påverkar en kvinna att lämna det kriminella livet. I studien har individuella intervjuer genomförts med fem polisanställda på olika organisatoriska nivåer inom Polismyndigheten med krav om erfarenhet av avhopparverksamheten eller kvinnor i gängkriminalitet. Resultatet visar att kvinnor i gängkriminalitet behöver synliggöras, en del av synliggörandet är att kvinnliga poliser bör finnas tillgängliga att möta och bemöta kvinnorna. Polismyndigheten måste öka förståelsen om kvinnors motivationsfaktorer för delaktighet i gängkriminalitet. Genom att inventera och kartlägga motivationsfaktorerna går det att anpassa stödinsatser utefter behov och ge kvinnor möjlighet till ett mer effektivt och meningsfullt avhopparprogram. Varje situation och individ är unik vilket skapar behov av olika stödinsatser. Det gäller att nyttjabrottsavslutningsprocessen och använda livsavgörande händelser som en introduktion till avhopparverksamheten. Studien är ett kunskapsbidrag till forskningen om brottsavslutningsprocesser och kvinnor i gängkriminalitet. Avslutningsvis kommer vi med förslag till åtgärd genom att introducera avhopparverksamheten underförundersökningen.

The number of explosions has increased sharply in Sweden in recent years, and a series of stricter penalties have been implemented to deal with the problem. In parallel with this work, the police also need to develop their methods for investigating these crimes. This essay examines factors that can contribute knowledge to investigators investigating breaches of the permit requirement under the Flammable and Explosive Goods Act. The study has been carried out through a traditional legal dogmatic method where the applicable law has been established and then transitioned to a qualitative content analysis of a number of legal cases. The results show that many aspects become important when investigating violations of the permit obligation. So that when assessing whether the crimes are to be considered serious or particularly serious, all circumstances are weighed into the assessment. This calls for robust and thorough investigations. In addition to increasing penalties, it is also important to continue developing methods for investigating violations of the permit obligation and to provide investigators and first patrol on site with research-based knowledge about success factors in the investigation of violations of the permit obligation. 􀀁

One way to compare health care needs and outcomes on common scales is by estimating the strength of preferences or willingness-to-pay (WTP). The aim of this study was to review directly measured preference values and WTP estimates for health states treated by plastic surgery. The included articles had to meet the criteria defined in the SPIDER (Sample, Phenomenon of Interest, Design, Evaluation, Research type). Relevant databases were searched using predetermined strings. Data were extracted in a standardised manner. Included studies were appraised according to the Grading of Recommendations Assessment, Development, and Evaluation (GRADE) approach for rating the importance of outcomes. In total, 213 abstracts were retrieved. Of these, 179 did not meet the inclusion criteria and were excluded, leaving 34 studies in the review. The risk of bias was considered moderate in four studies and serious in the rest. The overall certainty of evidence for directly measured preference values and WTP estimates for health states treated by plastic surgery is low (Grade ƟƟОО). The lowest preference scores were generally elicited for facial defects/anomalies and the highest for excess skin after massive weight loss. Scientific knowledge about preferences and the resulting health gains might play an essential role in deciding which procedures should be considered for public funding or rather rationed within the system. Better quality studies are required to allow for such applications.

Covid-19 pandemin har haft stor påverkan på vårt samhälle. I Sverige är restaurangbranschenen av de branscherna som har drabbats värst. Vid en kris som denna krävs det att ledare agerar för att se till att deras organisation kan överleva. En ledare kan påverka organisationen inom alla aspekter, allt från ekonomi till personalhantering. Därav bär ledaren ett stort ansvar på sina axlar. Syftet med denna studie är att undersöka hur en kris som Covid-19 påverkar ledarskap inom restaurangbranschen och vilka förändringar som ledare gör för att hantera pandemin. Studien kommer förhoppningsvis att bidra till ökad förståelsen kring hur ledarskap har förändratsunder pandemin Covid-19 och vad det har haft för effekter. Den insamlade datan i denna studie ska förhoppningsvis förklaras med hjälp av tre olika ledarskapsstilar. Studien har genomförts med en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer medutvalda ledare inom restaurangbranschen. Resultatet för studien visar skillnader och förändringar som har skett i ledarskapet hos de ledare som har intervjuats. Samtliga intervjuer har tolkats och jämförts med studiens teoretiska ramverk. En kris som pandemin Covid-19 har haft stor effekt på organisationers sammanhållning samt motivation hos medarbetare och har resulterat i ett större mänskligt fokus från ledarnas sida. 

Sexualbrott är en brottskategori innehållande flera olika typer av brott av sexuell karaktär. Enligt en undersökning från Brottsförebyggande rådet (2024) anmäldes totalt 293 112 brott mot person under 2023 och av dessa var 23 681 anmälda sexualbrott (Brå 2024). Ett vanligt förekommande problem är att målsägande som blivit utsatta för sexualbrott väljer att inte anmäla brottet och det finns därför ett stort mörkertal (Brå 2023). För de målsäganden som väljer att anmäla finns det målsäganden som sedan väljer att inte fortsätta medverka i polisutredningen. Studier visar vikten av målsägandes medverkan i rättsprocessen för att nå större framgång i polisens utredningar. Syftet med arbetet är att undersöka vilka faktorer som påverkar att en kvinnlig målsägande som blivit utsatt för sexualbrott väljer att anmäla eller att inte anmäla brott till polisen. Vidare syftar undersökningen till att studera vilka faktorer som påverkar kvinnliga målsägandens vilja att medverka i brottsutredningar gällande sexualbrott.

För att besvara våra frågeställningar har vi studerat tidigare forskning samt genomfört en enkätstudie. I enkätstudien deltog totalt 58 kvinnor som var över 18 år och blivit utsatta för sexualbrott. Den vanligaste faktorn till att kvinnorna valde att inte polisanmäla brott var att de skämdes eller hade skuldkänslor, detta valde 22 kvinnor (18,18%) som alternativ. Genom Chi-2 test samt Fisher's exact test, testade vi om kvinnor som utsatts av en bekant polisanmälde i lägre utsträckning än om förövaren varit obekant. Resultatet visade på en betydande skillnad i anmälningsbenägenheten om kvinnan utsatts av en bekant. Det framkom att en kvinna som blivit utsatt av en bekant anmäler brottet i lägre utsträckning till polisen än om kvinnan blivit utsatt av en obekant. I vår undersökning blev det tydligt att kvinnorna värdesatte ett bra bemötande från poliserna. Det framkom att den vanligaste faktorn för att målsägande fortsatte medverka var “Jag upplevde att polisen lyssnade på mig” tillsammans med “Jag ville att gärningspersonen skulle stå till svars och dömas”. Vår studie innefattar ett begränsat urval och få kvinnor som svarade på enkäten hade gjort en polisanmälan. Därav går det inte att dra några säkra slutsatser kring materialet gällande medverkan i utredning gällande sexualbrott.

Studien syftar till att undersöka om polisens utredningsverksamhet använder sig av 16 kap. 5a§ brottsbalken (BrB) (SFS 1962:700) (Bilaga 1) – Involverande av en underårig i brottslighet samt om utredningsverksamheten bidrar i polisens brottsförebyggande uppdrag kring att stoppa nyrekrytering av barn och unga in i gängkriminalitet.  

För att besvara frågeställningarna har vi genomfört en intervjustudie med utredare och förundersökningsledare som är verksamma i polisområde Storgöteborg. Vi kom fram till fyra teman när vi tolkade intervjupersonernas svar i vår analys: 

1.    Erfarenhet kring varför ungdomar begår brott

2.    Kunskapsnivån gällande lagstiftningen 16 kap. 5a§ BrB

3.    Praktisk erfarenhet gällande lagstiftningen 16 kap. 5a§ BrB

4.    Utredning som ett brottsförebyggande verktyg

Studien visar att polisens utredningsverksamhet idag arbetar med den nya lagstiftningen och att det går att arbeta vidare inom det brottsförebyggande uppdraget och därigenom skapa en större förståelse för lagstiftningens användningsområde. Utifrån intervjuerna ser vi att utredare inte tycker att socialsekreterare har tillräcklig förståelse för att kunna arbeta med unga som fastnar i gängkriminalitet. Utifrån att samverkan med bland annat socialtjänsten är viktigt i det brottsförebyggande arbetet menar vi att socialsekreterare behöver ges bättre förutsättningar att möta unga som fastnat i gängkriminalitet därav finns ett behov av att se över socionomprogrammet. När det kommer till Lag med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL) (SFS 1964:167) har vi uppmärksammat en brist när det kommer till användandet av hemliga tvångsmedel för att kunna bevisa brott med straffmyndiga gärningspersoner. 

Kriminella kvinnor har genom historien i stort sett varit osynliga i forskningen. När de uppmärksammats har man traditionellt försökt finna förklaringar till det brottsliga beteendet i kvinnans biologiska och sociala faktorer som psykiskt mående eller bristande moral. I nutid uppmärksammas kvinnor i kriminologin men det finns fortfarande ett glapp i forskningen, trots att kvinnor inkluderas hamnar mannen i centrum. Syftet med studien har varit att undersöka om och i så fall hur synen på kvinnor som begår brott skiljer sig från män som begår brott. Samt om misstänkta kvinnor och misstänkta män behandlas på olika sätt i brottsutredningar och i så fall varför. Studien har genomförts med kvalitativa fokusgruppsintervjuer med olika funktioner inom rättsväsendet. Resultatet visar att det finns skillnader både i upptäckt av och synen på kvinnor som begår brott. Många av skillnaderna går att hänvisa till teorier om genus och konfirmeringsbias. Sammantaget leder det till att vi inte ser de kvinnor som begår brott. En viktig princip för rättssäkerheten är att du oavsett kön ska kunna lagföras och få rätt hjälp som brottsoffer. Med andra ord är jämställdhet mycket viktigt för rättssäkerheten.

Studien undersöker vilka erfarenheter polisinsatschefer har av uppdragtaktik som är den ledningsfilosofi som Polismyndigheten förespråkar. Tidigare forskning kring ledarskap och kommunikation är relevant för uppdragstaktik inom insatsledning vid grova brott och presenteras därför i bakgrunden av den här studien tillsammans med forskning om långtgående förstahandsåtgärder. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med polisinsatschefer från polisregion Stockholm. Intervjuerna analyserades med tematisk analys och resultatet av studien visar att polisinsatschefer sätter tilltro till ledningsfilosofin och ser den som en ledarstil som stärker deras förutsättningar att lyckas med det brottsutredande uppdraget. För att lyckas med uppdraget ser de vikten av tydlighet i kommunikation och ömsesidig tillit mellan ledare och medarbetare under pågående insats och de använder inlärda metoder som även återfinns som framgångsfaktorer i forskning. I studien förs en diskussion kopplad till snabb tillit som en framgångsfaktor och blind tillit som en riskfaktor. Vidare visar resultatet att de polisinsatschefer som deltagit i studien är engagerade och själva både söker kunskapsutveckling men även löpande överför erfarenheter till sina medarbetare. Det går att diskutera om det specifikt är engagerade medarbetare som valt att delta i studien och därmed påverkat resultatet eller om alla polisinsatschefer har samma engagemang för kunskapsutveckling.  

För att kvalitetssäkra utredningsåtgärder vid grova brott under pågående insats visar resultatet att beredskapsfunktioner och specialister är en framgångsfaktor. Resultatet tolkas som att det är viktigt att arbeta uppdragstaktiskt gentemot dessa specialistfunktioner för att samarbetet ska fungera.  

De senaste årens ökning av det dödliga våldet har lett till att regeringspartierna och Sverigedemokraterna beslutat att införa flertalet nya reformer i syfte att förhindra och försvåra för kriminella. Reformerna presenterades i det så kallade Tidöavtalet och ett av de mest uppmärksammade förslagen är visitationszoner. Frågan om visitationszoner utreddes och ledde till ett förslag om säkerhetszoner. Uppsatsens syfte är att analysera lagförslaget om säkerhetszoner som brottsförebyggande metod utifrån tidigare kunskaper om brottsförebyggande metoder och kriminologiska teorier. Frågeställningarna besvaras dels utifrån en dokumentanalys av prop. 2023/24:84, säkerhetszoner, dels utifrån en litteraturgranskning av forskningen på området. Resultatet jämförs med kriminologiska teorier om brottsförebyggande metoder och Polismyndighetens strategi för det brottsförebyggande arbetet. Det visar sig att en säkerhetszon består av två delar, en som rör själva platsen och en som rör tvångsmedlen som får vidtas på platsen. Tidigare forskning avseende platsen har varit inriktad på den situationella brottspreventionen och framförallt hot spots. Resultatet av vår studie visar att det finns ett visst stöd för att säkerhetszoner kommer att vara brottsförebyggande genom att zonerna har en viss avskräckande effekt. Avskräckningen i sig har en grund i rutinaktivitetsteorin då den sker till följd av fler kapabla väktare på platsen och att det i sin tur kan minska motivationen hos en gärningsperson. Regeringen har i sina skäl för införandet av säkerhetszoner påpekat att visitationszoner är effektiva i Danmark och att de bör vara lika effektiva i Sverige. Hur effektiviteten ska mätas är fortfarande okänt och bör utvärderas i framtiden.

År 2015 lämnade Bergwallkommissionen sin rapport till regeringen. Av rapporten framgick det att polisutredningarna kring Sture Bergwall hade drabbats av det mänskliga, psykologiska fenomenet confirmation bias som hade orsakat att hela rättskedjan medverkat till att Sture Bergwall felaktigt dömdes för åttamord. Bergwallkommissionen, som tillsattes efter att rättsprocessens brister hade uppdagats, rådde Polismyndigheten att utreda om kunskaperna och metodutvecklingen var tillräckliga för att främja objektivitetsprincipen (SOU 2015:52) och 2016 förstärktes objektivitetsprincipen i lag. När vi nu närmar oss ett decennium sedan Bergwallkommissionens uppmaning finns ett behov av att se över hur Polismyndigheten arbetat kring det förstärkta objektivitetskravet. Syftet med denna studie är att undersöka om svensk brottsutredande personal idag har nödvändiga och tillräckliga förutsättningar att upprätthålla objektivitetsprincipens krav, vilka objektivitetsfrämjande metoder som används av personalen i dagens brottsutredningar samt vilket förändringsarbete den brottsutredande personalen känner till att Polismyndigheten vidtagit med anledning av objektivitetsprincipens lagförstärkning 2016. Studien genomfördes med en kvalitativmetod genom semistrukturerade intervjuer med brottsutredare vid Polisens enheter förgrova brott samt med polisiära förundersökningsledare och en åklagare. Resultatet visade att samtliga respondenters upplevelse var att de har tillräckliga förutsättningar att upprätthålla objektivitetsprincipen och att dessa förutsättningar huvudsakligen utgörs av deras och arbetsgruppens personliga egenskaper, arbetssätt, kunskap om arbetsuppdraget och tidigare erfarenheter. Respondenterna kände dock inte till att Polismyndigheten infört några objektivitetsfrämjande metoder eller att de hade genomgått eller erbjudits någon internutbildning med objektivitetsprincipen i fokus. Forskning visar dock att människans naturliga, psykologiska faktorer hindrar oss från att i tillräcklig utsträckning, utan strukturerade metoder, skapa även de oskuldspresumtiva hypoteser som måste ingå i brottsutredningar för att en persons skuld ska kunna anses vara objektivt ställd utom rimligt tvivel.

Rättssäkerheten och intresset av en effektiv brottsbekämpning bygger på en balans. På ena sidan straffprocessen och på den andra sidan intresset att ingen oskyldig ska dömas för brott den inte begått. De svenska rättssäkerhetsgarantierna har stärkts genom artikel 6 i Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och genom detta försäkras en tilltalad en rättvis rättegång. I brottmål är det åklagaren som ensam bär bevisbördan och i den ligger uppgiften om att nå beviskravet för en fällande dom. Genom att presentera en stark och robust utredning uppfylls detta. Domstolarna har till uppgift att meddela korrekta domar innehållande en omsorgsfull prövning av allt som presenterats i ett mål. Genom rätten till en rättvis rättegång har den tilltalade inte bara rätt till en opartisk domstol utan också rätt till tystnad och att kunna förhålla sig passiv utan att tvingas lämna uppgifter vilka skulle kunna vara belastande för denne. Europadomstolen har genom rättspraxis slagit fast att en tilltalads tystnad, vid särskilda förutsättningar, dock kan få en negativ bevisverkan för den tilltalade. Men domstolen har också uttalat att enbart tystnaden inte ensamt kan ligga till grund för en fällande dom. Uppsatsen undersöker hur och på vilket sätt Tingsrätten i Göteborg samt Hovrätten för Västra Sverige värderar en tilltalads tystnad i grova narkotikabrott och på vilket sätt åklagarens utredning värderas utifrån detta. Resultatet visar att den rättighet en tilltalads tystnad innebär inte överskrids. Domstolarna värderar en gedigen och robust utredning noggrant.

Tolken är av naturliga skäl en central aktör för att kunna tillgodose rätten att vid behov biträdas av tolk under en förundersökning om brott. Det finns därför anledning att lyfta fram tolkens perspektiv och erfarenhet avseende tolkassisterade förhör. Studien har en induktiv utgångspunkt och syftet är dels att undersöka hur relationen mellan auktoriserade rättstolkar och polisens förhörsledare ser ut ur tolkens perspektiv, dels att undersöka om relationen påverkar kvaliteten på förhöret. Studien genomfördes med kvalitativ metod där sju semistrukturerade intervjuer med auktoriserade rättstolkar låg till grund för datainsamlingen. Genom tematisk analys kunde tre huvudteman identifieras och därefter sättas i perspektiv till tidigare forskning. De tre huvudteman som identifierades benämndes förberedelser inför förhöret, genomförandet av förhöret samt miljö och utbyte. Varje huvudtema delades sedan in i underteman. Studien visar att respondenterna anser att relationen till förhörsledaren är god men att det finns förbättringsmöjligheter samt att relationen påverkar kvaliteten på förhöret. Studien presenterar implikationer utifrån resultat och analys. 

Edited by James A. Kapaló and Kinga Povedák, London, Routledge, 2022, 354 PP., 22 B/W Illustrations, £150, ISBN 9780367279998354

När lagstiftaren införde penningtvättsbrottslagen så var förhoppningen att denna skulle göra att allt fler brottsvinster togs från de kriminella. Det skulle bli svårare att visa upp sina brottsliga framgångar genom att ha på sig en dyr klocka eller åka runt i en dyr bil. Denna undersökning har haft fokus på lagstiftningen som är tänkt att göra detta svårare. Undersökningen har fokuserat på användningen av § 4 penningtvättsbrottslagen och har fokuserat på just denna paragrafen för att den uttryckligen tar fokus på lyxkonsumtion. Undersökningen har kommit fram till att enbart användningen av § 4 i brottsmål är låg och inte i ett enda rättsfall som undersökts har någon brottsvinst kunnat förverkats med stöd av § 4 i penningtvättsbrottslagen.  

Insiderbrott är när en person utnyttjar information som inte är känd för övriga aktiemarknaden för att köpa eller sälja värdepapper till sin egna ekonomiska vinning. Brottet är ofta svårt att bevisa och bevisningen brukar oftast bestå av indicier. Historiskt sett har brottstypen också präglats av flera friande åtal. Syftet med den här studien är att genom en rättfallstudie analysera bevisning och bevisvärdering i ett urval av insiderbrottsmål. Studiens resultat visar att insiderinformationen är central med förhållandevis många delrekvisit som behöver uppfyllas för att det ska bli en fällande dom. Resultaten visar också att säkrad kommunikation och då framförallt digital kommunikation är ett återkommande mönster i insiderbrottsmål. Till sist visar studiens resultat att den bevisvärderingsmetod som anges i Balkongfallet samt hypotesmetoden är vanligt förekommande bevisvärderingsmetoder i insiderbrottsdomar. Studien har kommit fram till att hypotesmetoden är en metod som många gånger kan vara lämplig att använda vid bevisvärdering i utredningar av insiderbrott, framförallt i utredningar som har omfattande bevisning. 

In this article, the focus is on the crime prevention method SafeGrowth and its implementation in Drottninghög, Sweden. We highlight the police perspective on the implementation of SafeGrowth in Drottninghög, a risk area in Helsingborg, Sweden. Contrary to ordinary crime prevention programmes, the police are not the leading actors in the SafeGrowth process; instead, they join, as an equal party, the residents and other actors in the project. This article is partly the result of a process evaluation conducted between August 2021 and October 2022. The data consists of a focus group interview and an on-site visit and was compiled in October 2022. In the analysis, three themes related to the police perspective are identified: (1) the relationship between SafeGrowth, the area’s crime problem, and evidence-based policing; (2) the contribution of SafeGrowth in terms of collective efficacy, and (3) problems related to evaluating SafeGrowth within the area. In the results, it becomes clear that, from a police perspective, the implementation of SafeGrowth may become problematic. The problems pertain to the selection of both areas and local problems to work with, the conjunction of different descriptions of realities, and organization within the project. For SafeGrowth to succeed in Drottninghög and similar areas, police perspectives must be included more clearly in order to facilitate cooperation. Despite these problems, we identified that a major advantage of the SafeGrowth method was its contribution to collective efficacy in the area, which, in turn, can be helpful to everyday police work in Drottninghög.

This study focuses on the care environment of secure youth homes run by the Swedish National Board of Institutional Care, where youths up to 21 years old are placed according to law due to extensive care needs or sentences.

Purpose

This study examined staff members’ experiences of the institutional care environment within secure youth homes.

Methods

Data were collected through three focus group discussions with 17 staff members at two secure youth homes. Subsequently, a thematic analysis was conducted.

Results

The analysis indicated two main themes: risk management and damage control in a restricted environment and compensating and reconstructing ordinariness—trying to make the best of it; each theme had three subthemes. The care environment seems to be experienced by staff as characterized by conflicting demands, thus constituting a gap between needs and what is possible to achieve—a balancing act that constitutes a constant struggle.

Conclusions

The staff members’ constant struggle could be interpreted as conflicting moral and instrumental demands; they know what the youths need, but the environment of the secure youth homes demands the decorous behaviour of sociomaterial control practices—rather than care practices.

This study aims to describe secure institutional youth care homes in Sweden in terms of the conditions of their spatial environment (i.e. physical design and objects) and the individual characteristics of the youths placed there. Data were collected through a survey and from the Swedish National Board of Institutional Care. The study population consisted of 18 units and 1,859 youths in secure institutions in Sweden from 2006 to the end of 2016. The results showed that 74.1% of the youths were enrolled under acute circumstances. They often present with physical and mental health problems, such as sleep disturbance and lack of impulse control; the young people are placed in a restricted environment with little possibility to maintain a sense of security. Due to their previous traumatic experiences, this can be problematic in terms of care and treatment. The results show a tension between different aspects of control, highlighting the importance of offering care environments that both offer the staff “control functions” (i.e. functions facilitating observation and control over the environment) and offer the youths “control opportunities.” Such environments need to be as homelike as possible, while simultaneously maintaining safe care for young people and a safe working environment for staff.

Tolken är av naturliga skäl en central aktör för att kunna tillgodose rätten att vid behov biträdas av tolk under en förundersökning om brott. Det finns därför anledning att lyfta fram tolkens perspektiv och erfarenhet avseende tolkassisterade förhör. Studien har en induktiv utgångspunkt och syftet är dels att undersöka hur relationen mellan auktoriserade rättstolkar och polisens förhörsledare ser ut ur tolkens perspektiv, dels att undersöka om relationen påverkar kvaliteten på förhöret. Studien genomfördes med kvalitativ metod där sju semistrukturerade intervjuer med auktoriserade rättstolkar låg till grund för datainsamlingen. Genom tematisk analys kunde tre huvudteman identifieras och därefter sättas i perspektiv till tidigare forskning. De tre huvudteman som identifierades benämndes förberedelser inför förhöret, genomförandet av förhöret samt miljö och utbyte. Varje huvudtema delades sedan in i underteman. Studien visar att respondenterna anser att relationen till förhörsledaren är god men att det finns förbättringsmöjligheter samt att relationen påverkar kvaliteten på förhöret. Studien presenterar implikationer utifrån resultat och analys.

I denna kandidatuppsats undersöks en av strategierna som tagits fram i det arbete som avser att reducera våldet i kriminella miljöer. Strategin som behandlas i denna studie heter gruppvåldsintervention tillika GVI. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur verksamma poliser inom områdespolisen i nordöstra Göteborg upplever implementeringen av och arbetsmetoden inom GVI. Studiens frågeställning är även utformad efter det ovan nämnda syftet. Anledningen till att författarna av detta arbete valt att studera GVI grundar sig i att författarna vill vidga kunskapen kring ämnet samt för att själva kunna nyttja dessa kunskaper i praktiken på sikt. Genom att studera ämnet kan nya tankar och idéer uppkomma i samtal med intervjupersonerna som i framtiden bidrar till en positiv utveckling.  

Polisens uppdrag är att öka tryggheten och minska brottsligheten. För att lyckas med detta har GVI påbörjats som en våldsreducerande arbetsmetod i några delar av Sverige. Arbetsmetoden innebär att fokus riktas mot enskilda individer med kriminella nätverkskopplingar. Ett GVI-budskap ska sedan lämnas till individen som ska föras vidare till gruppen. Budskapet innehåller en uppmaning om att individen och dess grupp ska upphöra med våldet annars kommer sanktioner riktas mot samtliga. Syftet med budskapet är att avskräcka personen och dess grupp att begå våldsdåd. 

För att undersöka ämnet har författarna av uppsatsen arbetat med semistrukturerade intervjuer med poliser från områdespolisen i nordöstra Göteborg. Dessa intervjuer har sedan analyserats och två teman har tagits fram som presenteras i resultatet. De två teman är fördelar med GVI-arbetet i Sverige samt utvecklingsmöjligheter med GVI-arbetet i Sverige. Resultatet av intervjuerna visar på att intervjupersonerna upplever GVI som ett bra verktyg i deras arbete mot nätverkskriminella samtidigt som samtliga upplever brister och ser utvecklingspotential med metoden. Resultatet av intervjuerna ligger även i linje med det som framkommit i de forskningsbaserade utvärderingarna som genomförts av GVI i USA samt Sverige. Studien avslutas med en diskussionsdel där författarna själva belyser de tankar och idéer som framkommit under arbetet.   Nyckelord: Gruppvåldsintervention, områdespolisen, arbetsmetod, kriminella, budskap. 

Polisutbildningen i Borås utbildar idag poliser i lagstiftningen kring vad som gäller när en polis ska verka med sitt skjutvapen. Lagstiftningen är från 1969 och kritiseras av poliser och andra som menar att den är för omfattande och juridiskt krånglig för att appliceras i en hastigt uppkommen polisiär situation där verkanseld kan aktualiseras. Med anledning av detta har ett nytt lagförslag arbetats fram på order av regeringen och presenterats till nuvarande justitieminister Gunnar Strömmer. I skrivande stund har berörda myndigheter och organisationer tid och möjlighet att uttala sig om förslaget. Det övergripande syftet med uppsatsen är att genom en rättsvetenskaplig analys bidra med kunskap om hur gällande rätt kommer att förändras utifrån det nya förslaget på ny lagstiftning och implikationerna av dess konsekvenser för polisutbildningen i Borås. I resultatet kommer vi bland annat ta upp hur lagstiftningen och utbildningen ser ut idag för att senare gå in på skillnaderna som kommer uppstå av det nya lagförslaget. I slutet kommer vi redovisa för våra slutsatser om hur polismyndigheten och polisutbildningen i Borås måste lägga om sin utbildning. Idag kommer poliser i allt större utsträckning i kontakt med konfliktfyllda miljöer. Polisutbildningarna tar redan detta i beaktning, men en ny lagstiftning innebär ny praxis och därmed kommer landets polisutbildningar behöva ställa om i utbildningen av poliser. En nationell samsyn kring utbildningen vore på sin plats i samverkan med lagstiftaren och andra experter i syfte att ta fram ett utbildningsmaterial som möjliggör ett korrekt handlande avseende vapenanvändning för blivande poliser. 

Bakgrunden till uppsatsen är att undersöka om det borde ske en förändring gällande misstänktas del i rättsprocessen när det kommer till organiserad brottslighet. Detta utan att kränka den mänskliga rättigheten att inte medverka till utredningen av sin egen skuld. För att undersöka detta har vi jämfört Sveriges och Danmarks lagstiftning gällande förundersökningsprotokollet, bevis- och förklaringsbörda och rätten att sitta tyst. Uppsatsen är utformad som en multimetodologisk ansats som består av rättsdogmatisk metod och juridisk komparativ metod för att analysera lagstiftningen länderna emellan och semistrukturerade intervjuer för att se till det subjektiva och något mer konstruktivistiska. Tanken med en multimetodologisk ansats är att kunna jämföra den skrivna juridiken med hur juridiken praktiskt tillämpas i samhället. När vi analyserade vårt resultat kom vi fram till att våra frågeställningar var starkt sammankopplade. Detta för att de har sin utgångspunkt i de mänskliga rättigheterna, vilket gör det svårt att få till en lagförändring. Resultatet talar för att vi möjligtvis hade kunnat få till en lagförändring gällande misstänktas del i rättsprocessen genom att införa en dansk lag. Den syftar till att åklagaren har rätt att hålla på viss bevisning för att först presentera bevisningen vid huvudförhandlingen i domstol. Resultatet talar för att det hade kunnat vara en åtgärd som hade varit värd att se över och möjligt implementera i svensk lagstiftning. Detta för att få till en förändring så de misstänkta inte kan forma sin utsaga efter förundersökningsmaterialet, men även att det inte hade spelat någon roll om de agerat med att sitta tysta fram till huvudförhandlingen.

In the current study credit card frauds are analysed. Concepts are taken from crime pattern theory and place-based criminology. The empirical material originates from the urban nightlife of Gothenburg, Sweden, and combines quantitative and qualitative data from different sources. Instead of focusing on the individual’s specific motives for committing crimes, the study has its interest in how place can play a part in fraud events and be a necessary condition in the crime modus operandi. In the conducted analysis, we can clearly see that place matters in the crime series studied, and that the place was not randomly chosen by the offenders. 

En introduktion till grundläggande kriminologiska perspektiv kring situationens betydelse för brott, rädsla för brott och otrygghet.Situationsbaserad brottsprevention ingår i serien "Kriminologiska perspektiv på ..." och tar upp hur man kan använda förebyggande strategier för att minska otrygghet och brottsutsatthet.Boken- ger en fördjupad kunskap om interaktionen mellan individ och miljö.- analyserar platsen, dess användare och användning.- behandlar jämställdhet, intersektionalitet och social hållbarhet.

Läs mer: Boken är lämplig för högskoleutbildningar inom flera områden - kriminologi, sociologi, stadsplanering, arkitektur, urban geografi – och på polisprogrammet. Den kan även med fördel användas av företag och förvaltningar som berörs av kriminalitetens mångskiftande verkningar.

Om författarna: Charlotta Thodelius är universitetslektor i kriminologi på Akademin för polisiärt arbete, Högskolan i Borås. Hennes forskning har bland annat fokus på relationen mellan individ och miljö, främst platsens och situationens betydelse vid skolvåld, skadehändelser och suicid.Vania Ceccato är professor vid Arkitektur och samhällsbyggnad, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Hon studerar förhållandet mellan den byggda och sociala miljön och människors säkerhet och trygghet i både urbana och rurala miljöer. Vania är även samordnare för Säkraplatser-nätverket som har syftet att sprida kunskap inom situationsbaserad brottsprevention bland praktiker i Sverige.

Dödligt skolvåld ingår i serien Kriminologiska perspektiv på ... och belyser svenska händelser av dödligt eller potentiellt dödligt skolvåld. Ger en samlad bild av dödligt skolvåld i Sverige.- Kombinerar rättsligt material och vetenskaplig litteratur.- Kan användas för att belysa likartade händelser, som attacker i köpcentrum eller synagogor. - Visar hur liknande händelser kan förhindras – och hur man kan begränsa följderna när de väl inträffar.Boken är lämplig för utbildning inom exempelvis kriminologi, juridik, psykologi, sociologi och socialt eller polisiärt arbete. Den kan med fördel användas som fortbildning för professionella inom rättsväsende och brottsförebyggande arbete.

Immediate breast reconstruction (IBR) is an integral part of modern breast cancer treatment. Our aim was to investigate patient experience with implant loss after IBR by using interpretative phenomenological analysis (IPA). We conducted semi-structured interviews with eight informants. We analyzed data according to the IPA flexible seven-stage process and four main themes were developed: immediate breast reconstruction as the indisputable choice, a difficult experience, an altered body: redefining normality, and trying to cope. The experience of implant loss appears to affect women for many years and might overshadow some of the benefits of IBR.

Introduction: Ethical competence in professional practice can be considered essential among nurses and nurses in ambulance care encounter ethical dilemmas frequently. To enhance ethical competence among students in the ambulance specialist nursing program, high-fidelity simulation scenarios including ethical dilemmas were introduced as a learning activity. Research aim: The research aim was to investigate the usefulness of high-fidelity simulation in ambulance specialist nurse education to teach ethical reasoning when caring for children. Research design: This study was conducted as a qualitative interview study, complemented with observations and using field notes and qualitative interviews for data collection. Data was analysed using deductive qualitative content analysis based on a care ethical model. Participants and research context: Participants (n = 35) were recruited from an ambulance nurse educational program at a Swedish university. Data was collected after the students took part in two high-fidelity simulations involving children in an ambulance care setting. Ethical considerations: The study has been vetted and approved by the ethical council at the University of Borås, Sweden. The study follows the Helsinki Declaration?s advice on ethical principles. Results: The results showed that most of the students expressed some form of ethical reasoning during the simulation sessions, which were elaborated and reflected upon during the debriefing part of the sessions. The simulation design seemed to have a great impact on the outcome of the student's ethical reasoning, where increased immersion led to deeper emotional engagement among the students which increased awareness of their personal preconceptions. Conclusions: This study aimed to investigate whether high-fidelity simulations could be useful to stimulate ethical reflections and contribute to increased ethical competence among students. In conclusion, a well-designed high-fidelity simulation can be useful as an educational tool to learn and enhance ethical competence among specialist ambulance nursing students.

I polisens dagliga arbete upplever många poliser att de inte räcker till. De överhopas av uppgifter som ska genomföras, allt från administrativa uppgifter till att uppfylla olika mål som kommer från ledningen. Ledarskapet är en viktig del för att få arbetet att fungera. Syftet med den här studien är att ta reda på hur ledarskapet fungerar inom polisen, vilken målbild som sätts upp av ledningen och hur polismännen upplever att detta kan efterlevas i praktiken med fokus på det brottsförebyggande och brottsutredande arbetet. För att ta reda på detta har jag intervjuat sex poliser med olika befattning i olika polisdistrikt. Resultatet visade att poliserna jag intervjuade har upplevt att ledningens målbild inte alltid varit uppnåbar och att ledarskapet har stor betydelse för det dagliga arbetet. Studien visade att det förekommer en så kallad pinnjakt med pinnstatistik med syfte att framhäva olika mätbara insatser som gjorts i det dagliga arbetet, vilket resulterar i att medarbetarna inte alltid upplever att deras arbete känns värdefullt. Sammanfattningsvis framkommer det att ledarskapet hade en stor betydelse för medarbetaren och att ledarskapet präglade det dagliga arbetet på olika sätt beroende på vem som tillfrågades under intervjuprocessen.