I förskolans utvecklingssamtal skall personal och föräldrar diskutera barnets utveckling och lärande, vad barnet gör, hur det trivs och hur barnet fungerar socialt (Skolverket 2005). Det finns inga mål barnet skall uppnå, som beskriver vad barnet skall kunna vid en viss tidpunkt. Det anses dock viktigt att följa barnets utveckling och lärande, men det är inte detsamma som att bedöma barnet utifrån fastställda kriterier och normer (Prop.2004/05:11). SYFTE: Vårt syfte med studien är att ta reda på vad föräldrar förväntar sig av utvecklingssamtal i förskolan, och vad de anser vara av betydelse i pedagogens roll under utvecklingssamtalet. METOD: Vi har valt att använda oss av self report som metod till vår studie. En self report är en skriven text av en person om ett fenomen som en forskare vill veta mer av. I vår studie är det föräldrar som skrivit ner berättelser utifrån frågeställningar om utvecklingssamtal i förskolan. RESULTAT: Resultatet visar att föräldrar vill veta hur barnet har det på förskolan. Föräldrarna vill framförallt veta hur barnet fungerar i gruppen, i det sociala samspelet. Något som framkommer är föräldrars funderingar på om barnet passar in i gruppen och har vänner att leka med. Ytterligare en förväntning på utvecklingssamtalet är hur barnet fungerar i de dagliga rutinerna. Föräldrarna vill ha information om barnet, de vill få ta del av sådant som fungerar bra och sådant som fungerar mindre bra

Bakgrund I bakgrunden presenteras tidigare studier och forskning om barns lärande och om hur bland annat miljö, material och vägledning kan främja utveckling hos barn. Att förskolans verksamhet utformas utefter barns perspektiv spelar en stor roll i att skapa de bästa förutsättningarna för barns lek och lärande. Syfte Syftet med studien är att undersöka ifall ett utvecklingsarbete kan stimulera barns språkliga utveckling. Metod Metoden som har valts är en kvalitativ studie av utvecklingsarbetet med etnografiska inslag. Det har genomförts observationer innan och efter utveckling av barnens lekrumsmiljö för att se förändringar i barns språk och lek. Informella intervjuer av pedagoger på fältet har använts som underlag för resultat och reflektion. Både observationer och intervjuer har antecknats i loggbok för bearbetning och analys av data. Enstaka mer formella intervjuer har spelats in i diktafon och transkriberats. Resultat Resultatet visar att barnen har blivit mer språkintresserade och mer angelägna till uttryck. En tillvaro för samtal har skapats genom "kvalitettid" i mindre barngrupper. Utifrån ändringen har miljön fått en tydligare funktion, vilket har påverkat barnens lek och stimulerat dem till att uppta meningsfulla aktiviteter. Utvecklingsarbetet har ändrat hur barnen engagerar sig med i miljön.

OBJECTIVE: to describe the qualitatively different ways in which midwives make sense of how to approach women smokers. DESIGN, SETTING AND PARTICIPANTS: a more person-centred national project 'Smoke-free pregnancy' has been in progress in Sweden since 1992. Using a phenomenographic approach, 24 midwives who have been regularly working in antenatal care were interviewed about addressing smoking during pregnancy. FINDINGS: four different story types of how the midwives made sense of their experiences in addressing smoking in pregnancy were identified: 'avoiding', 'informing', 'friend-making', 'co-operating'. KEY CONCLUSION: the midwives' story types about how they approached women who smoke illustrated the difficulties of changing from being an expert who gives information and advice to being an expert on how to enable a woman in finding out why she smoked and how to stop smoking. IMPLICATIONS FOR PRACTICE: health education about smoking that is built on co-operation and dialogue was seen by the midwives as a productive way of working. The starting point should be the lay perspective of a woman, which means that her thoughts about smoking cessation are given the space to grow while she talks.

Bakgrund Dialogen mellan hem och skola/fritidshem omskrivs idag i läroplanen, LGR-11(Skolverket, 2011) som en samverkan där föräldrar bör göras mer delaktiga. Denna studie presenterar olika forskning som gjorts på området, såväl svensk som utländsk och med pedagogisk respektive beteendevetenskaplig utgångspunkt. Faktorer som sociala förhållanden, etniskt ursprung och barns ålder har tagits upp i detta kapitel. Syfte Att undersöka den dialog som kan förekomma mellan pedagog och föräldrar med särskilt fokus på fritidshemmet. Metod Kvale (2007) ser den kvalitativa intervjun som ett medel att vinna nya kunskapsmarker och genom att intervjua sökte jag få fram varje pedagogs tankar men också skildringar av deras sätt att arbeta för att skapa en bild av hur dialogen ser ut och utvecklas under barns år på fritids. Resultat Den dagliga dialogen på fritidshemmet är något som pedagogerna är bekväma med att hantera och resultatet visar att man anpassar dialogen efter familjernas behov och utifrån ett perspektiv på barnets välbefinnande i verksamheten. Dialogen är som mest frekvent under de första skolåren för att sedan mattas av efter hand barnen blir äldre och då istället ersättas av olika sociala sammankomster dit föräldrar inbjuds. Resultatet visar på såväl skillnader som likheter mellan verksamheterna i fråga om prioriterade områden och strategier för att skapa alternativa former av dialog vid sidan av en daglig kontakt.

Forskare menar att unga uppvisar en arbetsattityd som skiljer sig från den äldre generationen. Tidigare forskning visar på att tillfredställelse i relation till olika variabler, bland annat ålder, förekommer det konkreta skillnader mellan unga och äldre i deras sätt att resonera kring vilka faktorer som är viktiga i arbetslivet. Tidigare forskning visar även att samhället och arbetsmarknaden präglas allt mer av de postmaterialistiska värderingarna där unga i större utsträckning prioriterar faktorer såsom självutveckling och livskvalitet medan de äldre lägger större vikt vid anställningstrygghet och ekonomisk trygghet. Ungas attityd hänger samman med de förändringar som sker på arbetsmarknaden, det vill säga att man går mot en mer postmaterialistiskt marknad där arbetsformerna och arbetstiderna tenderar vara allt mer flexibla och diffusa. Utifrån Herzbergs teori om hygienfaktorer och motivationsfaktorer, är vårt syfte med denna studie att få en uppfattning och förståelse av hur några unga upplever sin arbetstillfredsställelse och prestation i arbetet. Undersökningen baseras på en kvalitativ ansats där vi genomfört individuella semistrukturerade intervjuer. Urvalet innehåller sammanlagt tio respondenter med olika typer av arbeten och anställningsformer. Samtliga respondenter är i 23-27 års ålder. Resultatet visar att vilka faktorer och i vilken ordning respondenterna väljer att prioriterar dessa har betydelse för deras tillfredställelse och prestation i arbetet. Bland de inre faktorerna var utvecklingsmöjligheter i arbetet en vanligt förekommande faktor bland respondenterna och lön var den faktor som prioriterades bland de yttre faktorerna. De som upplevde deras övergripande tillfredställelse som stark var de som lade lika stor vikt vid både motivationsfaktorerna och hygienfaktorerna. De övriga respondenterna som prioriterade annorlunda hade växlande tillfredställelse. Det framgår vidare att tillfredställelsen är starkt sammankopplad till prestationen. Ju högre tillfredställelse desto större är sannolikheten att man presterar bättre.

Bakgrund I vår undersökning kommer vi att belysa olika områden som är relevanta till det fenomen som är i fokus i vår studie. Vi kommer även att lyfta fram olika metoder som används ute i verksamheterna och vi lyfter även fram kultur, modersmålets betydelse och olika undervisningsmetoder. Syfte Vi ville genom vår studie ta reda på hur pedagoger arbetar med svenskundervisning för barn med svenska som andraspråk. Vi vill också ta reda på vilka metoder som pedagoger använder i förskolan och i förskoleklassen. Metod Studien bottnar i en fenomenografisk ansats. Detta är en kvalitativ undersökning och vi gjorde intervjuer med pedagoger i förskolan och i en förskoleklass för att komma fram till vårt resultat. Resultat Resultatet visar att pedagoger i förskolan och i förskoleklassen har samma värderingar är det gäller svenska som andraspråk. Dock anser pedagogerna att det saknas tillräckligt Med resurser för att nå den optimala inlärningsmiljön i skolorna. Metoderna för svenskinlärningen som används i förskolan och i förskoleklassen bygger oftast på samma grundtanke.

The present study examines several personal attributes that distinguish the personal profiles of individuals, from Indonesian and Swedish cultures, according to self-reports of positive and negative effect, stress and energy, self-esteem, hospital anxiety and depression, dispositional optimism and health. Indonesian participants expressed both more PA and more NA than Swedish participants but less stress and a higher energy-stress quotient than the Swedish participants. Additionally, the former expressed a higher level of optimism and self-esteem, but also more depression, and less impulsiveness than the latter. Younger participants expressed less positive affect and more negative affect and impulsiveness than older participants who expressed both more stress and a higher energy stress quotient. Regression analyses indicated that PA was predicted by optimism and health whereas NA was predicted by anxiety and depression and impulsiveness and counter predicted by health. The present findings are discussed according to the notion of emotional regulation according to which individuals differ in their use of emotion regulation strategies such as reappraisal and suppression, and these individual differences have implications for affect, well-being, and social relationships.

The purpose of the present study was to describe experience of envy in two different cultures, Indonesia and Sweden. Envy is a feeling that most people have experienced and mostly regards as shameful. The concept relates to a variety of feeling that shows its complexity. The result shows that envy had a wider meaning in the Indonesian language than in Swedish, and consisted of emotional words that were rare among the Swedish respondents. The Swedish respondents’ descriptions were, with few exceptions, connected to a malicious (ill will) meaning while it was obvious that the Javanese respondents used also the concept of benign envy (without ill will). Jealousy and envy seemed to overlap each other more in Bahasa Indonesia than in the Swedish use of the words. The latter had a distinct word for schadenfreude that was lacking in Bahasa Indonesia. For the Swedish respondents, wanting to have what another person possesses was a central element of envy, for example prosperity or competence. The Javanese respondents stressed relationships, achievements and personal characteristics’ as main causes for envy. Both the Swedish and Javanese respondents reported that a person who they knew and with whom they had an established relationship, such as a friend or a fellow student, had envied them and the causes for this were about the same as their own.

Studien genomfördes hösten 2013 på ett logistikföretag i Sverige, med syfte att studera sä-kerhetsklimatets potentiella påverkan på medarbetarnas förhållningssätt till incidentrapporte-ring. Utifrån teorier om säkerhetsklimat skapades en enkät, innehållande ett urval frågor från samtliga av de sju säkerhetsklimatsdimensioner, som det nordiska frågeformuläret NO-SACQ-50 (Kines et al., 2011) innehåller. Dessa kompletterades med frågor som fokuserade på uppfattningen av incidentrapportering. Resultaten visar att säkerhetsklimatet påverkar uppfattningen av incidentrapportering, som chefer och medarbetare delar. Ju bättre klimatet är desto större blir benägenheten att ha en positiv uppfattning av incidentrapporteringen, även när man tar personlighetsdraget CFC (Consideration of Future Consequences) i beak-tande. Det finns inte heller några skillnader mellan chefer (N = 6) och terminalarbetare (N = 27) i detta avseende. Antalet antagna incidenter som sker på arbetsplatsen påverkar upp-fattningen av säkerhetsklimatet, som sedan styr förhållningssättet till incidentrapporteringen. Av de olika typer av säkerhetsbeteenden som tidigare forskning tagit upp, visade sig både safety participation (säkerhetsdeltagande) och safety compliance (regelföljande) ha kopplingar till incidentrapporteringsuppfattningarna. Safety participation har ett något star-kare samband än compliance. Slutsatsen blir att ledarskapsorienterade åtgärder rörande sä-kerhetsklimatet bör genomföras, för att åstadkomma en ökad incidentrapporteringsfrekvens. Då samplet var förhållandevis litet, bör generaliseringar göras med viss försiktighet.

Bakgrund: Studien handlar om barns relationsskapande i skolmiljö. Hur man som barn gör för att knyta nya kontakter, bibehåller, och livnär dem. Att man trots olikheter och svårigheter gör allt för att inte förlora sin kompis, samt att den sanna definitionen av vänskap diskuteras, reflekteras, och blir sedd ur ett barns perspektiv. Syftet : Syftet med studien är att undersöka hur barn samspelar ihop med jämnåriga, hur de går till väga för att behålla sina befintliga relationer, samt hur de skapar nya relationer. Metod: Då samma företeelse sedd ur olika perspektiv skulle kunna utgöra ett mer tillförlitligt resultat och på sätt förstärka dess validitet, så valde vi en kvalitativ metod för att på så sätt nyttja både intervju och observation. Resultat: Det informationsflöde som utvanns ifrån studien påvisade ett minst sagt slående resultat. För trots ett tämligen olikt tänk mellan killar och tjejer, så strävade de ändå efter samma mål. Dilemmat i klassen var sålunda inte vad de ville uppnå, utan snarare hur de skulle kunna uppnå det. Barnen berättade öppenhjärtigt att de ville vara sams och bemötas med respekt ifrån så väl vuxna som barn, men att det ibland kunde inträffa missförstånd och dylika komplikationer.

BAKGRUND: Vi är speciellt intresserade av utomhuspedagogik och dess möjligheter till aktiv inlärning. Vår studie handlar om att se barns lek på utegården utifrån barnens perspektiv. Bakgrunden handlar om barnens motivation till rörelse utomhus. Den belyser att det finns många olika ”uterum” på förskolegården. Bakgrunden beskriver leken på förskolans gård, och hur leken förflyttas och justeras mellan uterummen. Könets betydelse för val av lekmateriel och lekplats beskrivs också, liksom hur man kan få fram barnets syn på sin egen lek. SYFTE: Syftet är att ta del av barnens tankar om sin lek på förskolegården och hur de använder den. METOD: Vi har, vid två olika förskolor, observerat ca 40 barns val av platser vid nio olika tillfällen och intervjuat tio pojkar och tio flickor om vad, var och med vem de leker. Vi har också frågat barnen om speciella pojklekar respektive flicklekar. RESULTAT: Alla de tillfrågade barnen svarade att de tyckte om att gå ut. På de två förskolorna fanns det många uterum, t ex sandlådan, gungorna, den undanskymda gräsmattan. Några var mer använda än andra. Leken, och en del lekmaterial, följde med barnen genom de olika uterummen och då kunde leken också ändra karaktär och ledare. Vid den ena förskolan dominerade pojkarna men vid den andra var det flickorna som dominerade.

Sammanfattning: Denna uppsats handlar om ledarskap och vilka tekniker chefer använder sig av i sitt arbete för att fungera som bra ledare. Uppsatsen omfattar åtta intervjuer med chefer inom den privata och offentliga sektorn i Göteborg. Bakgrund: Ämnet ledarskap är ett aktuellt och omdiskuterat ämne i dagens samhälle. Det finns olika sätt att leda, olika ledarstilar och olika strategier som chefer använder sig av för att kunna leda medarbe-tare och sträva efter organisationens mål. De flesta är överens om att ledarskap är viktigt eller till och med avgörande för en organi-sations möjligheter att nå framgångar. Ledare porträtteras ofta som starka och styrande och med förmågor att utmana, driva och förändra. Men vad är egentligen en bra ledare och vilka tekniker använder sig ledare av? Det var dessa frågor som väckte vårt intresse inom ämnet ledarskap. Syfte: Syftet med denna undersökning är att genom kvalitativa intervju-er undersöka vilka tekniker som chefer använder sig av i sitt ar-bete för att fungera som bra ledare. Metod: Vi har utfört en kvalitativ undersökning i form av åtta semistruk-turerade intervjuer med chefer från olika branscher inom den privata och offentliga sektorn. Resultat: Utifrån våra åtta intervjupersoners beskrivningar av sina subjek-tiva uppfattningar kring ledarskap har vi kunnat dra slutsatsen att de ledarstilar som framkommit mest är demokratiskt eller flexibla ledarskapet, det auktoritära ledarskapet och det situationsanpas-sade ledarskapet. Resultaten visar bland annat att cheferna an-vänder sig av olika strategier och tekniker vid olika situationer. Resultatet visar även att intervjupersonerna har olika kunskaper och kompetenser som cheferna använder sig av i sitt ledarskap. Även här kräver varje situation olika kunskaper och kompetenser för att cheferna ska fungera som en bra ledare.

BAKGRUND: Den nya skollagen ligger till grund för att införa förskolan helt i skolväsendet som en egen skolform. I den reviderade läroplanen har en ny rubrik skrivits in där förskollärarna har fått ”ett särskilt ansvar”, i den pedagogiska verksamheten. Den reviderade läroplanen börjar gälla första juli 2011. I litteraturen i bakgrunden tar vi upp bakåtliggande orsaker till den reviderade läroplanen samt förskolans pedagogik, kvalité och pedagogisk ledarskap. SYFTE: Syftet med studien är att ta reda på några förskollärares tolkningar av det särskilda ansvaret i den reviderade läroplanen samt att ta reda på hur vanligt förekommande dessa tolkningar är till en större grupp förskollärare. METOD: Den första delen i studien är kvalitativ och bygger på intervjuer från 10 förskollärare från olika stadsdelar. Den andra delen i studien är kvantitativ med påstående satser från den första delen av studien och vänder sig till en större grupp förskollärare spridda över flera stadsdelar. Verktyget för den kvantitativ delen i studien är webbenkäter och antalet förskollärare som deltog är 55 förskollärare av 102. RESULTAT: Resultatet visar sig att förskollärarens tolkningar av det särskilda ansvaret är mycket innehållsrikt. Förskollärarna beskriver sin roll utifrån många olika perspektiv vad det nya kravet kan komma att innebära för förskolläraren. Det kommer att innebära stora skillnader från förskola till förskola, från arbetslag till arbetslag och från förskollärare till förskollärare, hur det nya kravet kommer att gestaltas i den pedagogiska verksamheten. I studien trots skillnaderna har övervägande andelen av förskollärarna svarat att förändringarna kräver utökad planeringstid både, individuellt och i arbetslaget.

Personalutvecklarna i dagens organisationer verkar inom den så kallade Human Resource avdelningen. Deras arbetsuppgifter handlar om allt från personalutveckling till arbetsrättsliga frågor och kräver att man som personalutvecklare både kan planera, genomföra organisations-, personal- och ledarskapsutveckling i olika former. Arbetet kräver på så sätt att personalutvecklaren är en högutbildad proaktiv nyckelperson som ser till att medarbetarna finns på plats, är nöjda, vidareutvecklas och är engagerade i sin arbetssituation. Denna insats, för medarbetaren, görs för att vidhålla medarbetarnas fortsatta anställningsbarhet i arbetslivet. Samtidigt som personalutvecklaren arbetar efter att hålla andra anställningsbara måste denne även alltid hålla sin egen anställningsbarhet i fokus. Detta för att personalutvecklaren ska fortsätta vara aktuell på arbetsmarknaden. Syftet med denna studie är att undersöka vad olika personalutvecklare i arbetslivet har för syn på anställningsbarhet. Vi vill även undersöka om de uppfattar att deras utbildning har styrkt deras anställningsbarhet samt hur de fortsätter att hålla sig anställningsbara. Studien är utförd med en kvalitativ metod då det har gjorts åtta stycken individuella, semistrukturerade intervjuer. Respondenterna arbetar alla inom HR-yrket, från olika organisationer. Vår teori består av Bourdieus tre begrepp: habitus, fält och kapital. Slutsatserna efter denna studie är att våra respondenter ser på anställningsbarhet som något individen själv måste ta ansvar för. Detta på grund utav att de flesta tjänster genomgår ständiga vidareutvecklingar i och med de rådande globala kraven och konkurrensen som existerar idag, däribland även i personalutvecklaryrket. Då vi ser till vad tidigare forskning säger angående samarbetet mellan arbetsgivare och arbetstagare gällande individens anställningsbarhet skiljer sig detta från vad vårt resultat presenterar. Respondenterna anser i denna mening att det är dem som tar det största ansvaret och det framträder inte att det existerar något samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare för detta intresse. Vidare uppfattar respondenterna att deras utbildning är ett formellt kapital som anses nödvändig för att kunna få ett arbete, inom HR-yrket. Detta beror enligt respondenterna på att de genom sin utbildning, som personalutvecklare, utvecklar både ett strategiskt samt ett kritiskt förhållningssätt. Man kan på så sätt se utbildningen fylla en initial betydelse där respondenternas befintliga kunskap, färdigheter och förmågor bildar deras kompetens. Samtliga respondenter visade sig använda olika strategier för att upprätthålla anställningsbarheten inom sin yrkespraktik. Detta visar på att respondenterna tar sitt eget ansvar gällande anställningsbarhet. Dock har vi ett kritiskt förhållningssätt till det strategiska tänkandet gällande anställningsbarhet och dess pågående process.

Bakgrund Ger en bild av skolväsende för små barn i Indien och Sverige, samt övergripande förutsättningar för barn och skolor i Indien. Vidare förmedlas siffror på hur läs och skrivkunnighet är spridd i Indien. Slutligen ges sociokulturella perspektiv på vad literacy/litteracitet är och hur dessa förmågor enligt sociokulturellforskning utvecklas hos barn. Miljön som omger barnet tillmäts betydelse för detta samt de sociala praktiker där lärande sker. Syfte Syftet är att med min blick som svensk förskollärare beskriva och åskådliggöra literacy/litteracitet i några indiska barns dagliga liv. Hur detta tar sig uttryck i skolan och hemmen i miljön: i omgivande text, i saker, relationer och kommunikation. Metod Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie med etnografisk ansats. Det huvudsakliga verktyget som jag använt är skrivna observationer. De har gjorts på olika tider och platser med olika grad av eget deltagande från min sida. Jag har följt fyra barn i två olika skolor under sammanlagt åtta veckor i delstaten Madhya Pradesh. Urvalet är gjort för att ge fältet bredd och visa olikheter i lärandemiljöerna utan att söka extremer. Resultatet av löpande observationer har analyserats som kulturstudie och med sociokulturellt perspektiv på lärande. Resultat I resultatet presenteras de fyra barnen. Skolorna beskrivs i hur det talas om dem och hur jag upplever miljön och kulturerna på skola1 och skola2. Skillnader i undervisning mellan skolorna tas upp liksom hur skriftspråk används. Detta och relationerna mellan lärare och elever samt elever och elever skiljer sig åt och skapar olika förutsättningar för lärande. I de sista delarna av resultatet beskrivs text och textrelaterade aktiviteter i samhället runt barnen och i barnkulturella uttryck. Exempel på skilda literacymiljöer ges från två barns hem.

Sammanfattning De flesta kommunala arbetsplatser strävar idag efter att skapa jämlika arbetsplatser där grupper som tidigare inte fanns representerade blir integrerade. Officiell statistik ger en fingervisning om att det finns mycket arbete kvar att göra, både på nationell nivå och inom Borås Stad för att nå en större jämlikhet. Vid nyrekryteringar ges organisationer en chans att förändra sin struktur, och även om det är en stor utmaning att se över rekryteringsprocessens kravprofiler och urvalsfaktorer, vilka ofta styrs av vanor, tradition och kultur, är det här man måste påbörja arbetet mot jämlikhet. Syftet med denna uppsats är att belysa rekryteringsprocessen inom kommunal sektor med fokus på upplevda förutsättningar och hinder för jämlikhetsarbetet i denna process utifrån ett rekryteringsperspektiv. För att besvara vårt syfte har vi valt att använt oss av en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som grund för att få ett kvalitativt djup men ändå ha kvar viss struktur på intervjuerna. De slutsatser som vi presenterar i vår uppsats är flera men bl.a. att den existerande normen i samhället inom offentlig sektor där yrken på lägre positioner är kvinnodominerade och har låg status. Detta utgör ett grundläggande hinder för att kunna bedriva en rekrytering ur ett jämlikhetsperspektiv. Utbildningsinsatser som riktat sig till kvinnor har visat sig bära frukt då kvinnor är mer benägna att ta sig in på tidigare mansdominerade yrken än vad män är att göra det motsatta. Ett annat hinder som enhetscheferna som bara utför rekrytering av sommarvikarier är LAS, vilket resulterar att de nästan aldrig kan nyanställa.

BAKGRUND: Det är samhällets normer, värderingar och förväntningar som påverkar synen på könet. Som pedagog har m en stor inverkan på barns framtida syn och utveckling gällande könroller. SYFTE: Vårt syfte är att undersöka om pedagoger styr barns aktiviteter och val av leksaker utifrån ett medvetet genusperspektiv, samt om de utövar textila aktiviteter utifrån ett genusperspektiv. METOD: Vi har valt att använda oss av intervjuer som är en kvalitativ undersöknings metod. Vårt intresse är att få en inblick i pedagogernas tankar och åsikter gentemot könsroller i samband med leken och textilen. RESULTAT: Pedagogerna anser att de omedvetet kan styra barn mot val av leksaker och aktiviteter men de är medvetna om att det finns könsrelaterade leksaker då samhället består av normer och värderingar. De är medvetna om att de är med och påverkar barns roll gällande deras könsidentitet. Pedagogerna anser att textila material och aktiviteter är roligt och lärorikt men att de finns för lite tid till att utföra det.

In Sweden today it is relatively difficult to recruit high school students and university students to education including science topics. An explanation may be that students experience science education as objective without questions of value (Gustafsson, 2007). We can also discuss it as a response on high schools, universities and teachers traditional and non reflective way to structure and arrange education in other forms than in separated topics (Dimenäs, 2007). There has been some attempts and progress made during the last decades. Examples of this are projects were you try to integrate science and technology in society (Stringer,1992) and more recently, projects which use socioscientific issues (SSI) dealing with ethics in the context of science education (Sadler, Amirshokoohi, Kazempour & Allspaw, 2006). Current examples are genetic engineering and questions about global warming and the greenhouse effect (Hewitt 2002). This study in progress is a re-analyze of different teacher perspectives of how they understand the phenomena justice and water and a discussion of what the consequences are in relation to learning and education in general. From the presented results there is also a discussion in the use of socioscientific issues (SSI) dealing with ethics in context of science education as a new agenda for teaching and learning. Fifty eight teachers who sometimes teach about the phenomena justice (33) and water (25) participated in semi structured interviews. They represent preschool teachers (13), primary and secondary school teachers (17), high school teachers (14) and university teachers (14). The result of the study is presented from an inductive re-analyze perspective to explore emergent patterns relative to the questions how different teachers understand justice and how they understand water and justice and water in relation to teaching and learning. The study also focuses on the question if there is a relation between the two phenomena and the possible critical consequences of that for teaching and learning. Preliminary results from the study show that it is possible to identify how teachers understand the phenomena justice and water. The structure can be described in three dimensions of understanding. You can see towards the phenomena, outwards the phenomena or the phenomena in a mediated way. Spontaneously the teachers also put together and understand justice and water as an ethic problem in an unequal world. Implications of this research for science education is that it can be a dilemma for teachers to choose what and how to teach in those specific topics. Teachers did identify socioscientific issues dealing with ethics in this context of science which could be a new agenda for meaningful teaching and learning and a necessity for learning about sustainability. References DIMENÄS, J. (2007). Undervisningens röda tråd – möjligheter i naturvetenskap. Lund. Studentlitteratur. HEWITT, P. (2002). Conceptual Physics. Upper Saddle River, NJ: Prentice Hall. GUSTAFSSON, B. (2007). Naturvetenskaplig utbildning för demokrati och hållbar utveckling. Växjö: Växjö universitet SADLER, T. D., AMIRSHOKOOHI, A., KAZEMPOUR, M. & ALLSPAW, K.M. (2006). Socioscience and Ethics in Science Classrooms: Teachers Perspectives and Stategies. Journal of Research in Science Teaching, 43 (4), 353-376). STRINGER, J. (1992). Science and technology in Society. Suffolk: The Lavenham Press.

Bakgrund Förskolegården erbjuder barnen motorisk träning och utmaningar för deras rörelsebehov. Verksamhet som vanligtvis bedrivs inomhus, kan med fördel flyttas till uterummet. I en inspirerande och ständigt föränderlig miljö, flödar inspirationen, fantasin och upptäckarlustan hos såväl barn som medforskande pedagoger. Miljön blir en medupptäckare i barnens lek och det ställs krav på de miljöer som förskolan har att erbjuda. Syfte Studiens syfte är att ta reda på hur barnen, med tyngdpunkt på motorisk utveckling, använder förskolans lekplatser. Syftet är vidare att höra hur barnen resonerar kring dessa samt ta del av deras önskemål, gällande lekplatsernas framtida utformning. Metod Studien utgår från en kvalitativ metod, med observationer och intervjuer som redskap. Urvalet består av tolv stycken femåriga pojkar och flickor, på två olika förskoleavdelningar. Resultat Barnen beskriver sin dagliga utevistelse på förskolegården i mestadels positiva ordalag. Gjorda observationer har utvisat att barnen för det mesta är sysselsatta med någonting som de själva valt att göra under uteleken. Vi konstaterar att både stora och små barn tycks få tillräckligt utrymme för såväl stillsamma som vilda lekar, på förskolegården. Barnen uttrycker sina konkreta önskemål, gällande den lilla förskolegårdens utformning. De önskar sig gungor, cyklar och en klätterställning samt fler småleksaker.

Bakgrund: Ett barn som befinner sig i en förlustsituation är beroendes av de personer som finns i dess omgivning. Barn behöver precis som vuxna uttrycka sina känslor och behov. Enligt forskning leker sig barnen ur de situationer som för dem är svåra. Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera lekens betydelse för barns bearbetning av förlust. Vi kommer att undersöka hur ett antal pedagoger stödjer och vägleder barnet/barnen i deras bearbetning kring förluster. Metod: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning utifrån en hermeneutisk ansats. Vi har intervjuat 6 verksamma pedagoger inom förskolan. Vår teori utgår ifrån Sigmund Freud och Erik H Eriksons syn på leken och dess betydelse. Resultat: Det visar sig att alla pedagogerna mer eller mindre anser att leken är betydelsefull för barns förlust bearbetning. Avslutet i en förlustsituation enligt pedagogerna är ständigt pågående, det är inget som går att avslut hur som helst. Utan det är upp till varje barn att bestämma när processen nått sitt slut. Pedagogerna ansåg att leken har en stor betydelse, när det kommer till att stödja och vägleda barnen i deras förluster. I den dagliga verksamheten fanns det tillgång till böcker, krislådor och leksaker för pedagogerna att använda i barnens bearbetning.

Detta är en kvalitativ studie, med hermeneutiskt perspektiv, där syftet är att studera hur individer i en kundorienterad verksamhet påverkas i arbetslivet och privatlivet av att vara flexibel och tillgänglig. Med hjälp av halvstrukturerade intervjuer har vi samlat in vår empiri, intervjuerna har genomförts med säljare eller servicetekniker i en kundorienterad organisation. I studien använder vi Castells nätverksteori och Foucaults maktperspektiv. Castells menar att nätverkssamhället består av tillgången till moderna kommunikationshjälpmedel som underlättar vardagen. Avancerad högteknologisk utrustning låter individen vara uppkopplad dygnet runt. Foucault redogör i sitt maktperspektiv den disciplinära och pastorala makten. Maktrelationer förekommer överallt och påverkar tjänstemännens arbetssituation. Vi tolkar efter genomförda intervjuer att arbetet enligt våra intervjupersoner är uppgiftsbaserat och individualiserat. Vi tolkar också att det inte går att vara flexibel i privatlivet om arbetslivet är flexibelt. Då arbetet är kundorienterat är det svårt för tjänstemännen att vara helt lediga. Vi tolkar att tjänstemännen kan vara tillgängliga tack vare de moderna kommunikationshjälpmedlen, på det vis som Castells beskriver i sin teori. Tjänstemännen upplever att de själva kan styra sin arbetsdag, och därmed vara självstyrda, enligt Foucaults maktperspektiv. Samtidigt upplever att de måste förhålla sig till sina kunders behov, vilket leder till att kundstyrningen blir en del av självstyrningen.

Bakgrund Sagan har alltid använts i förskolans verksamhet med avsikten att vila och få chans att varva ner lite. Idag är meningen med sagan oftast densamma ute i verksamheterna men pedagogerna idag har blivit mer medvetna om vad sagan har för möjligheter för språkutvecklingen. Sagan skapar möjligheter till diskussion, samtal och chans att utveckla sin självkänsla genom att prata inför andra och våga träda fram i rollspel. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur pedagogerna arbetar med sagan som pedagogiskt redskap i verksamheten för att främja barns språkutveckling och hur pedagogerna ser sagans förändring genom de senaste trettio åren. Metod Vi har valt att använda kvalitativa intervjuer i vår undersökning. Vi använde oss av intervjuer som redskap för att få svar på vårt syfte till studien. Vi har intervjuat verksamma pedagoger på tre utvalda förskolor i Västra Götalands län. Resultat Pedagogerna i vår studie upplever att sagan ger många möjligheter till barns språkutveckling. Pedagogerna talar också om användningen av sagan genom tiderna, även hur vi pedagoger involverar barnen i arbetet med sagan. Pedagogerna talar även om sagans påverkan på fantasin och självkänslan som något positivt i utvecklingen. En del pedagoger anser att det är viktigt att pedagogerna är medveten om förändringar och mottaglig för nya idéer och arbetsätt med sagan som språkutvecklande redskap.

BAKGRUND: Begreppet lek är ett väldigt stort område och vi har därför valt att begränsa oss till låtsasleken och barns samspel inom lekarna. Inom lekgrupper finns ofta någon form av makt och utanförskap så därför går vi närmare in på ämnet i bakgrunden. I detta kapitel redogör vi även för den tidigare forskning som gjorts inom ämnena låtsasleken och samspel inom leken. I den teoretiska ramen valdes Vygotskijs utvecklingspsykologiska teori som tar upp hur social interaktion bidrar till barns lärande och utveckling. SYFTE: Vårt syfte är att undersöka hur barnen samspelar med varandra i situationer av låtsasleken på förskolan. METOD: Vår forskningsmetod består av observationer som vi har utfört på två olika förskolor. Vi har observerat 26 barn sammanlagt. Vi har bedrivit våra observationer utifrån den kvalitativa metoden. RESULTAT: I våra observationer förekom det maktkamp till en viss grad där barn som ansågs ha en hög status lättare fick bestämma lekens regler medan barn utanför lekgruppen hade det svårare att ansluta sig till de andra barnen. Vi fick även inblick i hur barnen organiserar sina egna lekar och samspelar med varandra. Vi såg att vissa barn organiserade sina lekar utefter sina egna erfarenheter.

Bakgrund Detta examensarbete undersöker arabisktalande elevers svårigheter att förstå matematiska uppgifter med svenska texter respektive arabiska texter. Arbetet tar upp språkets betydelse i matematikens utveckling. Enligt litteraturen behöver elever med ett annat modersmål än svenska behärska sitt modersmål för att kunna utveckla sitt andraspråk och för att klara sig i matematik. Syfte Syftet med mitt arbete är att ta reda på svårigheter för högstadiet elever i år 8 med arabiska som modersmål att förstå matematiska uppgifter med svenska texter respektive arabiska texter. Metod Arabisktalande elever i år 8 valdes för att uppfylla syftet med detta examensarbete. Deltagande observationer gjordes för att få förståelse för deras förmåga att lösa matematikuppgifter med svenska och arabiska texter. Därefter genomfördes kvalitativa intervjuer med nämnda elever för att samla information om språkets påverkan på deras förståelse för matematik. Resultat Resultaten visar att elever med arabiska som modersmål behärskar sitt andra språk. De föredrar svenska språket när de läser matematik. Eleverna kan förklara matematik med användning av matematikspråk på sitt andraspråk. De kodväxlar mellan arabiska och svenska i sitt tänkande när de arbetar med matematiska uppgifter med svensk text. Eleverna visade brister i sitt modersmål. De har svårigheter att läsa och förstå officiell arabiska. De kan kommunicera på arabiska i sina dialekter men inte på officiell arabiska.

BAKGRUND: I bakgrunden beskriver vi vad litteratur och forskning tar upp kring skönlitteratur i undervisningen. Viktiga begrepp definieras. Vi redogör för den Kosovoalbanska läroplanen och kursplanen i albanska SYFTE: Vårt syfte är att undersöka hur lärarna i vår studie använder skönlitteratur i undervisningen och vilka faktorer som enligt lärarna påverkar hur undervisningen ser ut. METOD: Vi har använt oss av en kvalitativ metod med öppna intervjuer och observationer. Intervjufrågorna har genererats utifrån observationerna detta för att få en tydligare bild för hur lärarna arbetar med skönlitteratur i undervisningen. RESULTAT: Vårt resultat visar på att lärarna i vår studie till större delen använder sig av traditionella metoder vid arbete med skönlitteratur. Resurserna och vilken politik som förs i kommunen påverkar undervisningen och läroböckerna i hög grad enligt lärarna. En önskan att arbeta med metoder såsom litteratursamtal finns hos samtliga lärare. Lärarna utgår uteslutet ifrån läroboken.

This paper reports on a process of en-gagement with administrators and Government Ministers in dialogue about diversity that was informed by Disability Studies in Education, a discipline that critiques existing ways of thinking about disability, actively promotes more positive constructions and representations of disabled people's lives and challenges conventional or traditional notions of normalcy It took place within a project, initiated by Council of Europe, Policies and practices for socio-cultural diversity and involved the development of a framework of teacher competences for socio-cultural diversity. The paper charts the process of developing the framework and reports the dialogue that took place. The Ministers and administrators were encouraged to view teaching as a dialogue and to recognise teachers' competence in responding to diversity, following Levinas (1969; 1996), a philosopher who addresses questions of ethics, as a continuing responsibility of teachers to their students.

Abstract: This examines the policy and practices of inclusion within Europe. It explores the uncertainty surrounding inclusion, among researchers and teachers, and levels of confusion about its precise meaning. The paper also examines the shifting political and policy contexts which create barriers to inclusion but also highlights some of the powerful legal frameworks which enable entitlements to inclusion to be upheld. Recent patterns and trends towards inclusion and indeed exclusion are considered and the paper ends with a discussion of the prospects and possibilities for inclusion.

Social capital, children and young people is about the relationships and networks - social capital - that children and young people have in and out of school. Social capital has become of increasing interest to policy makers but there has been little evidence of how it operates in practice. In this unique collection, the social capital of children and young people, and in one case parents and teachers, is explored in a wide range of formal and informal settings. The contributors to the book, who include academic researchers and educational professionals, provide in-depth accounts of social capital being developed and used by children and young people. They offer critical reflections on the significance of social capital and on the experiences of researching the social capital of sometimes vulnerable people. This book is essential reading for anyone concerned with how children and young people get along, get by and get on.

This paper reports on a specific event which attempted to facilitate discussions with children and young people about diversity issues, including disability. The concept of social capital was operationalised and used as both a resource to stimulate discussions and as an explicit goal. The paper first reports on the processes involved and the topics identified for discussion by the children and young people and then considers their engagement with disability. Their insights on knowing disability, relationships, and provision and support illustrate a shift from an essentialising of impairment to an articulation of barriers which excluded disabled people and the lessons which teachers might take from these are discussed.

Grundläggande lärobok om vetenskapsteori, med fokus på psykologi och andra beteendevetenskaper.

This study investigated the degree of realism in the confidence judgments of 11 to 12-year-olds (41 girls and 40 boys) of their answers to questions relating to a short film clip showing a kidnapping event. Four different confidence scales were used: a numeric scale, a picture scale, a line scale and a written scale. The results demonstrated that the children showed a high level of overconfidence in their memories. However, no significant differences between the four confidence scales were found. Weak gender differences were found in that the girls were slightly, but significantly, better calibrated than the boys. In addition, although both boys and girls overestimated the total number of memory questions they had answered correctly, the boys gave higher estimates compared with the girls. In brief, the results indicate that, at least in the context investigated, 11–12 year-old children’s confidence in and estimations of their own event memory show poor realism (overconfidence and overestimation). A comparison with previous research on adults indicates that 11 to 12-year-old children show noticeably poorer realism.

Previous research has shown that mood affects cognition, but the extent to which mood affects meta–cognitive judgments is a relatively overlooked issue. In the current study we investigated how mood influences the degree of realism in participants’ confidence judgments (based on an episodic memory task). Using music and film in combination, we successfully induced an elated mood in half of the participants, but failed to induce a sad mood in the other half. In line with previous research, the participants in both conditions were overconfident in their judgments. However, and contrary to our prediction, our data indicated that there was no difference in the realism of the confidence between the conditions. When relating this result to previous research, our conclusion is that there is no, or very little, influence of mood of moderate intensity on the realism of confidence judgments.

This text describes the characteristics of a number of different types of metacognitive judgments relevant for schoolchildren’s studies. It is argued that metacognitive judgments play an important role in children’s learning at school. Moreover, it is also argued many of the modern types of educational approaches, such as the so called ”problem based learning” approach do not have a clear strategy when it comes to the role and training of meta-cognition in the school context.

This study investigated the effect of feedback on the accuracy (realism) of 12-year-old children's metacognitive judgments of their answers to questions about a film clip. Two types of judgments were investigated: confidence judgments (on each question) and frequency judgments (i.e. estimates of overall accuracy). The source of feedback, whether it was presented as provided by a teacher or a peer child, did not influence metacognitive accuracy. Four types of feedback were given depending on whether the participant's answer was correct and depending on whether the feedback confirmed or disconfirmed the child's answer. The children showed large overconfidence when they received confirmatory feedback but much less so when they received disconfirmatory feedback. The children gave frequency judgments implying that they had more correct answers than they actually had. No main gender differences were found for any of the measures. The results indicate a high degree of malleability in children's metacognitive judgments.

Digitala presentationer har ökat lavinartat som ett hjälpmedel i undervisningen inom alla stadier och alla nivåer i skolan. Lärarutbildarna är de som undervisar morgondagens lärare och rapportens syfte är att redogöra deskriptivt hur lärarutbildare resonerar kring användandet av digitala presentationer i föreläsningar vid lärarutbildningen. Den teoretiska ramen för rapporten är Berger och Luckmanns socialkonstruktivistiska perspektiv där både teorin ses utifrån ett kulturanalysperspektiv, men också som ett kunskapsinhämtningsperspektiv. Perspektivet ställs mot Gustafssons teori om motspråk. 90% av lärarutbildarna använder alltid eller ofta digitala presentationer under sina föreläsningar vid lärarutbildningen i X-stad och att det finns två huvudargument för detta.Det första är för studenternas skull och det andra är för den egna lärarens skull. Underliggande faktorer till användandet är att det digitala hjälpmedlet är ett stöd för minnet och strukturen för läraren. Andra faktorer kan vara inre och yttre stress. Ett inkluderande perspektiv är en av motiveringarna för användandet liksom tillgängligheten av föreläsningsmaterialet före och efter föreläsningen. En förstudie i form av en enkät har gjorts, vilken följdes upp av djupintervjuer med sju stycken lärarutbildare. Enligt den socialkonstruktivistiska teorin så uppkommer och främjas kunskap i kollektiva processer. Digitala presentationer i undervisningen medverkar till att föreläsningarna blir envägskommunikation, vilket går emot ovan nämnda teori för främjande av bildande. Kulturer och roller i kulturen skapas genom typifiering och habitualisering och ett motspråk behövs för att bryta mönstret av läraren som envägskommunikatör där studenter ses utifrån ett objektperspektiv.

Bakgrund Fokus i barnomsorgen har under senare år skiftat och nu har pedagogiken en större roll i förskolan än tidigare. Detta innebär att pedagoger bör arbeta med barns inlärning. För att ett lärande ska ske behöver barn känna sig trygga vilket lyfts av både nationell och internationell forskning. Syfte Syftet med studien är att belysa pedagogers och psykologers tankar och åsikter kring barnens möjligheter att skapa trygga relationer till pedagoger på förskolan. Metod Metoden som har valts är en kvalitativ studie där intervju är redskapet som använts. Fyra pedagoger med lång erfarenhet av arbete på småbarnsavdelning samt en psykolog intervjuades. Genom noggrann analys och bearbetning av det insamlade materialet diskuterades ett resultat fram. Resultat I resultatet framkom det att de yngre barnens vistelsetider har ökat betydligt under senare år. En av orsakerna visade sig vara föräldrarnas arbetsvillkor och vilket område familjer bor. Det framkom även att storleken på småbarnsgrupperna har ökat. Detta i samband med det ökade vistelsetiderna för barnen, försvårar pedagogernas möjligheter att erbjuda barn den tid de behöver för att känna trygghet. Resultatet visar också att det finns en stor medvetenhet hos pedagogerna kring detta. En hög arbetsbelastning med många uppgifter utanför barngrupperna gör att pedagogerna upplever sig frustrerade och maktlösa. Personaltätheten är också en problematik som pedagogerna tacklas med i vardagen. Dock visar resultatet på att pedagogerna har insikt om vikten av ett förhållningssätt som främjar trygga relationer, där man möter kollegor och barn med lyhördhet, acceptans och värme.

Bakgrund Vi har valt att belysa bildpedagogikens framväxt i Sverige och ge en överblick av viktiga föregångsgestalter och deras pedagogiska synsätt. Reggio Emilias pedagogiska filosofi presenteras, där idén om att använda en ateljerista i den pedagogiska verksamheten startade. Några av Loris Malaguzzis tankegångar kommer även synliggöras. Vidare belyser vi hur Reggio Emilias pedagogiska filosofi kom till Sverige, estetiska lärprocesser och läroplaner. Vår teoretiska utgångspunkt är Vygotskijs sociokulturella teori. Syfte Denna undersökning har gjorts i syfte att få en ökad förståelse för några ateljeristors förhållningssätt till barns bildskapande. Metod Vår studie har en hermaneutisk ansats. Vi har valt att använda oss av kvalitativ strukturerad intervju för att få inblick om hur verksam ateljerista och blivande ateljeristor tänker om sin yrkesroll. Resultat Informanterna upplever att de blivit tryggare och friare i sin yrkesroll genom sin ateljeristautbildning. De framhåller vikten av de estetiska uttryckssätten och att barnens ”hundra språk” stimuleras. Processen ses som central och ateljeristorna vill ge barn frihet inom ramarna i deras bildskapande. Barnen ska få möjlighet att arbeta med olika tekniker och material, utforska och nyttja närmiljön i lärandet. Informanterna arbetar gärna projektinriktat med mindre grupper, utifrån barnens idéer och intressen.

Abstrakt: Denna uppsats är en kvalitativ studie med kritisk realism som vetenskapligt perspektiv och där syftet är att få en djupare förståelse för rekrytering och förstå på vilka grunder rekryteraren fattar beslut om den arbetssökandes lämplighet. Frågeställningarna lyder; Hur ser företagens rekryteringsprocess ut? Och på vilka grunder fattar rekryteraren beslut om den arbetssökandes lämplighet? För att besvara frågeställningarna har sju semistrukturerade intervjuer med rekryterare genomförts. Våra teoretiska utgångspunkter har varit Bourdieus kapitalteori och Giddens struktureringsteori. Slutsatserna blev att annonsen har betydelse i rekryteringsprocessen genom att den attraherar lämpliga sökande. Rekryterarna använder sig bl. a. av nätverk för att hitta passande medarbetare. Intervjun har en central roll i processen och det är i samtalet som rekryteraren avgör den sökandes personliga egenskaper och lämplighet för tjänsten. Vidare stärker och bekräftar referenstagning den sökandes formella kvalifikationer och personliga egenskaper och kan ligga till grund för beslutsfattande. Vid beslutsfattandet väger rekryterarna de sökandes formella kvalifikationer och personliga egenskaper gentemot tjänsten och företagets sociala kontext. Det kan tolkas som att magkänslan hjälper rekryteraren i rekryteringsprocessen då den förmedlar en känsla om den sökandes lämplighet baserat på den befintliga informationen. Utifrån uppsatsens slutsatser har vi skapat en djupare förståelse kring rekryteringsprocessen och på så sätt kan vi dra nytta av dessa kunskaper i en framtida yrkesroll som rekryterare.

Abstrakt Studien handlar om hur fyra intresseorganisationer i en mellanstor svensk stad som präglas av en omvårdnadsdiskurs, är till stöd för personer med funktionsnedsättningar att bli inkluderade i samhället. Syftet med undersökningen är att förstå hur intresseorganisationer är till stöd för personer med funktionsnedsättning att bli inkluderade i samhället. Det är även av intresse för studien att få en förståelse för hur politiska beslut, om bland annat full delaktighet, implementeras och praktiskt arbetas med i intresseorganisationerna. De avvikande dragen hos personer med funktionsnedsättningar, det som särskiljer personerna från allmänhetens eller det normala, kan få en stigmatiserande och exkluderande effekt för individerna i samhällslivet. Att aktivera, öka den samhälleliga acceptansen, avvärja fysiska hinder och samarbeta med övriga organisationer som ingår i omvårdnadsdiskursen är därför i huvudsak organisationernas främsta arbetsområden för att inkludera individerna med funktionsnedsättningar till full delaktighet i samhället. För att studera fenomenet utgår undersökningen ifrån en social konstruktivistisk utgångspunkt. Stigma och den moderna arbetsnormen är enligt studien två former av sociala konstruktioner som prövas mot empirin. Den kvalitativa studien genomfördes med hjälp av öppna, tematiska intervjuer. Genom ett strategiskt urval valdes organisationer och personer ut efter vad som ansågs av vikt för studien. Studiens resultat visar att personerna med funktionsnedsättningar ska kunna ta del av den hjälp organisationerna erbjuder behöver de kategoriseras. Kategoriseringen av individerna sker av välvilja, men kan leda till en exkludering och distans ifrån ett normalt samhällsliv. Resurser som tid, kunskap, arbetskraft och ekonomiska tillgångar styr hur organisationerna arbetar internt och externt. Resurstillgångarna är av stor vikt för att de ska kunna driva en väl fungerande, icke vinstdrivande, verksamhet. I studien har det framkommit att organisationerna behöver mer resurser och kunskap hur de ska utnyttja de resurser som redan existerar på ett mer effektivt sätt.

BAKGRUND: Konflikter kan både vara negativa och positiva, beroende på hur man hanterar dem. Konflikter är en viktigt och naturligt del av livet. Det är betydelsefullt att hantera och lösa konflikter där alla inblandade parterna känner sig nöjda. För att kunna förebygga konflikter mellan barnen krävs det en god kommunikation och att det finns vuxna tillgängliga som goda förebilder. Som pedagog är det viktigt att hjälpa och stödja barnen när de hamnar i konfliktsituationer. SYFTE: Vårt syfte är att undersöka pedagogens arbetssätt med konflikter och konflikthantering mellan barnen i förskolan respektive förskoleklassen. Syftet är även att ta reda på pedagogens erfarenheter av konflikter. METOD: En intervjustudie av kvalitativ art. 10 pedagoger har intervjuats varav sju i förskola och tre i förskoleklass. RESULTAT: De intervjuade pedagogerna på förskolorna och i förskoleklassen verkar ha samma förhållningssätt i barnens konflikter, de lyfter upp vikten av att finnas där som medlare, vara avvaktande och låta barnen komma till tals. Däremot skiljer det sig i hur de gör när det uppstår konflikter mellan barnen. Utifrån resultatet kan vi även se ett genomgående samarbete mellan pedagogerna i arbetslagen på förskolan. Medan i förskoleklassen har vi utifrån pedagogernas svar upptäckt att de arbetar mer individuellt än i förskolan.

BAKGRUND: Vi är intresserade av, och kommer i detta arbete att undersöka, om vardagsmatematik förekommer som en naturlig del i förskolan och grundskolans verksamhet. Vardagsmatematik är den matematik som inte sker genom undervisningen i skolan, utan den vi stöter på i vårt vardagliga liv. Det vi vill undersöka är om pedagogerna kopplar ihop matematiken med barnens erfarenhetsvärld i förskolans verksamhet, och i skolans undervisning. SYFTE: Vårt syfte är att ta reda på om matematik används i förskolans och skolans vardag, samt om resultatet visar på en skillnad mellan förskola och skola? METOD Vi valde att genomföra vår undersökning genom observationer av pedagoger i förskola och skola. Detta på grund av att vi ansåg att observationer på bästa sätt kan besvara vårt syfte. RESULTAT: När vi genomfört vår undersökning såg vi att den vardagliga matematiken förekom både i förskola och i skola. Vi såg att pedagogerna får in matematiken i verksamheten/undervisningen på ett naturligt sätt för barnen samtidigt som de knyter an till barnens egna erfarenheter.

Bakgrund I bakgrunden till undersökningen presenteras olika former av samspel och vilka orsaker det finns som bestämmer vilken form samspelet tar. Positivt samspel inkluderar utveckling och lärande, skapande av kamratrelationer, pedagogers arbetssätt samt miljön på förskolan. Vidare ger vi läsaren en insyn i hur negativt samspel kan se ut, vilket innefattar uteslutningar, fysiska kränkningar, hur barn testar gränser och hur den fria leken kan ta en negativ form. Dessutom presenteras orsaker till hur samspelet ser ut, vilket omfattar inkludering och uteslutning, yttre attribut, gruppstorlek samt barnens ålder. Slutligen ges en genomgång av vilka riktlinjer som ska följas i arbetet med att utveckla barns samspel. Syfte Vi vill undersöka hur det sociala samspelet ser ut bland barn i förskolan, samt hur barn ger uttryck åt sina tankar kring samspel med andra barn. Metod Undersökningen tar utgångspunkt i kvalitativ metod med inspiration av etnografi, där vi främst har använt oss av observation. Vi har även använt oss av fältsamtal. Insamling av empiri har gjorts på tre avdelningar på tre olika förskolor. Undersökningen följer Vetenskapsrådets etiska principer. Resultat Inom resultatet har positiva såväl som negativa former av samspel framkommit i observationer och samtal, de har delats in i kategorier utifrån vad som tydliggörs i dem. Resultatet visar olika kategorier av samspel såsom positivt samspel, negativt samspel och yttre faktorer, och att det påverkar barnens utveckling av deras sociala förmågor. Vidare framkom att det finns olika faktorer som påverkar hur samspelet yttrar sig, exempelvis av gruppstorlek och vuxnas inverkan. Då barnen berättat om sina tankar har en insikt skapats i hur de tänker kring sitt samspel med andra barn.

Bakgrund Många gymnasieskolor i Sverige har infört eller är på väg att införa en lärplattform. Det finns dock sällan några riktlinjer till vad man ska använda lärplattformen. Läraren får friheten att använda plattformen till de ändamål som passar denna. Hur läraren ser på sitt uppdrag blir alltså väsentligt för hur lärplattformen används. Vi har därför valt att undersöka hur lärare ser på de nya möjligheter som lärplattformen ger. Syfte Undersökningen har haft som syfte att åskådliggöra hur lärarens yrkesidentitet utmanas av lärplattformen. • Hur ställer sig lärarna till lärplattformens obundenhet i tid och rum? • Hur ställer sig lärarna till att de inte längre är dominerande kunskapsförmedlare i skolan? Metod Vi har genomfört kvalitativa intervjuer på två gymnasieskolor i Västra Sverige. Totalt har vi pratat med sex lärare i ca 45 minuter vardera. Det insamlade resultatet har vi analyserat utifrån Gunnar Bergs teori om skolans uppdrag och skolors uppgifter. Resultat Vi har funnit att lärarna ser att vissa av deras yrkesuppdrag skulle påverkas av ett ökat användande av en lärplattform. Dessa tre uppdrag benämner vi som det ämnesförmedlande uppdraget, det socialiserande uppdraget och det kvalitetssäkrande och bedömande uppdraget. Vidare har vi funnit att lärarna inte vill använda lärplattformen för att ändra deras verksamhet utan enbart för att stödja de uppgifter de redan har.

BAKGRUND: Då media under de senaste årtiondena vuxit sig till att bli en kraft nog att räkna med i samhället och även i skolan tyckte vi att det var intressant område att grunda vår undersökning på. I bakgrunden tar vi upp tidigare forskning som pekar på vikten av att dagens skola kopplas till den vardag samt det samhälle eleverna lever i. Här tas även upp hur barns inlärningsprocesser beskrivs utifrån Konnektivismen samt det sociokulturella perspektivet. SYFTE: Vårt syfte är att undersöka hur långt integreringen av mediala verktyg kommit i klasslärares verksamhet. METOD: Kvantitativa enkäter avsedda för klasslärare. RESULTAT: Övergripande kunde vi utifrån undersökningen avläsa att de allra flesta lärare anser att integreringen av media i den traditionella undervisningen kan förbättra kvaliteten på och fördjupa kunskaperna hos eleverna samt skapa en god lärandemiljö. Majoriteten av lärarna visade sig ha en positiv inställningar gentemot mediala verktyg både i undervisningen samt i sitt eget arbete. Dock visade det sig att de förutsättningar som krävs för att kunna integrera mediala verktyg i skolan på ett tillfredsställande sätt ofta saknas.