Uppsatsen ämnar att studera trendfenomenet aesthetics på TikTok, och dess förhållande till dels mode och trender, och dels digitala sociala gemenskaper. Både fenomenet och plattformen där det existerar är förhållandevis nyfunna, och det finns därav en begränsad mängd tidigare forskning om begreppets innebörd. Syftet med studien är därmed att undersöka aesthetics som ett digitalt, socialt och moderelaterat fenomen. Detta för att bidra med kunskap om hur TikTok-aesthetics kan ses som ett trendfenomen. Studien har utförts genom en kvalitativ metod där en innehållsanalys har genomförts. Metoden innefattar ett insamlande av empiri på plattformen TikTok, där ljud, visuellt material, symboler, videostruktur och bakgrund har dokumenterats hos 12 olika aesthetics genom anteckningar och skärmdumpar. Urvalet av aesthetics har gjorts genom en förstudie, där populära och ofta förekommande aesthetics i nyhets- och modeartiklar noterades och ställdes mot data från Google Trends. Materialet har därefter kodats till fem övergripande kategorier som sågs återkomma i empirin; aesthetics från ett modeperspektiv, i användarnas händer, aesthetics som virtuell gemenskap, lekfullhet & kreativitet, samt imitation eller inte. Analysen har baserats på litteratur om estetik, mode och trenddynamik, sociala medier, och TikTok, samt på teori om den tredje platsen. Resultaten visar att TikTok-aesthetics präglas av användargenererat innehåll och lekfullhet, synligt i namngivning, visuella och musikaliska element. Aesthetics omfattar inte bara klädstilar, utan även platser, objekt och symboler, vilket gör det till ett “paket” som överskrider enbart modetrender. Studien presenterar också ett nytt perspektiv genom att betrakta TikTok-aesthetics som en “tredje plats”, där användare skapar sociala gemenskaper och grupptillhörighet, som beskriver detta fenomen som ett utrymme som skiljer sig från hemmet och arbetet. För framtida forskning kan denna studie fungera som en grund, särskilt för att utforska hållbarhetsaspekter och innebörden av fast fashion och second hand inom TikTok-aesthetics. Studien inkluderar inte företags- eller konsumentperspektiv, vilket kan utvecklas vidare för att förstå fenomenets roll inom marknadsföring.