Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 18 av 18
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • harvard-cite-them-right
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andreasson, Daniel
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Vågfelt, Albin
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Marknadsanalys samverkansbjälklag betong-massivträ2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Samverkansbjälklaget är ett bjälklag som är konstruerat utav betong, konstruktionsvirke och massivträ som samverkar för att utnyttja de bästa egenskaperna från respektive material. Samverkansbjälklaget är ett projekt av Hedareds sand och betong (Heda), Fristad Bygg, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Högskolan i Borås. En marknadsanalys av samverkansbjälklaget efterfrågas för att få underlag om marknaden för samverkansbjälklaget vilket är ett krav för fortsatt extern finansiering av projektet. Marknadsanalysen baseras på tre stycken olika metoder för att få fram resultat; en jämförelse mot andra bjälklagstyper, en livstidskostnadsanalys och en marknadsundersökning. Av marknadsanalysen framgår att samverkansbjälklaget är för dyrt för att kunna konkurrera mot bjälklagstyper i betong samt att byggbranschen föredrar att arbeta med betong då det är bevisat att det fungerar. De faktorer som anses viktigast i valet av bjälklag är pris, spännvidder, leveranstid och monteringstid enligt den explorativa undersökning som görs i rapporten. Samverkansbjälklagets styrkor är spännvidder och monteringstid och dess svagheter är priset och tjockleken.Samverkansbjälklagets chans att tackla marknaden beror på hur mycket de inblandade parterna i projektet kan minimera priset och hur bra monterings- och leveranstider som kan utlovas. Hur väl det går att påverka byggbranschens inställning till trä i bärande konstruktioner, som i dagsläget är aningen negativ då svårigheter med väderförhållanden i Sverige kan orsaka fuktskador i konstruktionen, är också en viktig faktor för att samverkansbjälklaget skall bli en efterfrågad produkt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Davidsson, Christian
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Odgård, Carl
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Peterström, Emil
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Deformationsegenskaper hos slanka förbindare i trä och betong2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Byggbranschen har som alla branscher en önskan att minska sin klimatpåverkan. Genom att ersätta betongbjälklag med samverkansbjälklag kan cementanvändningen minskas. För att kunna ha stora spännvidder är det nödvändigt att de ingående materialen samverkar i så stor grad som möjligt. Här är förbindaren en viktig komponent då styvheten i förbindaren är en viktig faktor för att öka graden av samverkan.

    Syftet med denna rapport är att undersöka deformationsegenskaperna hos förbindare i trä och betong. Ökad kunskap inom detta område kan leda till bättre förutsättningar att dimensionera samverkansbjälklag samt andra trä- och betongkonstruktioner.

    Beräkningsmodeller för flytledens läge baserades på Johansens teorier samt teorierna för balk på elastiskt underlag. Tryckprover utfördes med flera olika förbindare i både trä och betong för att ta reda på bäddmodul och bäddhållfasthet. Dragprover utfördes på samtliga av dessa förbindare för att fastställa sträckgränsen av varje enskild förbindare. För att styrka omberäkningsmodellerna uppvisade korrekta resultat böjdeformerades förbindare förankrade i provkroppar av betong och trä. Provkropparna delades och en flytled mättes ut på två olika sätt för varje provkropp. De nödvändiga materialparametrarna tillämpades sedan i beräkningsmodellerna och kontrollerades med de utmätta flytlederna.

    Resultaten från provningar och beräkningar tyder på att Johansens teorier fungerar bra i brottgränstillstånd samt att spänningsfördelningen då ter sig som en jämnt utbredd fördelning. Då materialen fortfarande är elastiska fungerar teorin om elastiskt underlag bra och spänningsfördelningen ter sig då triangulärt. Proverna tyder även på att träets bäddhållfasthet och bäddmodul påverkas beroende på om förbindaren är spetsig eller trubbig.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Deformationsegenskaper hos slanka förbindare i trä och betong
  • 3.
    Elghazzi, Jacoub
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Fahlström, Pontus
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Betong med återvunnen betong som ballast: En experimentell studie om de mekaniska egenskaperna2020Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det pågår just nu ett arbete inom byggindustrin att allt mer gå över till en cirkulär ekonomi för att hushålla på världens naturliga resurser. För betongtillverkningen innebär det att försöka ersätta naturballast med återvunnen betong som ballast. Men för tillfället finns det lagkrav som förhindrar att naturballast helt ska kunna ersättas av återvunnen betong som ballast. Det är för att det finns vissa fysikaliska egenskaper, så som att porositeten ökar, som gör att de mekaniska egenskaperna blir sämre när naturballast ersätts med återvunnen betong som ballast.

    Detta examensarbete utfördes genom experimentella studier. Undersökningen utfördes i mekanik- och betonglaboratorium på Högskolan i Borås. Det utfördes en storskalig gjutningsserie där betongavfall från Ulricehamns Betong AB (UBAB) och Hedareds Sand & Betong AB (HEDA) prövades som ballastersättare till 50 och 100 %. För samtliga försök uppmättes både sättmått och betongens mekaniska egenskaper. Resultaten från betong med återvunnen betong som ballast (RAC) jämfördes med referensbetongen. Referensbetongen är baserad på ett känt- och beprövat originalrecept från UBAB respektive HEDA. Betongen med återvunnen betong som ballast är baserad på modifieringar som gjorts på referensrecept.

    Målet med studien var att undersöka hur återvunnen betong som ballast i betongblandningen påverkar betongens mekaniska egenskaper så som tryckhållfasthet, spräckhållfasthet och elasticitetsmodul. De testerna utfördes på gjutna cylindrar efter 28 dygn, tryckhållfastheten var också testad efter 7 dygn. Böjdraghållfasthet testades på balkar efter 28 dagar. Sedan utvärderades dessa resultat för att se hur de mekaniska egenskaperna förändras när en större del återvunnen betong som ballast används i recepten.

    Resultaten varierar litegrann för de olika provningarna. Denna studie styrker tesen att minskningen av tryckhållfastheten, efter 28 dagars härdning, som sker när återvunnen betong som ballast (RCA) används är inom intervallet 5–24 %. Provningarna av elasticitetsmodulen uppvisar liknande tendenser som tidigare forskning då betongen blir lite mindre styv när naturballast (NA) ersätts av RCA. Den styrker även tidigare forskning där böjdraghållfastheten är större vid ökade RCA-mängder. Då det för HEDA-recepten uppvisades en ökning med 9 procentenheter när all NA ersattes med RCA. Spräckhållfastheten uppvisade samma tendenser som böjdraghållfastheten. Det resultatet är däremot inte i linje med vad som har visats i tidigare forskning, då spräckhållfastheten har i de studierna minskat vid högre ersättningsandelar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Gaphour Ali, Bahra
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen Ingenjörshögskolan.
    Karim Khani, Ida
    Högskolan i Borås, Institutionen Ingenjörshögskolan.
    Undersökning och analysering av relationen mellan Ulricehamns Betong AB och dess kunder2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrunden till examensarbetet är att det ställs alltmer krav på byggindustrin när det gäller kortare projekttider och minskade omkostnader för att nå projektframgång. Byggandet är ett nödvändigt villkor för bland annat samhällsutveckling och tillväxt. Byggindustrin får dock många gånger kritik för bland annat brister gällande kundtillfredsställelse, kvalitet, effektivitet och utvecklingsförmåga. Ett sätt att nå projektframgång är effektivisering av hela försörjningskedjan i en byggprocess genom ökad samverkan. En bättre samverkan mellan aktörer i en byggprocess leder i sin tur till en effektivare byggprocess och även en indirekt bättre fungerande bransch. Detta leder i sin tur till nya möjligheter, högre delaktighet mellan aktörerna, reducerade kostnader och besparningar när det gäller tid. Byggindustrin har trots dessa insikter inte utvecklat relationerna jämfört med andra tillverkningsindustrier. Transporter är en stor och grundläggande del för byggföretag och leverantörsledet utgör en stor del av kostnaderna i byggproduktionen. Med leverantörsledet menas bland annat tillverkare av byggmaterial och utrustning. Eftersom en stor del av kostnaderna uppstår i leverantörsledet, finns det en stor potential i effektivisering av hela försörjningskedjan mellan entreprenörer och leverantörer. Entreprenörer skulle kunna gynnas av om de satsar på långsiktiga relationer till sina leverantörer. Leverantörerna bör i sin tur ta reda på vad entreprenörerna/kunderna värdesätter för att sedan kunna tillfredsställa medvetna och omedvetna behov. Syftet med denna studie är att hjälpa uppdragsgivaren Ulricehamns Betong AB att öka förståelsen för vad kunderna värdesätter hos en leverantör förutom priset. Motiven bakom kundens val av leverantör skall genom denna studie undersökas, detta för att upptäcka vilka mervärden Ulricehamns Betong AB kan tillföra sina produkter. Syftet är även att ta fram och förstå tänkbara faktorer och förbättringsåtgärder som kan effektivisera och förbättra relationen mellan Ulricehamns Betong AB och dess kunder. Genom en bättre relation kan eventuella möjligheter till synergier upptäckas för att minska slöserier. Metoden för denna studie är en kvalitativ fallstudie med inslag av kvantitativ karaktär. Tjugotre av uppdragsgivarens kunder valdes för skriftliga intervjuer med öppna frågor. Dessa skriftliga intervjuer sändes till nyckelpersoner på dessa företag för insamling av empirisk data. Studien beskriver dagens byggindustri och utifrån den insamlade empirin kunde ett antal olika förslag tas fram för framtida möjligheter och utveckling. Studien kan även användas som underlag för eventuella marknadsundersökningar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Haji, Hassan Yasin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Beigi, Younes
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Ersättning av naturgrus med krossat berg i betong2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Betong är ett av de mest använda byggnadsmaterialen i världen. Den består av en blandning av cement, vatten och ballast. Ballasten utgör cirka 65-75 % av betongmassan. Merparten av denna ballast kommer i nuläget från naturgrus. En ersättning av naturgrusballasten är önskvärd i enlighet med Regeringens miljömål för ”Grundvatten av god kvalitet” som innebär att uttaget på naturgrus ska minskas till 1-3 miljoner ton/år fram till år 2020. Detta examensarbete fokuserar på att testa ersätta naturgrus med krossberg i betong. Målet var att få likvärdiga egenskaper i den nya betongblandningen både när det gäller tryckhållfasthet och arbetbarhet. Ett annat mål var att ta reda på hur en ökad krossbergförbrukning skulle bidra till att nå en hållbar utveckling i betongindustrin. Arbetet utfördes i samarbete med Ulricehamn Betong AB (UBAB), en betongfabrik i närheten av Ulricehamn. Arbetet genomfördes i form av en laboratoriestudie där resultat från två testserier jämfördes med ”referensbetong”. Referensbetongen är baserad på ett känt- och beprövat betongrecept på UBAB. De två testserierna fokuserar på två parametrar i betongblandningen som varieras, krossbergandelen i betongreceptet och mängden flytmedel så kallad superplasticerare. Syftet var att undersöka hur variationen av dessa två parametrar i betongblandningen påverkar betongens egenskaper bland annat tryckhållfasthet och arbetbarhet. Testerna utfördes på gjutna kuber vid 1 och 28 dygns ålder och i visa fall även vid 5 dygns ålder. Resultaten av alla dessa tester presenteras och analyseras i rapporten. En hållbarhetsanalys på ballast i allmänhet och betongballast i synnerhet genomfördes också i rapporten. I denna hållbarhetsanalys beskrevs miljöpåverkan av transport som är knyten till ballastmaterial. Testresultaten från alla försöken visar att alla väsentliga egenskaper är oförändrade och är likvärdiga med betong med merparten av naturgrus. Krosset är tillgängligt i närtrakten vilket leder i sin tur till mindre transporter och mindre utsläpp till luften. En ökad förbrukning av betong med merparten av krossat berg bidrar därmed till hållbarheten inom betongindustrin i allmänhet och UBAB:s hållbarhetsmål om minskad CO2 utsläpp kan uppnås i synnerhet. Ur social hållbarhetssynpunkt är en betong med upp till 70 % krossbergsersättning av naturgrus en arbetsmiljövänlig och hållbar lösning till det sinande naturgrusbiståndet. För att åstadkomma en betongproduktion med mer krossbergandel bör forskning kring ämnet göras tills ersättningen av naturgruset omfattar hela 100 % av betongballasten och minst 3 tester av samma försök ska göras för att utesluta slumpen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Hassel, Erik
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Trä eller betong?: En analys av två stomväggars klimatpåverkan och resursanvändning2022Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En av de viktigaste frågorna i dagens samhälle är klimatfrågan. Utsläppet av växthusgaser behöver minska för att parisavtalets mål skall kunna uppnås. I Sverige står idag byggindustrin för 21 procent av landets utsläpp av växthusgaser. För att en byggnad skall vara hållbar både för klimatet och människan ställs det krav från bland annat boverket. Två av dessa krav är brandsäkerhet och energiprestanda. Om byggnaden skall uppnå dessa egenskaper behövs rätt material.

    2018 lämnade regeringen en skrivelse till riksdagen med förslag på åtgärder för att klara klimatmålen. Regeringen menade att klimatfrågan behöver ges en större prioritet när bostadsbyggandet ökar. Regeringen anser att kunskapen när det kommer till byggandets klimat- och miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv behöver förbättras. För att i framtiden minska byggbranschens klimatpåverkan.

    En metod för att beräkna den miljöpåverkan en produkt har under hela sin livstid, är med en livscykelanalys (LCA). En LCA kan avgränsas så att enbart vissa delar av livscykeln ingår i analysen. I en LCA kan flera miljöproblem undersökas, till exempel klimatpåverkan.

    En LCA genomfördes där två stomväggslösningar jämfördes, den ena med trästomme och den andra med betongstomme. Båda väggarna uppfyllde samma krav på brandsäkerhet samt energiprestanda. Analysen var avgränsad till att enbart studera klimatpåverkan mätt i utsläppta koldioxidekvivalenter och förbrukade resurser för respektive vägg. De stadier i väggarnas livscykler som analyserades var brytning av råmaterial tills väggarna rivits och transporteras till återvinning. Väggarna hade en livslängd på hundra år.

    Analysen visade att trästomväggen hade en klimatpåverkan på 32 kg koldioxidekvivalenter per m2 vägg och betongstomväggens klimatpåverkan var 60 kg.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Henriksson, Arvid
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Klasson, Emilia
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Stomkonstruktioners olika klimatpåverkan och kostnad: Betong- och trästommar i flerbostadshus2023Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie handlar om ett flerbostadshus på 9-våningar beläget i Borås, uppfört av Peab. Det nuvarande flerbostadshuset är byggt med en betongstomme år 2016 och denna studie syftar till att undersöka vilken skillnad det gör på byggnadens totala klimatpåverkan och kostnad, vid val av trä som alternativt stommaterial.

    Syftet med studien är att lyfta fram skillnaden val av stommaterial kan göra på byggnadens totala klimatavtryck, med målet att konkretisera skillnaden genom undersökning ur ett livscykelperspektiv.

    Klimatpåverkan från de båda stommaterialen beräknas i en livscykelanalys upprättad utefter mängder på de faktiska stomvalen applicerat på flerbostadshuset. Beräkningen utgår ifrån generiska värden på material i ytterväggar, bärande innerväggar och mellanbjälklag. Verktyget som använts är IVL Svenska Miljöinstitutets klimatberäkningsverktyg, Byggnadssektorns miljöberäkningsverktyg (BM). Samtliga konstruktionsdelar i betong är hämtade från referensobjektets ritningar där konstruktionsdelar i trä har tagits fram med hänsyn att motsvara kraven på betongkonstruktionen. Utöver klimatberäkningarna har även en kostnadskalkyl genomförts för att konkretisera kostnadsskillnaderna.

    Studien omfattas även av intervjuer som visar på att KL-trä och prefabbetong har få skillnader i produktionsskedet. Intervjudelen ligger också till grund för val av ingående delar i beräkningen då undersökningen visar på att en träbyggnad på 9-våningar kräver stomstabilisering av olika inslag.

    Uppskattning från beräkningar visar att samma flerbostadshus på 9-våningar i Borås hade minskat sitt klimatavtryck med 60 % vid val av en trästomme. Samtidigt skulle det nya stomvalet generera i en total kostnadsökning på 3,38 % i förening med en intäktsminskning på 0,54 % till följd med minskad boarea.

    Samanställning av beräkningen visar på att trä har en lägre klimatpåverkan jämfört med betong samtidigt som betong har en lägre kostnad. Produktionsmässigt är trä ett effektivare material att bygga med och i takt med att samhället växer behövs det värnas om en hållbar framtid genom val som generar i en minskad klimatpåverkan.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Kaas Ishøy, Nicklas
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Seignér, Emelie
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Betong med krossad betongballast2020Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att undersöka sex olika betongrecept och ingående ballasten för dess frysegenskaperna, tillsammans med deras krympning. Arbetets mål är att göra en beskrivning av hur betong och ballast, bestående av återvunnen ballast, består sig med dess frostbeständighets egenskaper och krympning i jämförelse med recept bestående av naturstensballast. Provkropparna utsätts för olika påfrestningar i laboratoriemiljö där prövningarna utgår från standarder SIS-CEN/TS 12390–9:2016, SS-EN 1367–1:2007 och SS 13 72 15.

    Projektet är ett samarbete som bedrivs mellan Högskolan i Borås där denna experimentella studie utförs och lokala företag som i detta examensarbete är Ulricehamn Betong och Hedared Sand och Betong. Två referens recept från företagen har använts och utifrån dessa har två nya betongblandningar tagits fram, en med ersättning av naturballast mot 50 % RCA (recycled concrete aggregates) och ett med 100 % ersättning av all ballast med RCA. Betongen benämns recept 1 M50 respektive recept 1 M100. Vattencementtalet för dessa recept har inte förändrats, meningen är att miljöpåverkan av cement inte ökar när naturgruset byts ut eftersom naturgruset är en ändlig vara. Genom ersättning av naturgrus med återvunnen betong värnar man om naturgruset som är en ändlig vara.

    Ballast klassificeras som frostbeständig om de antingen har en lägre vattenabsorption än 1 % eller uppnår kravet F1 enligt standarden SS 137003:2015, vilket är att ha en lägre massminsking än 1 % efter frys- töprovningen. Ballasten som användes i provningarna bestod av blandade kornfraktioner vars siktkurvan jämförs före och efter frys- töprovningen. NAC (Natural Aggregates Concrete) visar små variationer på före och efter testerna, medan RCA avviker från siktkurvorna. Enligt denna studie uppnår fraktionerna 8–16 mm av recept 1 REF och recept 1 M50 upp till kravet F1.

    Resultatet på frostbeständigheten av betongen visar att recepten med luftporbildande medel har betydligt högre motstånd mot frostangrepp. Enligt standarden SIS-CEN/TS 12390–9:2016 ska recepten klara kravet på upp 1,0 kg/m2 avflagning efter 56 cykler. I denna studie utsattes betongen för 28 frys- töcykler. Trendlinjen för maxavflagning efter 28 cykler är 0,5 kg/m2. Efter 28 cykler hade recept 1 en avflagning på 0,35 kg/m2 och recept 1 M100 en avflagning på 0,51 kg/m2, medan resterande recept låg över den maximala avflagningen.

    Krympningen av normal betong 0,5 ‰ vid RF 50 %, vilket för våra provkroppar på 200 mm är 0,1 mm. Recept 2 M50 har enligt våra undersökningar en större krympning under de första 7 dagarna än detta vilket betyder att alla andra recept klarar kraven förutom detta. Att recepten beter sig olika avseende både krympning och svällning beror på att de innehåller olika sorters ballast, som även den kan krympa och påverka betongen. RCA har högre vattenabsorption än den ursprungliga ballasten vilket resulterar i att den har en större torkningskrympning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Karlsson, Kristoffer
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Taube Johansson, Jonas
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Återvinning av restbetong från fabrikstillverkning i ny betong2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Betong är ett av våra mest använda byggnadsmaterial idag. Vid framställning av fabriksbetong uppstår restbetong, som i detta arbete har delats upp i tre olika typer, returbetong, pumprester och betongslam. Returbetong avser det överskott av betong som uppstår då en kund har beställt för mycket betong. Pumprester är den sista mängden färsk betong i pumpbilars utrustning som av praktiska skäl inte kan pumpas ut. Betongslam är rester som oundvikligen fastnar på insidan av betongbilarna och fabrikens blandare som sedan måste spolas ut. I dagsläget deponeras majoriteten av landets restbetong, som med en bättre hantering skulle kunna leda till både miljömässiga fördelar och ekonomiska vinster. Syftet med examensarbetet var således att undersöka möjligheterna att återanvända restbetong i ny betong. Mer precist låg fokus i att pröva restbetongens potential som antingen ballastersättare eller cementersättare.   Examensarbetet har utförts i samarbete med Swerock AB, som är en av Sveriges största leverantörer av material och tjänster till bygg- och anläggningsbranschen. För att få en bättre inblick i ämnet besöktes Swerock:s betongfabrik i Borås, varifrån rapporten också har haft sin utgångspunkt.  Den praktiska undersökningen utfördes i ett laboratorium på högskolan i Borås. Tolv gjutförsök utfördes där restbetong prövades som antingen ballastersättare eller cementersättare. För samtliga försök uppmättes både sättmått och tryckhållfasthet, som sedan jämfördes med arbetets referensbetong, en vanligt förekommande betong på Swerock AB.  Resultaten var varierande, men visade i ett antal försök att det var möjligt att gjuta en betong som närmade sig eller var likvärdig med referensbetongen. I det stora hela konstaterades dock att fler försök skulle behöva utföras för att kunna säkerställa repeterbarheten av resultaten.  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Martinovic, Isidora
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Hållfasthets- och temperaturutveckling hos klimatförbättrad betong2022Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med examensarbetet är att jämföra hållfasthetstillväxten och temperaturutvecklingen i klimatförbättrad anläggningsbetong, vilket är betong där 50% av cement har ersatts med slagg och därmed utsläppet av koldioxid från cement reducerats. Examensarbetet skrivs i samarbete med Skanska Stora Projekt Väst. Skanska har som mål att bli helt klimatneutralt till år 2045 och utvecklar ständigt sina betong för att nå målet. Skanskas klimatförbättrad betong, benämnt av Skanska “Gröna betong” är ett steg åt rätt riktning.

    Examensarbetets syfte är att undersöka hur produktionsplaneringen skulle se ut för en bestämd hållfasthetsklass hos en klimatförbättrad betong jämfört med en referens betong. Med handledning av Skanska genomförs en kvantitativ utredning med beräkningar i programvaran ”Produktionsplanering Betong” (PPB). En referensbetong och en klimatförbättrad betong vars hållfasthetsklass, vattencementtal, cementmängd med mera, varit känd har matats in i PPB med syfte att undersöka hur egenskaper som hållfasthet har utvecklats hos de olika betongen. Kända parametrar har varierats, såsom utetemperatur och tjocklek på betong för att undersöka hur hållfasthets- och temperaturutvecklingen påverkas hos de olika betongtypen och vilken formrivningstid betongen får utifrån detta.

    Resultaten visar att den klimatförbättrade betongen har långsammare hållfasthetsutveckling första dygnen men efter 28 dygn blir hållfastheten ungefär densamma som referensbetongens. Vintertid behövs extra åtgärder för att den klimatförbättrade betongen ska kunna gjutas. Formrivningstiden beräknades också och resultatet påvisade att den tunnare konstruktionen av klimatförbättrad betong hinner frysa innan hydratationsprocessen sätter igång.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Nasiri, Basir
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Oliva Rivera, Alexander
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Vattenavvisande impregnering av betong: Framställning och undersökning av vattenavvisande betongytor2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med projektet var att utveckla och utvärdera vattenavvisande betongytor. Idén grundades på ett antagande om att nano-modifiering av betongytan i kombination med en hydrofob impregnering kan resultera i superhydrofob betong. Detta arbete genomfördes i sammarbete med CBI Betonginstitutet i Borås, där laboratorietester av ultrahögpresterande betong och effekterna av två olika hydrofoba medel, StoCryl HG200 och SILRES®BS1001, gällande vattenavstötning, undersöktes. För att framställa en textilmönstrad yta, har olika tekniker använts: att gjuta betong på textilytan och att framställa nya silikonformar med textilavtryck. Under tillverkningsprocessen valdes olika typer av textilier. Resultaten indikerade att olika textilier, med olika ytstruktur, kan påverka hydrofobicitet nivån hos betongytan. Silikonformen har visats sig vara mest effektiv i strukturen av betongytan och i kombination med impregnering, har flera superhydrofoba ytor uppnåtts. Silikon kan återanvändas och därmed bidrar till en hållbar och repeterbar teknik. De tester som använts för undersökning av hydrofobicitet var: roll-off och kontaktvinkeln. Hållbarheten på absorptionsförmågan av ytorna mot frost testades. Provningen följde ingen standardmetod men var anpassad till de vanliga klimatförhållanden som råder i Sverige.Användningen av ultrahögpresterande betong med superhydrofoba ytor kan skydda fasaden och isoleringen mot inträngning av fukt. Fasadskivans tjocklek på 10 mm kan med fördel ersätta ett tjockt fasadelement med stålarmering. Sammanfattningsvis är betongytan lättrengörande och på grund av dess långa livslängd, är det ekonomiskt fördelaktigt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Nasr, Shahab
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Användning av den vattenbaserade emulsionspolymeren för utveckling avspecifika egenskaper hos tegel och betong: syntes och karakterisering2022Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Improvement properties of building materials are essential. In this dissertation thesis, the main concern had been on synthesizing a new resin to improve the properties of concrete and brick. Solvent-based polymers have been used for many years to improve the quality of building materials. In contrast to solvent-based polymers, water-based emulsion polymers are one of the available solutions that have been used to improve the quality of building materials. Several advantages can be enumerated for water-based emulsion polymers such as lower volatile organic compounds (VOC), easier application, lower carbon dioxide emissions in the production, and fossil resource preservation. Water-based emulsion polymers are synthesized from simple homopolymers to copolymers with various monomers and additives. In this research, the synthesis and characterization of water-based acrylic styrene emulsion copolymer had been the main concern. Acrylic monomers could develop the qualities such as thermoplasticity, water solubility, and a longer lifespan of the polymer, while styrene monomers will impart water resistance and stiffness properties. In this research, the first step had been the synthesis of a water-based emulsion copolymer. Furthermore, considering the importance of biodegradability of the synthesized copolymer, the research followed by the replacement of ingredients such as emulsifiers with higher biodegradability characteristics with eco-friendly by-products, i.e. reducing the microplastic hazards. As a result, the copolymer could be decomposed better, and consequently, problems with the release of microplastics will be reduced. The synthesized water-based acrylic styrene emulsion copolymer was characterized by FTIR, DSC, and TGA. The FTIR results confirmed successful emulsion polymerization of acrylic styrene copolymer. DSC results confirmed the formation of an amorphous thermoplastic type of copolymer with a single glass transition temperature. The TGA result also confirms a single decomposition temperature. The film formation was carried out using a film applicator to evaluate the film formation properties. The substitution of the superseded emulsifiers (both anionic and nonionic) did not alter the characteristics of the synthesized copolymer, while some of the qualities such as water absorbance of the dried copolymer are improved (a water absorption test was carried out). To improve the quality of both synthesized emulsion copolymers (with conventional and superseded emulsifiers), the nanocomposite of the emulsion copolymer was prepared (Cloisite 30B at a concentration of 0.2 to 1 %). The synthesized nanocomposite showed better water resistance in the coating application in contrast with emulsion copolymer.

    The next stage of the research has been concentrated on the application of the synthesized water-based emulsion copolymer to building materials (concrete and brick). The synthesis copolymer has been applied as a coating on the surface of the concrete and bricks. Moreover, the synthesis copolymer was used as one of the ingredients in the mixture of the concrete. The promising results for the coating improved when the synthesis polymer was modified with nanoparticles (Cloisite 30B at a concentration of 1 % weight of the latex). Incorporating the synthesized copolymer in the mixture of concrete caused decreasing in the density of concrete by 4 % ( via air voids formation mechanism). However, water absorption was improved when synthesized copolymer was mixed with the concrete.

    The synthesized copolymer and the nanocomposite is a suitable coating for the concrete and brick. Furthermore, this copolymer is a suitable water-based coating with improved properties in building materials.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Examensarbete
  • 13.
    Pak, Alexander
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Saleh, Reazhwan
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Krossad betong som ballast i självkompakterande betong: Experimentell studie om tryckhållfasthet och arbetbarhet2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete är baserad på experimentella studier. Det handlar om framställning och utvärdering av Självkompakterande Betong (SKB) med hjälp av återvunnen krossbetongballast (eng. Recycled Concrete Aggregate, RCA). I studien ersätts naturballasten i ett betongrecept mot 100 % återvunnen krossbetongballast. Projektet är en del av ett forskningsprogram som heter RE:Concrete och fokuserar på betongens arbetbarhet och tryckhållfasthet. Arbetet genomfördes i samarbete mellan Högskolan i Borås och RISE CBI Betonginstitutet. Syftet med examensarbetet var att framställa en SKB med 100 % RCA. Vidare skulle gjutna kuber ge en tryckhållfasthet som motsvarar 40 MPa efter 7 dygn och 60 MPa efter 28 dygn. Återvinning av byggnadsmaterial är ett hett ämne i dagens samhälle och intresset för det ökar ständigt. Detta arbete handlar om sluten återvinning i den meningen att det har erhållits återvunnen krossbetongballast från bärande element för att tillverka självkompakterande betong för bärande element. Idag finns det en standard i Sverige som reglerar användning av återvunna byggnadsmaterial i betongtillverkningen. Standarden behandlar enbart ersättning av grovballast i begränsade proportioner. Resultaten som har erhållits i arbetet visar att det är möjligt att tillverka en betong för bärande konstruktioner. Det högsta tryckhållfasthetsvärde som har erhållits vid denna studie är 56,1 MPa efter 7 dygn med utbredningsmått som uppfyller kraven för självkompakterande betong, dock hade inte den färska betongen en godtagbar arbetbarhet till följd av hög dos av superplasticerare. I det sista försöket har det uppnåtts ett utbredningsmått på 750 mm med god arbetbarhet och en tryckhållfasthet efter 7 dygn på 26,1 MPa. Det sistnämnda ger en självkompakterande betong med en hållfasthetsklass C20/25.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Pyykkö, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Ljudegenskaper hos samverkansbjälklag: en undersökning av luft och stegljudsisolering hos ett prefabricerat bjälklagselement sammansatt av betong och trä2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna rapport ingår som avslutande examensarbete i magisterutbildning i byggteknik med inriktning hållbart samhällsbyggande.

    Rapporten behandlar akustiska egenskaper hos ett prefabricerat samverkansbjälklag sammansatt av en tunn betongplatta, konstruktionsvirke och en massivträplatta. Dels görs en sammanfattning över byggbranschens miljöpåverkan och hur effektivare användning av byggnadsmaterial kan bidra till en mer hållbar utveckling. Det undersöks också hur ljud-miljöer påverkar människor och hur detta behandlas med akustiska krav inom byggandet i Sverige ur ett hållbarhetsperspektiv.

    Det aktuella samverkansbjälklaget har tagits fram i samarbete mellan Hedareds Sand & Betong AB, AB Fristad Bygg, Högskolan i Borås och SP Sveriges Tekniska Forsknings-institut och steg- respektive luftljud har provats i SP:s akustiklaboratorium i Borås. Provdata har sedan utvärderats och jämförelser görs med byggreglerna liksom med andra bjälklagssystem. En studie över vilka typer av kompletteringar av bjälklagselementen som behöver göras för att uppfylla myndighetskraven på ljudmiljöer i bostäder görs också.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Rahman, Abdulsattar
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Ali, Hassan
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Återvunnen betong som ballast i ny betong: experimentell studie om partikelgradering, arbetbarhet och tryckhållfasthet2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Betong är idag och har länge varit det allra vanligaste byggnadsmaterial i Sverige. Det är ett robust och mångsidigt byggnadsmaterial med flera fördelar. Detta arbete är en experimentell studie av betongavfall från Hedareds sand & betong för betongprogrammet RE: Concrete och Högskolan i Borås. Betongavfallet krossas till ny ballast och därefter siktas och gjuts till ny betong enligt olika betongrecept. Försöken sker i betonglabbet i Högskolan i Borås för att krossa och tillverka betong. Grundreceptet har tillhandhållits av Hedareds sand & betong. Syftet med arbetet har varit att undersöka möjligheterna för att kunna använda återvunnen betong i nya bärande konstruktioner. Målet var att bevisa att det var tekniskt möjligt att åstadkomma en 100 % ersättning av ballast med återvunnen betong och få fram ny betong som passar den bärande stommen i en byggnad. Olika egenskaper undersöktes så som tryckhållfasthet för den nya betongen och partikelfördelning samt vattenabsorption för ballasten med målet att uppnå likvärdigt resultat som för referensbetongen. Resultatet visar att det är möjligt att kunna återvinna betong till 100 %. Arbetbarheten är bra i flertal försök men bör förbättras för att uppnå likvärdig arbetbarhet som referensbetongens. Referensbetongens tryckhållfasthet är 59 MPa och bästa tryckhållfasthet som erhållits för återvunnen betong är 57,2 MPa. Detta tyder på ett positivt resultat och den återvunna betongen i denna studie kan ersätta naturgrusballast i en bärande konstruktion till 100 %.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Rama, Migjen
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Haldin, Oscar
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Metodutveckling av utdragsförsök på enskilda fibrer ur betong2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med projektet var att ta fram en fungerande metod för utdragsförsök av enskilda fibrer ur betong, se hur det mekaniska verkningssättet fungerade samt ta fram förslag på provkroppsutformningen. Arbetet har delats upp i tre delar. Den första delen är en litteraturstudie på tidigare forskning kring fiberarmerad betong och vad som har gjorts kring utdragsförsök av enskilda fibrer. Den andra delen handlar om att utveckla en metod för utdragsförsök, inklusive utformning av provkropp, förberedelser samt provningsgenomförande. Den avslutande delen innefattar genomförande av provning på olika fibertyper, utvärdering av resultat samt validering av den föreslagna metoden.

    Studien resulterade i en rekommendation för en lättöverskådlig granskning av metoden och metodförloppet som ska göra det enkelt för andra intressenter att utföra liknande provningar. Förslag på vad som kan förbättras har tagits fram.

  • 17.
    Simonsson, Malgorzata
    Högskolan i Borås, Institutionen Ingenjörshögskolan.
    Polypropylenfibrers funktion i betong vid brand2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Genom omfattande litteraturstudier har man kunnat bekanta sig med själva betongens brandspjälkning som fenomen, men även teorierna som försöker förklara fenomenets förlopp. Det visade sig att det finns delade meningar till vad som orsakar spjälkning. Spjälkning, generellt sett, kan man definiera som våldsam eller icke våldsam avflagning av betong som utsetts för hög temperatur. Spjälkningens storlek kan variera, ifrån lätt avflagning på ytan till progressiv spjälkning som går förbi armeringen. Vad som orsakar fenomenet är i dagsläget ännu inte fullständigt förklarat. Forskning inom området pågar och i dagsläget har man i huvudsak två teorier angående spjälkningen. Man tror att spjälkning orsakas av: • termiska spänningarna i materialet • det fria vattnet i betongen, den teorin i sig har två varianter: ångtrycksteori och vattnets expansionsteori - hydrauliska spänningar. För att undersöka inverkan av upphettningshastighet och maximal upphettningstemperatur på sprickbildning i betong genomfördes 4 olika temperaturcykler på standardprovkroppar för permeabilitetsmätning. De fyra temperaturcyklerna var: • 1 °C/min till 400 °C sedan 18 timmar i 400 °C • termisk chock i förvärmd ugn 400 °C sedan 18 timmar i 400 °C • 1 °C/min till 600 °C sedan 2 timmar i 600 °C • termisk chock i förvärmd ugn 600 °C sedan 4 timmar i 600 °C. Före och efter de olika temperaturcyklerna mättes permeabiliteten. På så sätt kunde man undersöka om snabb uppvärmning, som vid en brand, förstör betong mer än sakta uppvärmning. De faktiska värdena på permeabiliteten skall ej ses som materialdata utan är endast ett relativt mått på inre förstörelse. Den snabba uppvärmningen av ytskiktet leder till ytsprickor medan den långsammare processen ger in i provkroppen ej lika mycket sprickor. Det betyder att en standardmätning av permeabilitet endast kan användas som en jämförelse mellan provkroppar. Undersökningen som genomfördes inom ramen för examensarbetet har utförts på betong innehållande ett kilo Polypropylenfibrer (PP) per m3. Genom att analysera dessa resultat samt jämföra med tidigare provningsresultat på betong utan PP-fibrer kunde följande slutsatser dras: om permeabilitet: • efter uppvärmningen till 400°C eller 600°C ökar permeabiliteten kraftigt hos betongen • uppvärmningssättet och sluttemperaturen har betydelse för permeabilitetsökning, snabb uppvärmning till 600°C alt 400°C ger högre permeabilitet än långsam uppvärmning till samma sluttemperatur • provkroppar med PP-fibrer har högre permeabilitet än provkroppar utan PP-fibrer efter samma värmebehandling. om uttorkning: • vid 200°C smälter PP-fibrer • viktminskningshastighet kring smältpunkten för polypropylen är högre för provkroppar med PP-fibrer än för provkroppar utan fibrer.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 18.
    Strömbom, Hanna
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Kartläggning av klimatförbättrad betong2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Betong är ett material som vid framtagning av huvudråvaran cementklinker släpper ut stora mängder koldioxid. Enligt nationella klimatmål ska det finnas klimatneutral betong på svenska marknaden till år 2030 och betongen ska nå nettonollutsläpp till år 2045. Ett intensivt utvecklingsarbete pågår i betongbranschen och olika strategier diskuteras för att uppnå lägre klimatpåverkan.

    Syftet med arbetet är att undersöka hur betongbranschen arbetar mot klimatneutralitet och se hur långt aktörerna kommit i det arbetet. Syftet är även att öka statistiken för klimatförbättrad betong samt se hur den klimatförbättrade betongen står sig mot standarden ftSS 137003:2020 som är under revidering.

    Arbetet genomfördes genom litteraturstudier, enkätundersökning och dokumentanalys. Litteraturstudien har legat till grund för den teoretiska bakgrunden. Enkätundersökningen som skickades ut till betongtillverkare är primärkällan i studien och har gett en bild av hur branschen ligger till i dagsläget gällande användning av klimatförbättrad betong. Studien kompletterades med en dokumentanalys i form av granskning av EPD:er samt den reviderade standarden. Dokumentanalysen undersökte vilken klimatförbättrad betong som finns redan idag samt hur ändringar i standarden påverkar förutsättningarna för klimatförbättrad betong.

    Enkätundersökningen och granskningen av EPD:erna visade att viss klimatförbättrad betong redan finns i dagsläget, men att det inte används i så stor utsträckning. Drygt hälften av betongproducenterna hade inte någon klimatförbättrad betong på marknaden i nuläget, men merparten arbetar med att ta fram det och de flesta beräknar att ha det på marknaden inom ett till tre år. Majoriteten av betongtillverkarna var positiva till att all deras betong kommer vara klimatneutral till år 2045.

    Något som både litteraturstudien och enkätundersökningen fastställde var att samverkan mellan olika aktörer i ett tidigt skede är viktigt för att uppnå klimatneutralitet. För att nå klimatmålen krävs dessutom både att producenterna fortsätter arbeta mot klimatmålen men också mer kunskap och medvetenhet hos konsumenterna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Kartläggning av klimatförbättrad betong
1 - 18 av 18
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • harvard-cite-them-right
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf