Change search
Refine search result
1234567 1 - 50 of 2410
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • harvard-cite-them-right
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Aaberg, Alma
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Olsson Piittisjärvi, Patricia
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av kliniskt introduktionsår: En litteraturstudie2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Ett påtagligt samhällsproblem idag är den rådande brist på legitimerade sjuksköterskor som arbetar inom den svenska sjukvården. I takt med att befolkningen ökar och medelåldern blir allt högre blir vikten av att bibehålla verksamma legitimerade sjuksköterskor allt mer påtaglig. Att komma ut i verksamheten som nyutbildad sjuksköterska kan upplevas som en stor utmaning och första tiden i yrket kan ses som en intensiv och krävande process. För att underlätta transitionen från student till yrkesverksam sjuksköterska har ett introduktionsprogram utformats i syfte att vägleda och stödja de nyblivna sjuksköterskorna.

    Författarnas syfte med studien är att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av ett kliniskt introduktionsår. Examensarbetet grundar sig i en litteraturstudie som utgår från Fribergs analysprocess där tio artiklar granskas och analyseras. Analysen resulterar i fyra identifierade huvudteman med tillhörande tretton subteman som tillsammans sammanfattar upplevelser av kliniskt introduktionsår som nyutexaminerad sjuksköterska. Identifierade huvudteman i arbetet är: ”Möjligheten till att få växa personligt och professionellt”, ”Att vara i rum för reflektion”, ”Att existera i en kravfylld tillvaro” samt ”Vikten av att ha kollegialt stöd inom räckhåll”. Resultatet påvisar flera fördelar med deltagandet i kliniskt introduktionsprogram men även vissa brister identifieras. Resultatet påvisar att upplevelser av krav under övergångsprocessen är återkommande hos de flesta nyutexaminerade sjuksköterskorna som genomgår kliniskt introduktionsår. För att underlätta övergångsprocessen är faktorer så som en stödjande miljö, tillhörighet i personalgruppen och reflektion som verktyg viktiga komponenter. Författarna anser att vidare fördjupning kring upplevelser av ett introduktionsprogram och hur detta introduktionsprogram erfars ur ett sjuksköterskeperspektiv är av stor vikt i syfte att möta sjuksköterskans behov under det första yrkesverksamma året.

    Download full text (pdf)
    K2018:90
  • 2.
    Abdi Ali, Ibrahim
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Jägerud, Lina
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Den äldre patientens upplevelse av delaktighet vid vård i hemmet2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I dagens globala samhälle lever allt fler människor längre och i flera länder har det setts en ökning i den äldre populationen. Det kan innebära att allt fler äldre patienter kommer att vårdas i hemmet. Det är viktigt att vården som ges fokuserar på att göra den äldre patienten delaktiga. När delaktigheten inte sker fullt ut kan den äldre patienten förlora förmågan att påverka vården vilket riskerar leda till en minskad känsla av välbefinnande och ett vårdlidande kan uppstå. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa den äldre patientens upplevelse av delaktighet vid vård i hemmet. Metod: Studien är en litteraturöversikt där tio kvalitativa vetenskapliga artiklar granskats. Artiklarna söktes via databaserna Cinahl och Medline Resultat: Resultatet presenteras i två huvudteman och sju underteman. Upplevelse av förtroendefulla möten och känsla av självständighet med underteman: Betydelsefulla relationer, Att vara närvarande i kommunikationen, Inte vilja vara till besvär, Möjlighet att påverka, Kunskapens betydelse, självbestämmande och Att inte bli lyssnad på. Resultatet visade att en upplevelse av förtroende i mötet var viktigt för den äldre patientens delaktighet. Vidare visade resultaten att en känsla av självständighet var centralt för den äldre patientens upplevelse av delaktighet. När självständigheten begränsades gav det upphov till känslor av lidande och minskad delaktighet hos den äldre patienten. Slutsatser: Ovan nämnda huvudteman visades vara viktiga delar i upplevelsen av delaktighet hos äldre patienter som vårdas i hemmet. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Abdolahad, Sandy
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Bergerling, Frida
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    När livet händer - Unga kvinnors upplevelser att leva med genmutation BRCA1 eller BRCA2: En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det finns flera olika typer av en bröstcancergen, två av dessa cancergener är BRCA 1 och 2. Dessa cancergener är ärftliga och risken för att utveckla bröst eller livmodercancer blir upp till 80 % när man är bärare redan vid 30 års ålder. Syftet är att beskriva unga kvinnors upplevelser av att leva med genmutation BRCA 1 och/eller BRCA 2. Studien är en litteraturstudie. Dataanalysen mynnade ut i fyra teman känsla av hotad existens, behov av stöd för att hantera information, avsaknad av samhörighet och etiskt dilemma. Resultatet lyfter fram de upplevelser och fruktan som är central för unga kvinnor när de får besked om att vara bärare av BRCA 1 eller 2 och de beslut de måste ta som kan påverka livet och framtiden. Studiens resultat är användbart för vårdpersonal och närstående som möter dessa unga kvinnor och kan ge en större förståelse för känslor och upplevelser som uppstår som bärare på en cancergen.

    Download full text (pdf)
    K2018:16
  • 4.
    Abdullahi, Farhia
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Sharifa, Sharifa
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Patienters upplevelse av att leva med diabetes typ 2: En litteraturöversikt2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Cirka 500000 människor bor i Sverige med diabetessjukdom varav 80–90% med diabetes typ 2. Diabetes typ 2 utvecklas långsamt och många människor lever med sjukdomen utan att veta om det. Orsaker till sjukdomen är både genetiska och livsstilsfaktorer som ohälsosamma kostvanor, inaktivitet, rökning med mera. Förutom specifika diabetessymtom som blodglukosrubbningar, synförsämring och diabetessår kan sjukdomen orsaka flera andra följdsjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar och njursjukdomar. Sjuksköterskor kommer att möta patienter med diabetes typ 2 inom vilken instans än hen arbetar och då har hen en viktig roll att fylla för att stödja patienten i det nya sammanhanget. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva patienters upplevelse av att leva med diabetes typ 2. Litteraturöversikten bygger på tio kvalitativa artiklar varav en artikel med blandade metoder bestående av både kvalitativ och kvantitativ karaktär. Dataanalysen utmynnade i två huvudteman och sex subteman.

    Resultatet visar att patienter med diabetes typ 2 drabbas av både kroppsliga begränsningar som exempelvis fysisk nedsatt förmåga, trötthet och energibrist, smärta, svullnad och vissa sexuella problem samt mentala och känslomässiga begränsningar som stress, oro, ångest och depression vilket leder till minskad livsglädje. Under diskussionen problematiseras och diskuteras utmärkande fynd från resultatet. Upplevelse av kroppen och hälsan förändras vid en sjukdom vilket kan orsaka lidande. Sjukdomslidandet kan påverka hela existensen och sätta negativa spår på livskvaliteten. Sjuksköterskan har viktiga uppgifter i förbättringen av patienternas hälsa och välbefinnande bland annat att främja hälsan genom att stödja patienterna införskaffa sig relevanta kunskaper samt besitta sig goda självhanteringsstrategier. En central insats är att delaktiggöra patienterna i den egna vården. 

    Download full text (pdf)
    K2021:98
  • 5.
    Abdusemed, Sabrin
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Karlsson-Rohmée, Jessika
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Att vårda patienter med Meticillinresistens Staphylococcus Areus: En litteraturöversikt2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Methicillin Resistant Staphylococcus Aureus (MRSA) is a bacteria that is resistant to several forms of antibiotics. The spread of MRSA thus possess a threat to modern medicine and the possibility of effective treatment and care. To reduce the risk of MRSA spreading, healthcare professionals should work preventively, which is an important part of the work regarding antibiotic resistance. Due to the fact that healthcare professionals are those in the frontlines in the care of patients with MRSA, this study focuses on their experiences caring for said patients. Furthermore, a literature overview was used to perform this study.

    The result shows that there are differences in knowledge between the healthcare professionals. The amount of knowledge is also found to influence the attitude of healthcare professionals in caring for MRSA-infected patients. The results also showed that healthcare professionals were afraid of being infected by MRSA themselves. This fear could be reflected in their care which risked affecting the patients negatively with a feeling of isolation as a result. Furthermore, increased workload and lack of time was seen as a factor that made it more difficult to prevent infections and could lead to a poor execution of hand hygiene. In conclusion, Increased knowledge regarding MRSA made the healthcare workers more secure and comfortable in their care in comparison to those with little knowledge who were often scared and exaggerated their use of gloves and disinfection.

    Download full text (pdf)
    K2020:56
  • 6.
    Abeed, Noorhan
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Kareem, Marwa
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Vårdande av patienter som lider av psykisk ohälsa inom somatisk slutenvård: Litteraturstudie av sjuksköterskans upplevelse2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Psykisk ohälsa ökar i samhället, vilket gör att fler sjuksköterskor möter patienter med psykisk ohälsa oavsett inom vilken vårdform de arbetar. När en patient som lider av psykisk ohälsa blir inlagd på en somatisk vårdavdelning är det sannolikt att fokus i vårdandet blir på den somatiska behandlingen. Syftet med denna studie är att beskriva allmänsjuksköterskans upplevelse av vårdandet av patienter som lider av psykisk ohälsa inom somatisk slutenvård. Litteraturstudie valdes som metod för att kunna besvara syftet på ett bra sätt. Sju artiklar hittades med hjälp av sökmotorn Primo och databaserna Cinahl och Pubmed.

    Resultatet presenteras med hjälp av två huvudteman Resurskrävande och Otillräcklig kompetens och otillräckligt stöd. Slutsatsen är att bristande kompetens och erfarenheter att vårda patienter med psykisk ohälsa samt stigmatisering om psykisk ohälsa skapar negativa upplevelser och frustration hos allmänsjuksköterskan. Konsekvenserna kan leda till vårdlidande och osäker vård. Därför är det betydelsefullt att sjuksköterskor ökar sina kunskaper för att höja vårdkvalitet i vårdandet av patienter med psykisk ohälsa inom somatisk slutenvård. Förutom att erbjuda sjuksköterskor ökade kunskaper om vårdandet är det viktigt med stöd från sjukhusledning och chefer inom hälso- och sjukvården.

    Download full text (pdf)
    K2020:21
  • 7.
    Abel, Jonas
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Hansson, Laura
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Digitaliseringens utmaningar och möjligheter för den äldre: Kartläggning av äldres användning av e-hälsotjänster2021Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    E-hälsotjänster väntas vara ett verktyg för att möta det framtida växande vårdbehovet till följd av en åldrande befolkning. Via e-hälsotjänster kan den äldre patienten ta del av information om sin hälsa och planerad vård. E-hälsotjänster kan också öka vårdens tillgänglighet genom snabba kontakter och digitala vårdbesök. Det kan leda till ökad delaktighet för den äldre, vilket ger förutsättningar för en bättre hälsa. Men det kräver att äldre börjar använda e-hälsotjänster. En del äldre är inte vana vid digital teknik och riskerar ett digitalt utanförskap. Dock har internetanvändning ökat kraftigt bland äldre de senaste åren och en majoritet är nu internetanvändare. Syfte med studien är att kartlägga äldres användning av internet och e-hälsotjänster samt önskemål om stöd av hälso- och sjukvården för att digitalt kommunicera med hälso- och sjukvården. För att kartlägga äldres användning av internet och e-hälsotjänster togs en enkät fram. Deltagare tillfrågades via sociala medier och på en vårdavdelning, 43 ifyllda enkäter samlades in. Bland deltagarna använder den stora majoriteten internet dagligen och har använt ett flertal olika digitala tjänster. Många uppger sig var kunniga i att använda internet och känner sig trygga med att dela information på internet. De flesta äldre har idag goda förutsättningar att använda e-hälsotjänster och en majoritet i studien har redan gjort det. Äldre är idag intresserade av att vara delaktiga i sin vård. För den minoritet äldre som står helt utanför den digitala världen och inte har förutsättningar att börja använda digital teknik behöver vården säkerställa att de inte får sämre tillgång till vården. En större grupp är de äldre som använder internet och flertal olika internettjänster men inte börjat använda e-hälsotjänster. De behöver stöttas i att komma igång med e-hälsotjänster och kontinuerlig hjälp för att lära sig använda dem.

    Download full text (pdf)
    M2020_88
  • 8.
    Abelsson, A.
    et al.
    Department of Nursing Science, Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Appelgren, J.
    Faculty of Arts and Social Sciences, Karlstads Universitet, Karlstad, Sweden.
    Axelsson, Christer
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Enhanced self-assessment of CPR by low-dose, high-frequency training2021In: International Journal of Emergency Services, ISSN 2047-0894, E-ISSN 2047-0908, Vol. 10, no 1, p. 93-100Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Purpose: The purpose was to investigate what effect an intervention of low-dose, high-frequency cardiopulmonary resuscitation (CPR) training with feedback for one month would have on professionals' subjective self-assessment skill of CPR.

    Design/methodology/approach: This study had a quantitative approach. In total, 38 firefighters performed CPR for two minutes on a Resusci Anne QCPR. They then self-assessed their CPR through four multiple-choice questions regarding compression rate, depth, recoil and ventilation volume. After one month of low-dose, high-frequency training with visual feedback, the firefighters once more performed CPR and self-assessed their CPR.

    Findings: With one month of low-dose, high-frequency training with visual feedback, the level of self-assessment was 87% (n = 33) correct self-assessment of compression rate, 95% (n = 36) correct self-assessment of compression depth, 68% (n = 26) correct self-assessment of recoil and 87% (n = 33) correct self-assessment of ventilations volume. The result shows a reduced number of firefighters who overestimate their ability to perform CPR.

    Originality/value: With low-dose, high-frequency CPR training with visual feedback for a month, the firefighters develop a good ability to self-assess their CPR to be performed within the guidelines. By improving their ability to self-assess their CPR quality, firefighters can self-regulate their compression and ventilation quality. © 2020, Emerald Publishing Limited.

  • 9.
    Abelsson, Anna
    et al.
    Jönköping University, HHJ, Avdelningen för omvårdnad.
    Falk, P.
    Jönköping University, HHJ, Avdelningen för omvårdnad.
    Sundberg, B.
    Jönköping University, HHJ, Avdelningen för omvårdnad.
    Nygårdh, Annette
    Jönköping University, HHJ, Avdelningen för omvårdnad.
    Empowerment in the perioperative dialog2021In: Nursing Open, E-ISSN 2054-1058, Vol. 8, no 1, p. 96-103Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Aim: To describe how the nurse anaesthetist empowers the patient in the perioperative dialogue. Design: A qualitative descriptive design with interviews with 12 nurse anaesthetist (NA). Method: A hermeneutic text interpretation with a foundation in Gibson's empowerment model. Result: The results highlight Gibson's nursing domain: Helper, Supporter, Counsellor, Educator, Resource Consultant, Resource Mobilizer, Facilitator, Enabler and Advocate. The overall understanding is revealed as a relationship can be built through closeness between the patient and the NA. The NA helps the patient master the situation by talking to and touching the patient. The patient is helped to find their own strengths and to cope with their fears. The patients decide over their own bodies. When the patients do not want to or cope with protecting themselves, the NA protects and represents the patient.

  • 10.
    Abelsson, Anna
    et al.
    Jönköping University.
    Lundberg, Lars
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Cardiopulmonary resuscitation quality during CPR practice versus during a simulated life-saving event.2018In: International Journal of Occupational Safety and Ergonomics, ISSN 1080-3548, E-ISSN 2376-9130, Vol. 24, no 4, p. 652-655Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    INTRODUCTION: As a part of the emergency medical services, the Swedish fire brigade can increase the survival rate in out-of-hospital cardiac arrests.

    AIM: To compare the quality of cardiopulmonary resuscitation (CPR) performed by firefighters at a routine CPR practice versus when involved in a simulated life-saving event.

    METHODS: In this study, 80 firefighters divided into two groups performed CPR according to guidelines: one group indoors during a routine training session; the other group outdoors during a smoke diving exercise wearing personal protective clothing and self-contained breathing apparatus. Descriptive and inferential statistics were used to analyze the data.

    RESULTS: The results showed a tendency for the outdoor group to perform CPR with better ventilation and compression quality, as compared to the indoor group. The ventilation of the manikin was not hampered by the firefighters wearing personal protective clothes and self-contained breathing apparatus, as the Swedish firefighters remove their facial mask and ventilate the patient with their mouth using a pocket mask.

    CONCLUSIONS: Overall, the results in both groups showed a high quality of CPR which can be related to the fire brigade training and education traditions. CPR training is regularly performed, which in turn helps to maintain CPR skills.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Abelsson, Anna
    et al.
    Jönköping University .
    Lundberg, Lars
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Simulation as a means to develop firefighters as emergency care professionals.2018In: International Journal of Occupational Safety and Ergonomics, ISSN 1080-3548, E-ISSN 2376-9130, p. 1-25Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: The aim of this study was to evaluate the simulated emergency care performed by firefighters and their perception of simulation as an educational method.

    METHODS: This study had a mixed method with both a quantitative and a qualitative approach. Data were collected by simulation assessment, a questionnaire, and written comments. Descriptive analysis was conducted on the quantitative data whereas a qualitative content analysis was conducted on the qualitative data. Finally, a contingent analysis was used where a synthesis configured both the quantitative and the qualitative results into a narrative result.

    RESULTS: The cognitive workload that firefighters face during simulated emergency care is crucial for learning. In this study, the severity and complexity of the scenarios provided were higher than expected by the firefighters. Clearly stated conditions for the simulation and constructive feedback were considered positive for learning. Patient actors induced realism in the scenario, increasing the experience of stress, in comparison to a manikin.

    CONCLUSION: To simulate in a realistic on-scene environment increases firefighters' cognitive ability to critically analyze problems and manage emergency care. Simulation of emergency care developed the firefighters as professionals.

  • 12.
    Abelsson, Anna
    et al.
    School of Health Sciences, Jönköping University.
    Lundberg, Lars
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Trauma Simulation in Prehospital Emergency Care.2018In: Journal of trauma nursing : the official journal of the Society of Trauma Nurses, ISSN 1078-7496, Vol. 25, no 3, p. 201-204Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Well-educated ambulance staff is a prerequisite for high-quality prehospital trauma care. The aim of this study was to examine how nurses in the ambulance service experienced participation in trauma simulation. Sixty-one nurses, working in an emergency ambulance service, performed simulated trauma care on four different occasions and afterward rated three statements on a 5-point Likert scale. A descriptive and inferential analysis was conducted. There are statistically significant increases between the pre- and posttests regarding all three statements: "I think simulation of severe trauma with manikins is realistic" (0.23 or 6% increase), "Simulation is a suitable method for learning severe trauma care" (1.3 or 38% increase), and "I am comfortable in the situation learning severe trauma care through simulation" (0.74 or 19% increase). With the experience of realism in simulation, participants become more motivated to learn and prepare for future events. If the participants instead feel uncomfortable during simulation training, they focus on their own feelings instead of learning. In a realistic simulated environment, participants are prepared to understand and manage the emergency care situation in clinical work. Participants learn during simulation when they are outside their comfort zone but without being uncomfortable or experiencing anxiety.

  • 13.
    Abelsson, Anna
    et al.
    Jönköping University, HHJ, Avdelningen för omvårdnad.
    Nygårdh, Annette
    Jönköping University, HHJ, Avdelningen för omvårdnad.
    The nurse anesthetist perioperative dialog2020In: BMC Nursing, ISSN 1472-6955, E-ISSN 1472-6955, Vol. 19, no 1, article id 37Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background In the perioperative dialogue, pre-, intra- and postoperatively, the patient shares their history. In the dialogue, the nurse anesthetist (NA) gets to witness the patient's experiences and can alleviate the patients' suffering while waiting for, or undergoing surgery. The aim of this study was to describe the nurse anesthetist's experiences of the perioperative dialogue. Methods The study had a qualitative design. Interviews were conducted with 12 NA and analyzed with interpretive content analysis. The methods were conducted in accordance with the COREQ guidelines. Results In the result, three categories emerge: A mutual meeting (the preoperative dialogue) where the patient and the NA through contact create a relationship. The NA is present and listens to the patient, to give the patient confidence in the NA. In the category, On the basis of the patient's needs and wishes (the intraoperative dialogue), the body language of the NA, as well as the ability to read the body language of the patient, is described as important. In the category, To create a safe situation (the postoperative dialogue) the NA ensures that the patient has knowledge of what has happened and of future care in order to restore the control to the patient. Conclusion The patient is met as a person with their own needs and wishes. It includes both a physical and a mental meeting. In a genuine relationship, the NA can confirm and unreservedly talk with the patient. When the patients leave their body and life in the hands of the NA, they can help the patients to find their inherent powers, which allows for participation in their care. Understanding the patient is possible when entering in a genuine relationship with the patient and confirm the patient. The perioperative dialogue forms a safety for the patients in the operating environment.

  • 14.
    Abelsson, Anna
    et al.
    Jönköping University, HHJ, Avdelningen för omvårdnad.
    Nygårdh, Annette
    Jönköping University, HHJ, Avdelningen för omvårdnad.
    To enhance the quality of CPR performed by youth layman2019In: International Journal of Emergency Medicine, ISSN 1865-1372, E-ISSN 1865-1380, Vol. 12, no 1, article id 30Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    By educating laymen, survival after cardiac arrest can increase in society. It is difficult to reach the entire population with cardiopulmonary resuscitation (CPR) training. However, if 15% of the population knows how to perform CPR, an increase in short- and long-term survival in patients suffering a cardiac arrest could be seen. To educate youth is a way to reach parts of the population. This study aimed to investigate the effect of a 2-h CPR intervention for youth.

  • 15.
    Abika, Angela
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Jönsson, Evakajsa
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Hur gör jag för att orka?: Stöd till närstående som vårdar en demenssjuk i hemmet2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det finns idag i Sverige många personer som har drabbats av en demenssjukdom. Att drabbas av demenssjukdom påverkar hela familjen och de närstående får ofta dra ett tungt lass vid vården av den sjuke. Många närstående sliter dygnet runt och löper därför stor risk att drabbas av hög stressbelastning och depression som följd. Demenssjukdom kan delas in i olika typer så som frontotemporal demens, Alzheimers sjukdom, vaskulärdemens. Olika typer av demens ger olika symtom men gemensamt är att de alla ger en kognitiv och känslomässig påverkan med bland annat nedsatt minnesfunktion, rastlöshet och oro. Syftet med studien var att undersöka vilka behov närstående som vårdar en demenssjuk i hemmet kan ha för att som sjuksköterska kunna stödja på bästa sätt. I denna studie har det använts elva artiklar varav sex är kvalitativa och tre kvantitativa samt två artiklar som var blandstudier med både kvalitativa och kvantitativa inslag. Analysen av materialet resulterade i två huvudkategorier vilka är kunskap om sjukdomen och kunskap om stöd som kan erbjudas, samt sex underkategorier.

    Resultatet visar att närstående har ett stort behov av utbildning och information, vilket de i dag inte tycker att de får tillräckligt av. De behöver dels kunskap om sjukdomen för att kunna förstå och ge en god vård, samt kunskap om sjukdomens utveckling för att kunna planera för framtiden. Det visar sig också att många närstående inte får tillräckligt information om hur de skall få kontakt med olika instanser, samt hur de kan söka olika stödåtgärder så som korttidsplats, dagverksamhet och avlösning i hemmet. För att närstående skall orka sköta den dagliga vården av den sjuke är det viktigt att han eller hon får tid att ta hand om sig själv. Som sjuksköterskor är det viktigt att ha en bra utbildning och en god förståelse för hur närstående och sjuka upplever sjukdomen, för att kunna ge en korrekt information samt att kunna stödja på bästa sätt.

    Download full text (pdf)
    K2016:96
  • 16.
    AbouTouk, Rana
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Gustavsson, Maria
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Distriktssjuksköterskans upplevelse av att förmedla trygghet hos patienten vid livets slutskede i hemmet2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet var att belysa distriktssköterskans upplevelse av att förmedla trygghet till patienten vid vård i livets slutskede. Patienterna som vårdas i livets slutskede bor i ordinärt boende. I hemsjukvård ingår vård vid livets slutskede där symtomlindring är den vård som eftersträvas. Distriktssköterskan har en central roll i hemsjukvården där både patient och hens närstående ingår. Det behövs mer studier hur distriktssköterskan kan arbeta för att skapa en känsla av trygghet hos patienten och hens närstående i livets slutskede. Metoden som använts är inspirerad av en narrativ intervjumetod som innebär att berättelsen används, berättelsen är ett grundläggande mänskligt sätt att kommunicera på. Författarna har intervjuat åtta distriktssköterskor där informanterna har en distriktssköterskeutbildning eller har påbörjat en vidareutbildning till distriktssköterskor eller specialistsköterskor inom palliativ vård.

    Resultatet visar att informanterna upplever att det är av vikt att ha en tydlig, rak och ärlig kommunikation till både patient och hens närstående med information om sjukdomen och vad för symtom som förväntas uppstå. När det finns en kontinuitet där tydliga strategier och en god vårdrelation ingår så skapar det en trygghet till patienten och hens närstående. Genom en god vårdrelation finns också någon att prata med om frågor eller funderingar uppstår då kan en trygghet skapas hos patienten och hens närstående. Det som framkommit i studien är att distriktssköterskorna upplever att de kan ge en god vård till patienten i livets slutskede, distriktssköterskorna är trygga i sin profession och upplever att de har en goda förutsättningar för att kunna erbjuda symtomlindring hos patienten samt ge stöd till närstående.

    Download full text (pdf)
    M2019:81
  • 17.
    Abqari, Muzhgan
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Georgsson, Clara
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Våldsutsatta kvinnors avslöjande om utsatthet: En litteraturöversikt2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Våld i nära relationer är ett globalt folkhälsoproblem som leder till fysisk och psykisk ohälsa på lång och kort sikt, där den vanligaste typen är partnervåld där en man utövar våld mot en kvinna. Mellan 30 - 60% av kvinnor över 18 år har någon gång under sitt liv blivit utsatt för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld. Svårigheten att mäta våldets omfattning är stor eftersom det finns ett stort mörkertal kring hur många som är utsatta. våldet kan definieras på olika sätt och det finns olika typer, denna studie fokuserar på fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Sjuksköterskans uppgift är bland annat att främja hälsa och lindra lidande och hälso-sjukvården ska arbeta mot att eliminera våld mot kvinnor. Syftet är att belysa vad i sjuksköterskans bemötande som avgör våldsutsatta kvinnors avslöjande om utsatthet. Detta examensarbete är en litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod, där 8 artiklar granskades och analyserades enligt Fribergs granskningsmetod.

    Resultatet visar fyra teman som svarar på syftet: att hjälpa kvinnan att identifiera våldet, att ställa frågan om våld, icke-dömande bemötande samt visa möjligheter på en säker plats. Det som avgör ett avslöjande är sjuksköterskans förmåga i bemötandet att stödja kvinnan i identifiering av våldet genom att konkret sätta ord på våldet, ställa frågan om våld, bemötandets karaktär och kompetens kring våld och vidare hjälp. Att sjuksköterskan ställer frågan om våld och ger information om möjligheter kan hjälpa den utsatta kvinnan att uppnå god hälsa. Sjuksköterskans goda etiska perspektiv och lyhördhet skapar trygg miljö som leder till att kvinnan vågar berätta om sin utsatthet.

    Download full text (pdf)
    K2022:53
  • 18. Abrahamsson, A
    et al.
    Springett, J
    Karlsson, L
    Ottosson, T
    University of Borås, School of Education and Behavioural Science.
    Some Lessons from Swedish Midwives' Experiences of Approaching Women Smoker in Antenatal Care2005In: Midwifery, ISSN 0266-6138, E-ISSN 1532-3099, Vol. 21, no 4, p. 335-345Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: to describe the qualitatively different ways in which midwives make sense of how to approach women smokers. DESIGN, SETTING AND PARTICIPANTS: a more person-centred national project 'Smoke-free pregnancy' has been in progress in Sweden since 1992. Using a phenomenographic approach, 24 midwives who have been regularly working in antenatal care were interviewed about addressing smoking during pregnancy. FINDINGS: four different story types of how the midwives made sense of their experiences in addressing smoking in pregnancy were identified: 'avoiding', 'informing', 'friend-making', 'co-operating'. KEY CONCLUSION: the midwives' story types about how they approached women who smoke illustrated the difficulties of changing from being an expert who gives information and advice to being an expert on how to enable a woman in finding out why she smoked and how to stop smoking. IMPLICATIONS FOR PRACTICE: health education about smoking that is built on co-operation and dialogue was seen by the midwives as a productive way of working. The starting point should be the lay perspective of a woman, which means that her thoughts about smoking cessation are given the space to grow while she talks.

  • 19.
    Abrahamsson, Emilia
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Wiland, Isabelle
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Upplevelsen av smärta hos patienter med obotlig cancersjukdom2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Smärta är det vanligaste symtomet till följd av obotlig cancersjukdom och inverkar på patientens livskvalité och välbefinnande i livets slutskede. Smärtan kan upplevas både som fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt lidande. En god palliativ vård har som mål att lindra patientens lidande utefter dennes individuella behov och därigenom förbättra patientens livskvalité. Många sjuksköterskor upplever att cancersmärtan är svårbehandlad och kan känna en hjälplöshet när de inte lyckas lindra patientens smärta och lidande. En sammanställning av tidigare kvalitativa artiklar analyserades utefter Fribergs modell.

    Studiens resultat redogörs i ett huvudtema, Att leva med smärta, med fyra underteman. Patienter upplever smärtan till följd av cancer som ett hinder för vardagliga aktiviteter såväl som upplevelsen av beteende- och relationsförändringar. Dessutom framkommer det att cancersmärtan påminner patienten om sin obotliga cancersjukdom vilket skapar tankar kring livet, framtiden och döden. Sjuksköterskan har en betydande roll för upplevelsen av smärta hos patienten i sitt förhållningssätt och bemötande. Med hjälp av denna studie kan patienters upplevelse av smärta vid obotlig cancer i ett palliativt skede studeras och därmed bidra till ökad kunskap om fenomenet. Denna kunskap kan således användas till att lindra dessa patienters smärta och lidande vilket kan förbättra deras livskvalité i livets slutskede.

    Download full text (pdf)
    K2018:91
  • 20.
    Abrahamsson, Hanna
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Ström, Maria
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    En medveten omedvetenhet och en omedveten medvetenhet i distriktssköterskans dagliga arbete: Distriktssköterskans vetskap om hållbar utveckling.2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Sustainable development means satisfying today's needs without compromising the ability for future generations to meet their needs and is comprised of three dimensions which, individually and together, are important components of health. The global sustainable development goals are set in Agenda 2030 where health promotion in district nursing can play an important role for sustainabile developement. Goal achievement requires knowledge of sustainable development and the global goals for sustainability. The purpose of this study was to examine the district nurse's knowledge of sustainable development related to the daily work. To do so, a qualitative interview study was conducted with eight district nurses from both home health care and primary care centers. The data has been analyzed through qualitative content analysis which resulted in the following five generic categories: Economic focus, Focus on the environment, Health promotion, Sustainable development work and Healthy work environment. The main category is descibed as: A concious unawareness and an unconscious awareness of sustainable development in the daily work of district nursing. The results show the district nurses' knowledge of sustainable development linked to daily work. Much of what is done in the district nurse's daily work is in fact sustainable and the district nurses testify to a sustainable way of thinking but that they do not link this to sustainable development as a concept. The results shows the need for education on the subject. Knowledge of the sustainable developement goals is also needed, as the result has not been clearly stated in the district nurse's knowledge.

    Download full text (pdf)
    M2019:66
  • 21.
    Abrahamsson, Ida
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Thomée, Rebecca
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    När sjuksköterskan möter transpersoner i vårdande kontext: Sjuksköterskans bemötande – en litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund och problemformulering: Transpersoner är historiskt sett en utsatt grupp som avviker från normer och strukturer i samhället. Genom förnyade och nystiftade lagar arbetas det i Sverige för att transpersoner ska få den vård som krävs för en god hälsa. Utan god hälsa och vård kan lidande uppstå i form av skam och otrygghet. Kunskap är en förutsättning för god vård. Syfte: Syftet med studien är att belysa sjuksköterskans bemötande av transpersoner i vårdande kontext genom att beskriva sjuksköterskans attityder gentemot och kunskap om personer med transidentitet. Metod: För att få en uppfattning om rådande forskning gjordes en litteraturstudie där innehållet strukturerades för att kunna urskilja subkategorier och därefter huvudkategorier. Artiklarna som analyserades var både kvalitativa och kvantitativa.

    Resultat: Tre kategorier representerade studiens resultat och var följande: ”kunskap och förståelse”, ”attityder” samt ”bemötande”. Det framkom en omfattande okunskap om transpersoner hos sjuksköterskor. Attityderna varierade men var ganska genomgående ifrågasättande och negativa. Sjuksköterskor var ofta påverkade av normer, medvetet eller omedvetet, vilket tog sig uttryck genom ett diskriminerande, auktoritärt och stigmatiserande bemötande. Kategorierna visade sig ha tydliga samband, klinisk kunskap kunde exempelvis kopplas till mer positiva attityder. Det fanns därtill ofta en vilja hos sjuksköterskan att ge en god vård. Diskussion: Sjuksköterskans kunskap kan innebära skillnaden mellan god och diskriminerande vård. Utbildning om transpersoner brister vid många universitet, vilket speglas i en utbredd okunskap. Det är viktigt att teamarbete främjas för att en kompetent vård ska främjas. Diskriminering och stigmatisering kan motverkas genom att arbetsledare och sjuksköterskor tar sitt professionella ansvar.

    Download full text (pdf)
    K2018:34
  • 22.
    Abrahamsson, Lisa
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Pantefors, Anna
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Att undersöka sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters upplevelser av att vårda patienter med obesitas: En litteraturöversikt2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Från student till yrkesprofessionen sjuksköterska tillkommer ökat ansvar och med erfarenhet kommer fler insikter i hur vården ser ut. I alla yrken tas det med egna tankar, värderingar och förutfattade meningar ut i arbetslivet. Syftet med studien är att undersöka hur sjuksköterskors samt sjuksköterskestudenters upplevelser är att vårda patienter med obesitas. Hädanefter kommer sjuksköterskestudenter enbart benämns med studenter. I studien vill författarna se om vården som bedrivs färgas utifrån patientens kroppsstorlek. Metoden för studien genomfördes som en litteraturöversikt. Arbetet grundar sig på 8 kvantitativa och kvalitativa artiklar. Artiklarna bearbetades och delades in i följande tre kategorier: Diskriminering och normer, sjukvårdens miljö och bristfällig kunskap.

    I resultatet framgår det att stigmatisering, diskriminering, dåligt anpassade patientrum och brist på material är några av de problemområden som finns, samt att det kan vara en utmaning för sjuksköterskan och studenter att vårda denna patientgrupp. I diskussionen tas det bland annat upp att brist på kunskap om obesitas kan vara ett nyckelproblem, och att detta behöver förbättras. Slutligen, dessa patienter är en utsatt grupp som får ta emot kränkningar och diskriminering från både vårdens håll men även från samhället. Det är ett komplext ämne som kräver mer utbildning för alla parter i vårdkedjan för att kunna bedriva en jämlik och personcentrerad vård. Det skall dessutom kännas tryggt för sjukvårdspersonalen att ha rätt förutsättningar till att vårda på ett etiskt korrekt sätt. 

    Download full text (pdf)
    K2022:88
  • 23.
    Ackfeldt, Viktoria
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Widén, Anna
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Orsaker till att föräldrar är skeptiska till att vaccinera sina barn: Underlag för sjuksköterskan i vårdmötet med föräldrarna2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Vaccinering är näst efter rent vatten den mest framgångsrika åtgärd som gjorts för folkhälsan i världen. Andelen föräldrar som låter vaccinera sina barn i Sverige är hög, men sjukvården har märkt av en ökning av föräldrars behov av att prata om vaccin och en ökad skepticism mot vaccinationer. Tveksamhet och motstånd till vaccination är klassificerat som en av de största riskerna mot global hälsa enligt WHO.

    Syftet med studien var att sammanställa tidigare forskning gällande orsaker till att föräldrar är skeptiska till att vaccinera sina barn och därmed skapa förståelse för dessa föräldrars behov i det vårdande mötet med sjuksköterskan. För att uppnå syftet gjordes en litteraturöversikt, där tio vetenskapliga artiklar med antingen kvalitativ eller kvantitativ ansats analyserades. Utifrån artiklarna identifierades fyra kategorier och tretton subkategorier. De fyra kategorierna var: oro över vaccinet, föräldrarnas livsstil och synsätt, sociala aspekter samt behovet av information. Föräldrarnas oro handlade ofta om vaccinets innehåll samt dess biverkningar. Vissa ansåg att vaccin var onödigt och onaturligt och kände osäkerhet kring vaccinets effektivitet. Personer i föräldrarnas omgivning samt sociala medier hade också stor betydelse för vaccinationsbeslutet. Vissa föräldrar upplevde en osäkerhet kring vilken information som var trovärdig.

    Studien visade att anledningarna till att vissa föräldrar avstår att vaccinera sina barn är av varierad art och frågan är således komplex. Studiens resultat skulle kunna ligga till grund för vidare arbete med riktlinjer för sjuksköterskan, med utgångspunkt i de bakomliggande orsakerna till vaccinations-skepticismen. Detta skulle kunna vara ett värdefullt redskap för sjuksköterskan i det vårdande mötet med föräldrarna.

    Download full text (pdf)
    K2021:17
  • 24.
    Acuña Mora, Mariela
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare. Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare, University of Borås , Borås 501 90 , Sweden;Institute of Health and Care Sciences, University of Gothenburg , Gothenburg 405 30 , Sweden.
    Klompstra, Leonie
    Department of Health, Medicine and Caring Sciences, Linköping University , Linköping 581 83 , Sweden.
    Borregaard, Britt
    Department of Cardiology, Odense University Hospital , Odense C 5000 , Denmark;Department of Clinical Research, University of Southern Denmark , Odense C 5000 , Denmark;Department of Cardiac, Thoracic and Vascular Surgery, Odense University Hospital , Odense C 5000 , Denmark.
    The why and the how of communicating research2023In: European Journal of Cardiovascular Nursing, ISSN 1474-5151, E-ISSN 1873-1953, Vol. 22, no 3, p. e16-e18Article in journal (Other academic)
  • 25.
    Acuña Mora, Mariela
    et al.
    Institute of Health and Care Sciences, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden; KU Leuven Department of Public Health and Primary Care, KU Leuven, Leuven, Belgium.
    Luyckx, Koen
    Sparud-Lundin, Carina
    Peeters, Mariëlle
    van Staa, AnneLoes
    Sattoe, Jane
    Bratt, Ewa-Lena
    Moons, Philip
    Patient empowerment in young persons with chronic conditions: Psychometric properties of the Gothenburg Young Persons Empowerment Scale (GYPES)2018In: PLOS ONE, E-ISSN 1932-6203, Vol. 13, no 7, article id e0201007Article in journal (Refereed)
  • 26.
    Acuña Mora, Mariela
    et al.
    Institute of Health and Care Sciences, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Box 457, Gothenburg, SE-405 30, Sweden; Department of Public Health and Primary Care, Academic Center for Nursing and Midwifery, KU Leuven, Kapucijnenvoer 35, box 7001, 3000, Leuven, Belgium.
    Moons, Philip
    Sparud-Lundin, Carina
    Bratt, Ewa-Lena
    Goossens, Eva
    Assessing the level of evidence on transfer and transition in young people with chronic conditions: protocol of a scoping review2016In: Systematic Reviews, E-ISSN 2046-4053, Vol. 5, no 1, article id 166Article in journal (Refereed)
  • 27.
    Acuña Mora, Mariela
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare. Institute of Health and Care Sciences, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Raymaekers, Koen
    School Psychology and Development in Context, Leuven, KU Belgium; Research Foundation Flanders (FWO), Brussels, Belgium.
    Van Bulck, Liesbet
    Research Foundation Flanders (FWO), Brussels, Belgium; Department of Public Health and Primary Care, KU Leuven, Kapucijnenvoer 35, B-3000 Leuven, Box 7001, Belgium.
    Goossens, Eva
    Department of Public Health and Primary Care, KU Leuven, Kapucijnenvoer 35, B-3000 Leuven, Box 7001, Belgium; Faculty of Medicine and Health Sciences, Centre for Research and Innovation in Care, Division of Nursing and Midwifery, University of Antwerp, Antwerp, Belgium.
    Luyckx, Koen
    School Psychology and Development in Context, Leuven, KU Belgium; UNIBS, University of the Free State, Bloemfontein, South Africa.
    Kovacs, Adrienne H.
    Knight Cardiovascular Institute, Oregon Health & Science University, Portland, OR USA.
    Andresen, Brith
    Department of Cardiothoracic Surgery, Department of Cardiology, Oslo University Hospital, Oslo, Norway.
    Moon, Ju Ryoung
    Department of Nursing, Samsung Medical Center, Seoul, South Korea.
    Van De Bruaene, Alexander
    Congenital and Structural Cardiology, University Hospitals Leuven, Leuven, Belgium; Department of Cardiovascular Sciences, KU Leuven, Leuven, Belgium.
    Rassart, Jessica
    School Psychology and Development in Context, Leuven, KU Belgium; Research Foundation Flanders (FWO), Brussels, Belgium.
    Moons, Philip
    Institute of Health and Care Sciences, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden; Department of Public Health and Primary Care, KU Leuven, Kapucijnenvoer 35, B-3000 Leuven, Box 7001, Belgium; Department of Paediatrics and Child Health, University of Cape Town, Cape Town, South Africa.
    Gothenburg Empowerment Scale (GES): psychometric properties and measurement invariance in adults with congenital heart disease from Belgium, Norway and South Korea2022In: Health and Quality of Life Outcomes, ISSN 1477-7525, E-ISSN 1477-7525, Vol. 20, no 1, article id 145Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background

    Patient empowerment is associated with improvements in different patient-reported and clinical outcomes. However, despite being widely researched, high quality and theoretically substantiated disease-generic measures of patient empowerment are lacking. The few good instruments that are available have not reported important psychometric properties, including measurement invariance. The aim of this study was to assess the psychometric properties of the 15-item Gothenburg Empowerment Scale (GES), with a particular focus on measurement invariance of the GES across individuals from three countries.

    Methods

    Adults with congenital heart disease from Belgium, Norway and South Korea completed the GES and other patient-reported outcomes as part of an international, cross-sectional, descriptive study called APPROACH-IS II. The scale’s content (missing data) and factorial validity (confirmatory factor analyses), measurement invariance (multi-group confirmatory factor analyses), responsiveness (floor and ceiling effects) and reliability (internal consistency) were assessed.

    Results

    Content validity, responsiveness and reliability were confirmed. Nonetheless, metric but not scalar measurement invariance was supported when including the three countries, possibly because the scale performed differently in the sample from South Korea. A second set of analyses supported partial scalar invariance for a sample that was limited to Norway and Belgium.

    Conclusion

    Our study offers preliminary evidence that GES is a valid and reliable measure of patient empowerment in adults with congenital heart disease. However, cross-country comparisons must be made with caution, given the scale did not perform equivalently across the three countries.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 28.
    Acuña Mora, Mariela
    et al.
    Institute of Health and Care Sciences, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden; KU Leuven Department of Public Health and Primary Care, Leuven, Belgium.
    Saarijärvi, Markus
    Moons, Philip
    Sparud-Lundin, Carina
    Bratt, Ewa-Lena
    Goossens, Eva
    The Scope of Research on Transfer and Transition in Young Persons With Chronic Conditions2019In: Journal of Adolescent Health, ISSN 1054-139X, E-ISSN 1879-1972, Vol. 65, no 5, p. 581-589Article in journal (Refereed)
  • 29.
    Acuña Mora, Mariela
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare. Institute of Health and Care Sciences, University of Gothenburg, Sweden.
    Sparud-Lundin, C.
    Institute of Health and Care Sciences, University of Gothenburg, Sweden.
    Moons, P.
    Institute of Health and Care Sciences, University of Gothenburg, Sweden; Department of Public Health and Primary Care, KU Leuven, Belgium; Department of Paediatrics and Child Health, University of Cape Town, South Africa.
    Bratt, E. -L
    Institute of Health and Care Sciences, University of Gothenburg, Sweden; Department of Pediatric Cardiology, The Queen Silvia Children’s Hospital, Sweden.
    Definitions, instruments and correlates of patient empowerment: A descriptive review2021In: Patient Education and Counseling, ISSN 0738-3991, E-ISSN 1873-5134Article, review/survey (Refereed)
    Abstract [en]

    Objective: This review aimed to: (i) inventory the definitions and measurements of patient empowerment in healthcare literature; (ii) appraise the conceptual and methodological rigor of included studies; and (iii) identify correlates of patient empowerment in persons with chronic conditions.

    Methods: Four databases were searched to identify articles measuring patient empowerment in persons with chronic conditions, used a quantitative design and provided evidence on correlates of patient empowerment. Seventy-six articles were included and analyzed by descriptive statistics and summative content analysis.

    Results: The articles used a range of definitions (n = 35) and instruments (n = 38), evaluating a range of correlates in four categories: sociodemographic characteristics, clinical outcomes, patient-reported outcomes and patient-reported experiences. The most frequent associations were between patient empowerment and age (n = 21), sex (n = 15), educational level (n = 15) and quality of life (n = 18). However, they were not always significant.

    Conclusion: The broad variation of definitions and instruments highlights the lack of consensus on how to interpret and measure patient empowerment. Although several covariates have been evaluated, there are few studies assess the same relationships.

    Practice implications: Consensus on a definition and measurement of patient empowerment is needed to improve the quality of future research and to provide a more cohesive body of knowledge. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 30.
    Acuña Mora, Mariela
    et al.
    Institute of Health and Care Sciences, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden; KU Leuven Department of Public Health and Primary Care, Leuven, Belgium; Department of Pediatric Cardiology, The Queen Silvia Children's Hospital, Gothenburg, Sweden.
    Sparud-Lundin, Carina
    Bratt, Ewa-Lena
    Moons, Philip
    Person-centred transition programme to empower adolescents with congenital heart disease in the transition to adulthood: a study protocol for a hybrid randomised controlled trial (STEPSTONES project)2017In: BMJ Open, E-ISSN 2044-6055, Vol. 7, no 4, p. e014593-e014593Article in journal (Refereed)
  • 31.
    Acuña Mora, Mariela
    et al.
    Institute of Health and Care Sciences, University of Gothenburg, Sweden;KU Leuven Department of Public Health and Primary Care, Belgium.
    Sparud-Lundin, Carina
    Institute of Health and Care Sciences, University of Gothenburg, Sweden.
    Burström, Åsa
    Institution for Women’s and Children’s Health, Karolinska Institute, Sweden;Department of Paediatric Cardiology, Astrid Lindgren Children’s Hospital, Sweden.
    Hanseus, Katarina
    Department of Pediatric Cardiology, Skåne University Hospital, Sweden.
    Rydberg, Annika
    Department of Clinical Sciences, Pediatrics, Umeå University, Sweden.
    Moons, Philip
    Institute of Health and Care Sciences, University of Gothenburg, Sweden;KU Leuven Department of Public Health and Primary Care, Belgium;Department of Paediatrics and Child Health, University of Cape Town, South Africa.
    Bratt, Ewa-Lena
    Institute of Health and Care Sciences, University of Gothenburg, Sweden;Department of Pediatric Cardiology, The Queen Silvia Children’s Hospital, Sweden.
    Patient empowerment and its correlates in young persons with congenital heart disease2019In: European Journal of Cardiovascular Nursing, ISSN 1474-5151, E-ISSN 1873-1953, Vol. 18, no 5, p. 389-398Article in journal (Refereed)
  • 32.
    Acuña Mora, Mariela
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare. Institute of Health and Care Sciences, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Sparud-Lundin, Carina
    Institute of Health and Care Sciences, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Fernlund, Eva
    Division of Pediatrics, Department of Clinical and Experimental Medicine, Linköping University, Linköping, Sweden; Crown Princess Victoria Children’s Hospital, Linköping University Hospital, Linköping, Sweden.
    Fadl, Shalan
    Department of Children and Young Adults, University Hospital Örebro, Örebro, Sweden.
    Kalliopi, Kazamia
    Department of Women’s and Children’s Health, Karolinska Institute, Stockholm, Sweden.
    Rydberg, Annika
    Department of Clinical Sciences, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Burström, Åsa
    Karolinska Institute, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Stockholm, Sweden.
    Hanseus, Katarina
    Children’s Heart Center, Skåne University Hospital Lund, Lund, Sweden.
    Moons, Philip
    Institute of Health and Care Sciences, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden; Department of Public Health and Primary Care, KU Leuven, Leuven, Belgium. Department of Paediatrics and Child Health, University of Cape Town, Cape Town, South Africa.
    Bratt, Ewa-Lena
    Department of Pediatric Cardiology, The Queen Silvia Children’s Hospital, Gothenburg, Sweden.
    The longitudinal association between patient empowerment and patient-reported outcomes: What is the direction of effect?2022In: PLOS ONE, E-ISSN 1932-6203, Vol. 17, no 11, article id e0277267Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background

    Theoretical literature and cross-sectional studies suggest empowerment is associated with other patient-reported outcomes (PROs). However, it is not known if patient empowerment is leading to improvements in other PROs or vice versa.

     

    Aims

    The present study aimed to examine the direction of effects between patient empowerment and PROs in young persons with congenital heart disease (CHD).

     

    Methods

    As part of the STEPSTONES-CHD trial, adolescents with CHD from seven pediatric cardiology centers in Sweden were included in a longitudinal observational study (n = 132). Data were collected when patients were 16 (T0), 17 (T1) and 18 ½ years old (T2). The Gothenburg Young Persons Empowerment Scale (GYPES) was used to measure patient empowerment. Random intercepts cross-lagged panel models between patient empowerment and PROs (communication skills; patient-reported health; quality of life; and transition readiness) were undertaken.

     

    Results

    We found a significant cross-lagged effect of transition readiness over patient empowerment between T1 and T2, signifying that a higher level of transition readiness predicted a higher level of patient empowerment. No other significant cross-lagged relationships were found.

     

    Conclusion

    Feeling confident before the transition to adult care is necessary before young persons with CHD can feel in control to manage their health and their lives. Clinicians interested in improving patient empowerment during the transitional period should consider targeting transition readiness.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 33.
    Adam, Nasrin
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Ghouse Dost, Nadera
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    En studie med fokus på språkets betydelse i vården för utlandsfödda patienter2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund och problemformulering: Senaste åren har invandringen ökat i Sverige, vilket har ökat mängden av patienter med invandrarbakgrund med kommunikationssvårigheter inom vården. Kommunikationssvårigheter uppstår ofta när vårdaren och patienten inte talar samma språk. Språksvårigheter är ett hot för patienter när det gäller att uppnå optimal vård. Syfte: Att beskriva språkets betydelse i vården för utlandsfödda patienter. Metod: Litteraturöversikt med 11 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar från 2010–2020 hämtades från två olika databaser: Cinahl och PubMed och sedan analyserades enligt Fribergs (2012) femstegsmodell. Resultat: Visar vikten av språket och kommunikation inom vården. Det förekom att språksvårigheter försvårar och begränsar vårdpersonalens villkor för att kunna ge bra och individanpassad vård. Värdet av att ha en tolk redogörs i resultatet som en länk mellan patiententer och vårdpersonalen. Det förekom också att vårdpersonalen var oroliga över att både patiententer och vårdpersonal inte förstår varandra. Vårdpersonalen ansåg att patienter hade rätt att deltar sin vård genom att få information om behandling och diagnos samt att vara med och bestämma över sin egen vård. Diskussion: Språksvårigheter utgör ett kommunikationshinder och begränsar patienters självbestämmande och känslan av trygghet på ett negativt sätt. Kommunikationsutbyte blir svårare då språksvårigheter existerar. Detta kan medföra stora komplikationer och framförallt innebär det risker för att drabbas av vårdlidande och vårdskador. Kommunikation som bygger på respekt leder till en trygg vård och skapar en god vårdrelation.

    Download full text (pdf)
    K2020:20
  • 34.
    Adamson, Mina
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Leijonhufvud, Ebba
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Att våga stå i frontlinjen: Sjuksköterskans upplevelse av att bedöma psykisk ohälsa i telefonrådgivning inom primärvården2022Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Mental illness is a public health problem that is predicted to be the biggest burden of disease in the world by the year 2030. Telenurses in primary care are usually the first to encounter patients with mental illness. Telenurses feel that they lack experience and knowledge or the right tools to provide adequate care when they encounter mental illness. It is thus relevant to further research the nurses experience of assessing mental illness through telenursing in primary care. Six nurses with different lengths of experience in working in primary care telenursing were interviewed and the collected data were analyzed using Elo and Kyngäs qualitative content analysis with an inductive approach. Two categories appeared in the result, “to feel inadequate” and “to feel insecure” followed by seven subcategories. Feelings of inadequacy and insecurity emerged when facing mental illness and the conclusion of this study highlights the importance of access to expertise in the workplace, such as a psychiatric nurse. 

    Download full text (pdf)
    M2022:45
  • 35.
    Adelzadeh Ahmed, Rashida
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Duman, Azize
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Ungdomars upplevelser att leva med diabetes typ 12023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Ungdomar med diabetes typ 1 står inför särskilda utmaningar under sin övergång från barndom till vuxenliv. Sjukdomslidandet innebär fysisk och emotionell påfrestning, vilket varierar individuellt. Livsvärlden och livskraften för dessa ungdomar påverkas, och sjuksköterskans roll är central i att erbjuda personcentrerad vård. Vårdande samtal och patientutbildning hjälper ungdomarna att hantera utmaningar och främja deras hälsa och välbefinnande. Syftet är att belysa ungdomars upplevelse av att leva med diabetes typ 1. Den här studien är en litteraturöversikt där 13 artiklar har använts från databaser cinahl och pubmed. Resultat visar att identitetsutveckling och självkänsla spelar en central roll i ungdomars liv, särskilt under tonåren och tidig vuxenålder. För ungdomar med diabetes typ 1 blir denna utvecklingsprocess komplex då de måste inkludera sjukdomen i sin självbild. Ungdomar med diabetes typ 1 möter utmaningar kring självhantering, inklusive motstånd mot rutiner och påverkan på kostval. Stöd från omgivningen, särskilt familj och vårdpersonal, är avgörande för att underlätta hanteringen av diabetes typ 1. Psykiska påfrestningar som rädslor och stigma påverkar också. Studien visar vikten av att förstå och stödja dessa ungdomar genom att främja acceptans av sjukdomen, öka följsamhet till självvårdsrutiner och skapa en trygg och stödjande miljö. Psykosociala interventioner och anpassade vårdprogram kan spela en central roll i att minska stress, oro och depression samt främja välmående hos ungdomar med diabetes typ1.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Adelzadeh, Nilofarr
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Hjorth, Klara
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    När det prehospitala uppdraget blir övermäktigt: Sjuksköterskors erfarenhet av att vårda barn med hjärtstopp2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Hjärtstopp hos barn i åldrarna 0-16 år är ett ovanligt tillstånd och drabbar cirka 100 barn årligen i Sverige. Den främsta orsaken till hjärtstopp hos barn är drunkning, trauma, luftvägsstopp, lungsjukdom och plötsligt spädbarnsdöd. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn 0-16 år med hjärtstopp prehospitalt. Genom ostrukturerade öppna intervjuer med en kvalitativ forskningsmetod där en induktiv ansats valts var avsikten att undersöka sjuksköterskors upplevelser och erfarenhet av vårdandet av barn med hjärtstopp. Åtta sjuksköterskor deltog. De arbetar eller har arbetat inom ambulanssjukvården och vårdat minst ett barn med hjärtstopp i åldrarna 0-16 år. Antal år i tjänst, utbildning, kön och ålder skiljde deltagarna åt. Genom kvalitativ innehållsanalys analyserades insamlad data till kategorier och resulterade i När det blir övermäktigt och overkligt, Samtal som riskerar att utebli och En händelse som aldrig glöms.

    Studiens resultat visar att sjuksköterskor som arbetar i ambulansverksamhet kan få uppdrag som upplevs som övermäktiga. Ett sådant uppdrag innebär att ta beslut som är livsgörande för kritiskt sjuka barn samtidigt som de egna känslorna måste sättas åt sidan. Att arbeta med kompetent personal speciellt om kollegan var högre utbildad, skapade trygghet och en känsla av att kunna dela på ansvaret. För att lättare kunna hantera strömmen av känslor framkom det ett behov av att erbjudas samtal efter avslutat uppdrag samtidig med ett behov av att bli tagen ur tjänst under pågående pass. Önskvärt var också utvidgade utbildningsmöjligheter för att utvecklas inom vårdandet av kritiskt sjuka barn. Vidare påvisar resultatet att det finns ett behov av bekräftelse för att känna sig nöjd med sin egen insats. Därför upplevdes det viktigt att veta att omhändertagandet av barnet varit bra. Detta skapar även trygghet och självsäkerhet inför kommande och liknande situationer.

    Download full text (pdf)
    M2018:10
  • 37.
    Aden, Samira
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Habtetsion, Helen Tsegay
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Kvinnors upplevelser efter en mastektomi på grund av bröstcancer, ur ett livsvärldsperspektiv: En litteraturöversikt2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste cancersjukdomarna hos kvinnor i världen. I Sverige drabbas ungefär 9000 kvinnor av bröstcancer årligen. Bröstcancer är en elakartad tumör som växer i bröstkörtel. Total mastektomi blir ett aktuellt behandlingsalternativ då andra bröstcancerbehandlingar ej ses vara gynnsamma. Vid total mastektomi avlägsnas hela cancerdrabbade bröstet. Att genomgå mastektomi kan medföra både fysiska och psykiska besvär som leder till begränsningar i vardagslivet. Syftet med litteraturöversikten är att belysa kvinnors upplevelser efter mastektomi på grund av bröstcancer ur ett livsvärldsperspektiv. Metoden: En litteraturöversikt, baserat på Fribergs (2017) modell. Totalt användes nio artiklar i resultatet som består av tre kvantitativa och sex kvalitativa vetenskapliga artiklar.

    Resultat: Resultatet belyser kvinnors upplevelser efter mastektomi på grund av bröstcancer. Två huvudteman och fem underteman identifierades utifrån litteraturöversiktens syfte. Det första huvudtemat identifieras som “En förändrad kroppsbild” och underteman som följer är “Förlust av kvinnosymbolen”, “Förlust av den kvinnliga identiteten” och “Påverkan på sexualitet och partnerskap”. Det andra huvudtemat identifieras som “Begränsningar i vardagslivet” och underteman som följer är “Påverkan på det sociala livet” och “Påverkan på den psykiska hälsan”.

    Slutsats: De fysiska och psykiska besvären som har uppstått efter genomgången mastektomi har en negativ inverkan på kvinnornas upplevelser. Dessa kvinnor är i behov av ett stöd från vården där deras livsvärld synliggörs och respekteras. Sjuksköterska bör därför arbeta för att få denna patientgrupp delaktig i sin egen vård. 

     

    Download full text (pdf)
    K2021:81
  • 38.
    Aderstedt, Anders
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Gabrielsson, Fredrik
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Organdonation: Anestesisjuksköterskans uppfattningar av att delta vid organdonation från avlidna2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund och problemformulering

    Forskning rörande perioperativa sjuksköterskors uppfattningar av att delta i organdonationsprocessen är ganska begränsad. De flesta studier är internationella och det kan vara svårt att applicera till svenska förhållanden. Studier som gjorts särskiljer inte perioperativ personal som grupp. Därmed blir det svårt att identifiera de olika personalkategoriernas uppfattningar från varandra.

    Syfte

    Studiens syfte är att kartlägga anestesisjuksköterskors uppfattningar av att delta i organdonationsprocessen från avlidna patienter.

    Metod

    Författarna har valt att göra en kvalitativ studie. Författarna intervjuade sex anestesisjuksköterskor på tre olika sjukhus, på olika sjukhusnivåer. Datainsamlingen har skett med öppna intervjuer som skrivits ut ordagrant och sedan analyserats med fenomenografi utifrån Alexanderssons modell.

    Resultat

    Resultatet presenteras i tre beskrivningskategorier. Uppfattningar i relation till professionen, uppfattningar i relation till ingående organdonationsteam och uppfattningar i relation till existentiella perspektiv.

    Diskussion

    Resultatet visar att anestesisjuksköterskan vill göra det lilla extra under operationen av respekt för donatorn men även för mottagarna av de olika organen. Anestesisjuksköterskan är av uppfattningen att det gästande uttagsteamet är lätt att samarbeta med, att de gärna informerar och berättar och att en positiv utveckling i samarbetet har skett över tid. Vid avstängning av ventilatorn under en organdonation upplever de att de tappar sin roll i teamet och att de som anestesisjuksköterskor inte har en tydlig funktion. Samtidigt vill de vara med hela vägen tills operationen är färdig. Stöd och support från sin egen organisation efter en organdonation uppfattas som bristfällig. De samtalar ibland sinsemellan i det team som varit engagerade i ingreppet ofta i samband med att operationssalen iordningställs efteråt. Någon organiserad debriefing inom organisationen verkar inte finnas.

    Download full text (pdf)
    M2016:73
  • 39.
    Adielsson, Emilia
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Bonde, Jessica
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med barn med övervikt inom elevhälsan2021Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Overweight amongst children is steadily increasing worldwide, which generates both short-term and long-term consequences for these children and their families. The school nurse plays an important part in working with health promotion and identifying overweight, as well as acting as part of a support system for children and their families. The purpose of the study was to enlighten the school nurses’ experiences in working with overweight amongst children in elementary school. A qualitative interview study was the method used with an inductive approach where nine specialist trained nurses were interviewed. The data was analyzed using qualitative content analysis that produced two categories and five subcategories.

    The results show that being a support for children with overweight is an important task for school nurses working with student health, and it requires both time and commitment. School nurses in student health used their medical competence and social skills to work preventative and health promotive against overweight amongst children. Experience in this field was believed to be an advantage and the most successful approach was to work cooperatively with other health instances, parents and children. The foundation to reach there was built by creating positive relationships with both children and their parents by being responsive and working with caring conversations. The district nurse within student health needs to work preventatively with overweight amongst children, remain neutral towards children and their parents and focus on early identification and early intervention.

    Download full text (pdf)
    M2021:88
  • 40.
    Adolfsson, Frida
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Lindskog, Eva-Maria
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Ambulanssjuksköterskors upplevelser av att vårda suicidnära patienter prehospitalt: En kvalitativ intervjustudie2023Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Suicide is a major public health concern. Most individuals who attempt suicide suffer from a mental disorder and have usually been in contact with healthcare professionals prior to the event. The number of mental health callouts have increased, making suicidal patients a considerable patient group in prehospital care. Despite this, some ambulance nurses express feelings of unpreparedness and ignorance in meeting and caring for suicidal patients. The aim of this study was to investigate ambulance nurses’ experiences of providing prehospital care to suicidal patients, to increase the knowledge and potentially identify areas of improvement in the care of suicidal patients. The study was conducted as a qualitative interview study with an inductive approach. The result was composed of one main category:  Internal and external determinants influence the caring encounter and three categories: emotional stress, the role of the ambulance nurse and the importance of the organisation. Nine subcategories were created for the purpose of structure. The results suggested that caring for suicidal patients influenced the ambulance nurses emotionally, for example through emotional stories, tragedies and compassion for the patient. The work was further described as emotionally draining. The nurses occasionally experienced a lack of competence in caring encounter for suicidal patients and the communication with the patient was considered important to deliver high-quality care. A desire and duty to offer support to the patient was further expressed. Lastly, ambulance nurses described that difficult conditions could complicate the care, rendering it insufficient, and that the psychiatric care occasionally failed to provide adequate care. The thesis finally discussed suicide in relation to sustainable development and sustainable ambulance care, from an economical as well as a social perspective.   

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 41.
    Adolfsson, Frida
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Viding, Mathilda
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Sjuksköterskors attityder i mötet med patienter med psykisk ohälsa: En litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den psykiska ohälsan ökar i samhället och allt fler sjuksköterskor möter patienter med psykisk ohälsa oavsett inom vilken vårdform de arbetar. Samsjukligheten mellan psykisk och somatisk sjukdom gör att allt fler patienter med psykisk ohälsa behöver vård på somatiska avdelningar. Olika former av attityder förekommer i mötet med patienterna med psykisk ohälsa. De negativa attityderna kan leda till att patienterna inte alltid får den omvårdnad de behöver och riskerar därför att utveckla ytterligare ett lidande. Vårt syfte är därför att undersöka sjuksköterskors attityder i mötet med patienter med psykisk ohälsa inom olika vårdformer och se varför de förekommer. Studien gjordes genom att studera tio artiklar i form av en litteraturöversikt. Tre huvudteman identifierades i resultatet, vilka var rädsla, organisation och erfarenheter. Studien identifierade att sjuksköterskor var i behov av mer kunskap och utbildning inom psykisk ohälsa för att kunna ge bättre vård till denna patientgrupp. Negativa attityder berodde framförallt på okunskap kring ämnet. Den kunskap sjuksköterskan bär med sig från grundutbildningen uppfattades som otillräcklig. En mer omfattande utbildning kring psykisk ohälsa kan få stigmatiseringen till denna patientgrupp att minska. Genom att ge bättre vård till patienter med psykisk ohälsa kan patienterna undvika långa vårdtider och tillfrisknandet främjas.

    Download full text (pdf)
    K2019:44
  • 42.
    Adolfsson, Kristin
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Patriksson, Camilla
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Ambulanssjuksköterskors upplevelser av teamarbete utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv: En intervjustudie2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Ambulanssjuksköterskans arbetsmiljö är komplex och oförutsägbar då tidigare forskning påvisar flertalet faktorer som påverkar vården av patienten. Att främja patientens välbefinnande genom personcentrerad vård och minska vårdlidandet är ambulanssjuksköterskans mål med vårdandet. Personcentrerat bemötande, säkra bedömningar och avancerad sjukvård ställer höga krav på teamarbetet. Bristande teamarbete har påvisat att säker vård inte bibehålls. Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av teamarbetet utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv. Metoden för datainsamlingen var intervjuer som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Intervjuerna utfördes i ett landsting i södra Sverige. Ett strategiskt urval användes och resulterade i att elva ambulanssjuksköterskor deltog i studien. I resultatet framkom två huvudkategorier Kompetens och Ansvar i vårdsituationen samt Kollegialt samarbete. Vidare framkom två teman Ensamhet och Att vara trygg. I diskussionen diskuteras vald metod samt huvudfynden som framkom i studien där kompetens, erfarenhet och stöd från kollegan upplevdes betydelsefulla.

    Download full text (pdf)
    M2018:16
  • 43.
    Adrovic, Ninella
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Fasth Nilsson, My
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Livet med en påse på magen: Upplevelser av att leva med en tarmstomi2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Under 2015 uppskattades det finnas 43 000 individer med stomi i Sverige och denna siffra har sedan 2006 ökat successivt i hela landet. Stomin inverkar på individens sociala och intima liv och påverkar vardagliga aktiviteter och dagliga rutiner. Litteraturstudiens syfte är att beskriva upplevelser av att leva med en tarmstomi. Resultatet presenteras utifrån tre teman: upplevelser av stöd och information, upplevelser av att vara annorlunda och upplevelser av en ny livssituation. Nio underteman bildades utifrån dessa rubriker. Resultatet visar att tarmstomi innebär en stor förändring som påverkar individernas liv på olika sätt. Det konstateras att tarmstomi har en negativ inverkan i de flesta fall. Familj, närstående och sjuksköterskor har en betydelsefull roll för att individerna ska uppnå hälsa och välbefinnande.

    Download full text (pdf)
    K2018:21
  • 44.
    af Ekenstam, Albert
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Lindström, Erik
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Upplevelsen av stressrelaterad ohälsa: En rörelse mellan balans och obalans2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Stress är idag något de flesta människor kan relatera till och stressystemet är ett av det mest grundläggande verktyg som människan utvecklat. Detta för att klara av de stora påfrestningar och belastningar det innebär att leva ett liv. Men vid långvarig stress utan att människan får chans till återhämtning och vila så utvecklas istället en ohälsa som kan vara svår att hantera. Denna ohälsa kallas stressrelaterad ohälsa och kan leda till en rad olika sjukdomar både inom det somatiska och det psykiatriska området. Begrepp som hälsa, livsrytm, lidande och det existentiella perspektivet blir nödvändiga att använda för att på ett djupare plan beskriva den obalans som uppkommer vid stressrelaterad ohälsa.

    Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka patienters upplevelser av stressrelaterad ohälsa och vägen till att finna balans. Metoden bygger på en litteraturstudie där enbart kvalitativa artiklar använts. I resultat framkom två teman: upplevelser av obalans och att finna balans med tillhörande subteman som presenteras i en vågrörelse. De drabbade lever ofta ett liv med höga krav, ensidiga relationer och tar även ett stort ansvar både i hemmet och på arbetet. Utan återhämtning och vila blir denna livsstil ohållbar vilket leder till en nedåtgående rörelse där "att nå botten" blir en slutstation men även en vändpunkt för de drabbade. Genom att förstå och ha kunskap om hur det är att leva med och uppleva stressrelaterad ohälsa kan sjuksköterskan stödja, skapa tillit och skapa en miljö så att den drabbade åter kan finna den balans som krävs för att uppnå hälsa.

    Download full text (pdf)
    K2014:99
  • 45.
    Affland, Susanna
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Jernberg Åkerstein, Ida
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med funktionsnedsättningar efter en strokediagnos: En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Stroke drabbar cirka 28 000 personer årligen i Sverige. Många drabbas av funktionsnedsättningar som kräver rehabilitering där sjuksköterskan spelar en viktig roll i den inledande rehabiliteringsfasen. Genom de funktionsnedsättningar patienter drabbas av blir vårdandet komplext och utmanande för sjuksköterskor.

    Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter som drabbats av funktionsnedsättningar efter en strokediagnos. En litteraturstudie har genomförts. Databaserna som använts är Cinahl, Medline och Primo. Nio kvalitativa artiklar hittades och kvalitetsgranskades enligt Friberg (2017) och analyserades enligt Axelsson (2012) metod.  Två huvudteman identifierades i resultatet vilka var vårdandets komplexitet med subteman sjuksköterskans roll, utmaningar i vårdandet och vårdrelation, samt utmaningar i organisationen med subteman sjuksköterskans kompetens, samarbete i teamet och tidsbrist. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde att de hade en viktig roll i rehabiliteringen och vårdandet, att vårdandet av strokedrabbade var komplext och utmanande. Skapandet av vårdrelationer var viktigt men påverkades av den upplevda tidsbristen. Även sjuksköterskors kompetens och samarbetet i teamet upplevdes vara viktigt för att uppnå god och säker vård. För att tillgodose patienter den vård de kräver samt att skapa vårdrelationer är det viktigt att organisationen ses över för att tillgodose sjuksköterskor den tid och de resurser de behöver för att uppnå god vård.

    Download full text (pdf)
    K2017:93
  • 46.
    Agerström, Jens
    et al.
    Linnéuniversitetet.
    Carlsson, Magnus
    Linnéuniversitetet.
    Bremer, Anders
    Linnéuniversitetet.
    Herlitz, Johan
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Rawshani, Araz
    Göteborgs universitet.
    Årestedt, Kristofer
    Linnéuniversitetet.
    Israelsson, Johan
    Linnéuniversitetet.
    Treatment and survival following in-hospital cardiac arrest: does patient ethnicity matter?2021In: European Journal of Cardiovascular Nursing, ISSN 1474-5151, E-ISSN 1873-1953, article id zvab079Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    AIMS : Previous research on racial/ethnic disparities in relation to cardiac arrest has mainly focused on black vs. white disparities in the USA. The great majority of these studies concerns out-of-hospital cardiac arrest (OHCA). The current nationwide registry study aims to explore whether there are ethnic differences in treatment and survival following in-hospital cardiac arrest (IHCA), examining possible disparities towards Middle Eastern and African minorities in a European context.

    METHODS AND RESULTS: In this retrospective registry study, 24 217 patients from the IHCA part of the Swedish Registry of Cardiopulmonary Resuscitation were included. Data on patient ethnicity were obtained from Statistics Sweden. Regression analysis was performed to assess the impact of ethnicity on cardiopulmonary resuscitation (CPR) delay, CPR duration, survival immediately after CPR, and the medical team's reported satisfaction with the treatment. Middle Eastern and African patients were not treated significantly different compared to Nordic patients when controlling for hospital, year, age, sex, socioeconomic status, comorbidity, aetiology, and initial heart rhythm. Interestingly, we find that Middle Eastern patients were more likely to survive than Nordic patients (odds ratio = 1.52).

    CONCLUSION: Overall, hospital staff do not appear to treat IHCA patients differently based on their ethnicity. Nevertheless, Middle Eastern patients are more likely to survive IHCA.

  • 47.
    Ahl, Caroline
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Nyström, Maria
    University of Borås, School of Health Science.
    To Handle the Unexpected: The meaning of caring in pre-hospital emergency care2012In: International Emergency Nursing, ISSN 1755-599X, E-ISSN 1878-013X, Vol. 20, no 1, p. 33-41Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The patient’s voice has not been present to the same degree as the professional perspective in caring research in a pre-hospital context. In order to further develop and improve pre-hospital care, it is therefore important to explore patients’ situations not only in life threatening but also in non-traumatic situations. This is especially important as these patients might be defined as inappropriate attendees of ambulance services. The aim of this study was to interpret and explain experiences of caring in pre-hospital care situations that are not defined as traumatic or life threatening. Twenty informants aged between 34 and 82 years were interviewed. The design of the study was exploratory, and it used an interpretative approach in order to understand the meaning of pre-hospital caring. The findings show that pre-hospital caring can be understood and explained as a matter of interplay between carer(s) and patient with potentials for positive as well as negative outcomes. Our conclusion is that the initial meeting is of vital importance in how patients experience pre-hospital care. It is suggested that general public information on the development of Swedish pre-hospital care received in turn may facilitate the first encounter between patient and carer(s).

  • 48.
    Ahlberg, Lilly
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Sjuksköterskans upplevelse av att arbeta på äldreboende: Ett mångfacetterat arbete2023Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sjuksköterskans arbete på äldreboenden står inför fortsatta utmaningar med att bibehålla anställda sjuksköterskor och med nyrekrytering på grund av hög personalomsättning. Vårdandet utövas ofta till sköra och multisjuka äldre, med ett stort och komplext vårdbehov. Specialistutbildade sjuksköterskor med inriktningen vård av äldre kan bidra till en ökad förståelse och förmåga att möta de äldres vårdbehov. Forskning visar att förbättringar och mer kunskap om yrket behövs för att ha möjlighet att ta itu med dåliga arbetsvillkor och bristande kunskaper hos sjuksköterskor verksamma på äldreboenden. Syftet med examensarbetet var att belysa arbetet på äldreboenden utifrån sjuksköterskans perspektiv. Litteraturöversikt har valts som metod och följer principerna för integrativ metodik med några få avsteg. Resultatet är uppbyggt av elva artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metodik. Artiklarna söktes fram i databaserna Pubmed och CINAHL. I resultatet beskrivs en huvudkategori samt sju underkategorier som svarar mot syftet. Att arbeta på äldreboenden innebär ett mångfacetterat arbete för sjuksköterskan. Det innefattar ett omfattande ansvarsområde, där sjuksköterskan har en vårdande roll men även en administrativ roll. Arbetet kräver kompetens och erfarenhet samt samverkan med flera professioner i team. Sjuksköterskan har behov av stöd från kollegor, läkare och chefer samt organisatoriska förutsättningar för att utföra sitt arbete. Sjuksköterskans perspektiv visar att vårdande relationer, kompetens, erfarenhet, stöd och organisatoriska förutsättningar kan bidra till ett bättre fungerande arbete, som utövas för att ge god och säker vård till de äldre.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 49.
    Ahlborg, Ulrika
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Nordgren, Pernilla
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Sjuksköterskors upplevelser av moralisk stress: En litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Moralisk stress uppstår när sjuksköterskan vet vad som är moraliskt rätt att göra i en situation men hindras från att göra detta på grund av rådande arbetsförhållanden. Sjuksköterskan med sin akademiska utbildning inom vårdvetenskap samt en grundläggande önskan om att kunna hjälpa och att göra gott mot andra, arbetar idag i en vårdorganisation med allt större fokus på ekonomi och effektivitet. Det sjuksköterskan fostrats i inom vårdvetenskapen kan upplevas allt svårare att leva upp till. Obalansen mellan vårdbehov och vårdtillgång försätter dagligen sjuksköterskor i situationer som skapar moralisk stress.

    Syftet med föreliggande studie är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av moralisk stress. Metoden i föreliggande studie är en litteraturstudie baserad på 11 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Materialet har analyserats och tematiserats. Resultatet presenteras i tre teman och åtta underteman. De tre huvudtemana är: Moralisk stress relaterat till vårdandet, moralisk stress relaterat till arbetsmiljö och organisation samt moralisk stress relaterat till sjuksköterskan. Resultatet visar att sjuksköterskor upplever moralisk stress. Moralisk stress upplevs i olika situationer och av olika anledningar. Den vanligaste orsaken till moralisk stress är hög arbetsbelastning relaterat till otillräcklig bemanning. Moralisk stress kan leda till att sjuksköterskor lämnar sitt yrke inom vården. I diskussionen lyfts bland annat hur moralisk stress får konsekvenser för vårdrelationen och vårdkvaliteten men också för sjuksköterskorna själva och deras inställning till sitt arbete.

    Download full text (pdf)
    K2015:6
  • 50.
    Ahlgren, Mathilda
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Kompetens om palliativ vård hos sjuksköterskor i kommunens hemsjukvård: en enkätstudie2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Kompetens om palliativ vård hos sjuksköterskor är nödvändigt för att främja vårdens kvalitet och därigenom patientens livskvalitet. Det är dock oklart hur kompetensen om palliativ vård ser ut bland sjuksköterskor som arbetar i hemsjukvården. Syftet med studien var att beskriva och jämföra kompetensen om palliativ vård hos sjuksköterskor i kommunens hemsjukvård.

    Studien är kvantitativ med deduktiv ansats. Datainsamlingen genomfördes med en enkät som skickades ut till 256 sjuksköterskor som arbetar inom hemsjukvården i Jönköpings kommun. Av dessa svarade 63 på enkäten vilket gav en svarsfrekvens på 25 %. Enkäten undersökte sjuksköterskors kompetens i palliativ vård utifrån kunskap om symtomlindring, systematisk användning av skattningsinstrument, kompetens i teamarbete, att samtala och att möta människor i livets slutskede.

    Resultatet visade att kompetensen var lägre gällande systematisk användning av skattningsinstrument vid vanligt förekommande symtom jämfört med övriga kompetensområden. Kompetens gällande symtomlindring, skattning och teamarbete var samtliga lägst vid fatigue i jämförelse med smärta, illamående, oro och munhälsa. Det fanns en skillnad mellan grundutbildade och specialistutbildade sjuksköterskors kompetens, där de specialistutbildades kompetens var högre vad gäller kunskap om symtomlindring respektive kompetens i teamarbete vid fatigue och vid problem i munhålan. Kompetens i att samtala med unga anhöriga var låg hos både grund - och specialistutbildade sjuksköterskor.

    Resultatet ska tolkas med stor försiktighet med tanke på den låga svarsfrekvensen och att enkäten/instrumentet inte är psykometriskt testat. Givet dessa svagheter kan det dock finnas utvecklingspotential gällande systematisk användning av skattningsinstrument. Fatigue behöver uppmärksammas och kompetensen öka både vad gäller symtomlindring, skattning och teamarbete vid fatigue. Kompetens i att samtala med barn och ungdomar som är anhöriga var låg, vilket tyder på behov av stöd och handledning till sjuksköterskor samt tillgång till riktlinjer vid möte med unga anhöriga.

    Download full text (pdf)
    M2017:60
1234567 1 - 50 of 2410
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • harvard-cite-them-right
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf