Samhället och arbetsmarknaden ser idag inte ut som det gjorde för äldre generationer. Det är högre krav på utbildning och arbetslivserfarenhet samt ett ökat behov av att göra sig själv anställningsbar. Det är ett ökat individualiserat ansvar och gymnasiet är den tid då unga behöver prestera för att sedan kunna bli antagen till den önskade utbildningen. Denna studie syftade till att undersöka hur gymnasieelever på det samhällsvetenskapliga programmet som arbetar  extra  resonerar  kring  utbildning  och  arbete. Undersökningen  var  kvalitativ  och utfördes med åtta respondenter och semistrukturerade intervjuer. De teman som behandlades under intervjuerna var arbete, utbildning och identitet. Empirin har analyserats utifrån teorin om  habitus  och  möjlighetshorisonter  samt  tidigare  forskning  som  behandlar utbildning, arbete, sociala miljöer och identitet.

Resultatet visade att respondenterna var väl medvetna om den anställningsbarhet som samhället ställer krav på, och utöver lönen som belöning så var anställningsbarheten en stor faktor till varför de valde att arbeta vid sidan sina studier. Ingen av respondenterna upplevde att arbetet egentligen påverkade studierna avsevärt och inte heller bidrog till den grad av ökad stressbild som vi hade antagit. De faktorer som främst påverkade elevernas resonemang kring arbete och utbildning var den egna familjens värderingar och stöd. Ett individualiserat ansvarstagande bidrar till gymnasieelevernas förhållningssätt till att planera både arbete och studier och förhoppningen om att i framtiden kunna ”bli någonting”.