Under de två sista decennierna av 1900- talet kom invandrare och flyktingar till Sverige med olika bakgrundsvariabler, d.v.s. olika utbildningsbakgrund, motiv och heterogenitet i fråga om klass, kön och etnicitet. Idag bekräftas bilden av att arbetslösheten är betydligt högre bland högutbildade utrikesfödda. Chansen att komma in på arbetsmarknaden är mindre för personer med ett annat namn, utseende, annan hudfärg, eller religiös tillhörighet främst personer som kommer från Asien och Afrika. Det är inte bara problem för personer med invandrarbakgrund att få tillgång till arbete, utan deras situation inom arbetslivet är ett annat stort problem. Sedan ett särskilt teoretiskt och praktiskt utbildningsprogram för arbetslösa akademiker med utländsk bakgrund infördes 1995 har högre utbildningen öppnat sig mot utrikesfödda akademiker. Syftet med studien var att beskriva och förstå, hur invandrade akademiker uppfattar och upplever sina kompletterande högskolestudier i relation till arbetslivet och mötet med det svenska samhället. Metoden utgick från en kvalitativ analys av djupintervjuer av utländska akademiker med olika bakgrund i fråga om utbildning och kultur. Analysen utgick från Jürgen Habermas teori om samhällsbeskrivning, utveckling och kommunikation. Resultatet visar att den högre utbildningen strukturen är både stödjande och hindrande. Struktur som stöd handlar om möjligheten inom akademisk miljö, kompetens, grupparbete, studentperspektiv, lärande miljö och stöd. Hinder handlar om språkbrister, belastning, kultur krock, regelverket, svårigheter med validering och tillgodoräknande. En av de centrala slutsatserna är, att den politiska och ekonomiska maktstrukturen är den sammanhållande länken för att integrera invandrade akademiker inom högre utbildning och därefter i arbetslivet. Arbetsintegrerad utbildning utgör en plattform för invandrade akademiker inom högre utbildning utifrån den pedagogiska strukturen. Integrationen i alla aspekter mellan människor i samhället sker företrädesvis genom det kommunikativa handlandet. Institutionen för pedagogik, Högskolan i Borås, Allégatan 1, SE 501 90 Borås, Sweden Abstract Utbildning och Integration – om hur invandrade akademiker integreras inom högre utbildning Under de två sista decennierna av 1900- talet kom invandrare och flyktingar till Sverige med olika bakgrundsvariabler, d.v.s. olika utbildningsbakgrund, motiv och heterogenitet i fråga om klass, kön och etnicitet. Idag bekräftas bilden av att arbetslösheten är betydligt högre bland högutbildade utrikesfödda. Chansen att komma in på arbetsmarknaden är mindre för personer med ett annat namn, utseende, annan hudfärg, eller religiös tillhörighet främst personer som kommer från Asien och Afrika. Det är inte bara problem för personer med invandrarbakgrund att få tillgång till arbete, utan deras situation inom arbetslivet är ett annat stort problem. Sedan ett särskilt teoretiskt och praktiskt utbildningsprogram för arbetslösa akademiker med utländsk bakgrund infördes 1995 har högre utbildningen öppnat sig mot utrikesfödda akademiker. Syftet med studien var att beskriva och förstå, hur invandrade akademiker uppfattar och upplever sina kompletterande högskolestudier i relation till arbetslivet och mötet med det svenska samhället. Metoden utgick från en kvalitativ analys av djupintervjuer av utländska akademiker med olika bakgrund i fråga om utbildning och kultur. Analysen utgick från Jürgen Habermas teori om samhällsbeskrivning, utveckling och kommunikation utifrån tre sfärer . Den första är staten med styrlogiken” makt”, den andra är marknaden med logiken ”ekonomi” och den tredje är civilsamhället med logiken ”gemensam norm”. Resultatet visar att den högre utbildningen strukturen är både stödjande och hindrande. Struktur som stöd handlar om möjligheten inom akademisk miljö, kompetens, grupparbete, studentperspektiv, lärande miljö och stöd. Hinder handlar om språkbrister, belastning, kultur krock, regelverket, svårigheter med validering och tillgodoräknande. En av de centrala slutsatserna är, att den politiska och ekonomiska maktstrukturen är den sammanhållande länken för att integrera invandrade akademiker inom högre utbildning och därefter i arbetslivet. Arbetsintegrerad utbildning utgör en plattform för invandrade akademiker inom högre utbildning utifrån den pedagogiska strukturen. Integrationen i alla aspekter mellan människor i samhället sker företrädesvis genom det kommunikativa handlandet.