Förutsättningarna för folkbibliotekariers yrkesutövning har genomgått omvälvande förändringar under 1900-talet och det unga 2000-talet. I antologins inledande kapitel beskrivs de politiska processer som haft direkt inflytande över folkbiblioteket som samhällelig institution i Sverige (Frenander, kap.1 denna volym), och utifrån den historieskrivningen är det lätt att inse att det inte bara är biblioteket som förändrats, utan även bibliotekarieprofessionen. Generellt kan vi se en successiv förstärkning av yrkesgruppens professionella strukturer, bland annat genom att yrkesorganisationer har upprättats37, utbildningen har formaliserats och gjorts mer teoretisk (se Seldén, denna volym) och tidskriften Biblioteksbladet är, sedan dess grundande 1916, fortfarande ett givet forum för det professionella samtalet.