Kamp mot de räta linjernas tyranni, Kampenprojektet, startade som ett nationellt metodutvecklingsprojekt hösten 1989. Dess syfte var att undersöka om ett kontinuerligt förändringsarbete fungerar som en metod att utveckla folkbibliotekens förmedlingsverksamhet. Initiativet togs av ett antal barnbibliotekskonsulenter, som inspirerats av seminarier och föreläsningar om förändringsarbete i bibliotek, hållna av Marianne Hjort-Lorenzen från Danmark. Statens Kulturråd beviljade 480.000 kr för projektets genomförande under en treårsperiod. Tre grundpelare skulle bära upp projektet: - en serie seminarier, som skulle tjäna som inspirationskälla at de deltagande biblioteken - nätverksbyggande för erfarenhetsutbyte. - en idékatalog över genomförda projekt, som ett resultat av arbetet ute på biblioteken. Projektet administrerades av en ledningsgrupp, som antog namnet UB 2000. Gruppen var sammansatt av personer från olika delar av landet. Birgitta Ahlén, barnbibliotekskonsulent, Uppsala, som initierade projektet, fungerade som ständig sekreterare och sammankallande. Vidare ingick Christian Gisselqvist, bibliotekschef, Trelleborg, Uno Nilsson, Kristianstad, Bodil Köpsén, Östersund och Ulla Albano, Luleå, de tre sistnämnda barnbibliotekskonsulenter. Marianne Hjort-Lorenzen knöts först till gruppen som observatör, men kom att efterhand allt mer engagera sig i projektet och framstod mer och mer som dess ideolog. Vid starten hade 22 folkbibliotek anmält sitt intresse för deltagande och formulerade mer eller mindre omfattande projekt. Av dessa hoppade tio av vid olika tidpunkter under projektets gång, några efter att ha genomfört mindre projekt, medan tolv fullföljde. Omfattningen ute i biblioteken har varierat mycket, allt ifrån väl avgränsade enstaka projekt till en fullständig omvandling av bibliotekets satt att arbeta. I några fall har stordåd uträttats. De mera omfattande projekten ledde även till olika former av personalutvecklingsinsatser.