Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning och på vilka sätt unga vuxna i åldern 16-25 år i värderingar och kommentarer visar sin förståelse för innehåll och mening i en berättelse från en annan politisk tradition och miljö. Vidare om förståelse och värderingar kan knytas till läsförståelse, förmåga att skilja mellan fakta och fiktion och förmåga att skapa analogier till egen erfarenhet av politiska och sociala situationer. Slutligen är syftet att undersöka vilken eller vilka läsarter som tillämpas vid fiktionsläsning. Undersökningen, som genomförts i klassrumsmiljö, består av två delar. Första delen: högläsning av en kort novell medan eleverna följer texten i egen kopia. Därefter uppmanas eleverna att skriva ner de känslor, tankar, associationer och reflexioner, som novellen skapat. Detta kan betraktas som en enklare form av intervention. Den andra delen består av en enkät omfattande 43 frågor i tre sektioner utformade i Likert-skala och i flervalsfrågor. Sektionerna är följande: a/ Reaktioner på berättelsen i form av frågor. Denna del består av 22 frågor. b/ Skattning av vanor och preferenser av fiktionsläsning och andra fiktionsmedier. Delen omfattar 13 frågor. c/ Skattning av medievanor med särskilt fokus på TV och internet. Delen omfattar 8 frågor. Två av de 43 frågorna är kvalitativa. Studien visar att merparten av respondenterna inte känner igen sig i pojken och att de inte tycker att novellen har förmedlat något som de kan använda i sina liv. Detta leder till följande slutsatser: Frånvaron av analogier till personliga eller till allmängiltiga politiska erfarenheter visar generellt på en distanserad och ytlig läsning. Förintelsen betraktas som hörande till historien och därmed ett passerat stadium. Detta bekräftar Giddens syn på den globaliserade individens vilja att forma sin egen livsstil befriad från det förflutnas bojor, liksom Baumanns kritik av dagens konsumtionsinriktade värld. Någon anknytning till föreställningen om världsmedborgarskapet i dagens globaliserade värld framkommer inte. Slutsatsen är att den läsart som tillämpas huvudsakligen är linjär och handlingsinriktad (story-driven).