Hur barn uttrycker smärta är åldersberoende. Barn har också andra psykologiska behov än vuxna, beroende på ålder och utveckling. Det åligger en specialistsjuksköterska inom intensivvård ett yrkesansvar att arbeta personcentrerat och göra snabba bedömningar i komplexa vårdsituationer. Intensivvårdssjuksköterskor som arbetar med barn, måste också beakta barnperspektivet och barnets bästa i intensivvårdens alla delar. När barn vårdas inom intensivvården föreligger särskilda utmaningar för intensivvårdssjuksköterskan att bedöma, bemöta och lindra påtagligt fysiskt lidande såsom smärta. Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor bedömer smärta och behovet av smärtlindring hos barn som vårdas inom intensivvården. Metoden som användes var systematisk litteraturöversikt med kvantitativ ansats. Artikelsökning genomfördes i databaserna Cinahl, Medline och PubMed vilket tillsammans med en sekundärsökning genererade 13 artiklar vilka kvalitetsgranskades och inkluderades för dataanalys. Resultatet påvisade att det finns en påfallande skillnad mellan hur sjuksköterskor bedömer smärta, använder bedömningsverktyg och väljer att initiera smärtbehandling. Det finns dock en övervägande samsyn kring vikten av smärtbedömning och betydelsen av strukturerad smärtskattning. En positiv effekt efter införandet av sjuksköterskestyrda smärtbehandlings/sederingsprotokoll, påvisades vara att fler strukturerade smärtbedömningar utfördes. Endast en av sju studier påvisade en signifikant minskning av använda doser smärtstillande opioider efter implementering av sjuksköterskestyrda smärtbehandlings-/sederingsprotokoll. Då det samtidigt i flera studier påvisades en signifikant minskning av använda doser sederande läkemedel i form av bensodiazepiner, är slutsatsen att det behövs ytterligare forskning som kan utgöra underlag för utformning av behandlingsregimer för optimal analgosedering.

How children express pain is age dependant. Children also have different psychological needs than adults, depending on age and development. ICU nurses who work with children must also consider the child perspective and the best interests of the child in all aspects. There are particular challenges for the ICU nurse to assess, address and alleviate physical suffering such as pain. The aim for this systematic review with a quantitative design, was to investigate nurses’ pain assessment and pain management for children in the ICU. A systematic search using databases Cinahl, Medline, and PubMed were conducted as well as a secondary search. A total of 13 articles were evaluated using a systematic quality framework and included in the data analysis. The results showed a notable difference in pain management, the use of pain assessment tools and how nurses assess pain. However, there was an overall consensus regarding the importance of pain assessment and the significance of structured use of pain scales. After the introduction of nurse-driven pediatric analgesia and sedation protocols, the frequency of pain assessments increased. Only one out of seven studies proved a significant reduction in the mean dose of opioids used after the implementation. Since at the same time several studies showed a significantly reduction of benzodiazepines used, the conclusion is that further research is needed to clarify causal relationships and provide more knowledge for designing Best Practice guidelines för analgosedation of children in the ICU.