Införandet av digitala läromedel i kommunala förskolor präglas av utmaningar kopplade till implementeringsprocessen, där en central aspekt är samstämmigheten mellan lärares och skolledares perspektiv. För att belysa denna dynamik undersöktes hur samstämmigheten mellan dessa grupper ser ut, vilka hinder de olika rollerna upplever och vilka faktorer som bidrar till en framgångsrik implementering. En interpretativ kvalitativ ansats tillämpades, där semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra förskollärare och fyra skolledare (rektorer). Det insamlade materialet analyserades tematiskt genom kategorisering och speglades mot teorier om kritiska framgångsfaktorer (CSF). Resultaten visar att skolledares förmåga att skapa en stödjande miljö med adekvat tid och resurser är avgörande. Ofta brister det dock i systematik kring själva implementeringsprocessen och i erbjudandet av praktiskt inriktad utbildning, vilket medför att ansvaret för att tillägna sig ny digital kompetens i hög grad faller på den enskilda läraren. Bland de hinder som framkom märks tekniska svårigheter, varierande digital kompetensnivå, tidsbrist och ibland motstånd i personalgruppen. Större systemval tenderar att styras centralt, medan beslut om mindre digitala läromedel ofta fattas lokalt, men inte alltid med en föregående systematisk pedagogisk utvärdering. En genomgående observation från både lärare och skolledare är den knappa tiden för lärares kontinuerliga digitala kompetensutveckling. För att nå en lyckad implementering av digitala läromedel krävs en tydlig och kollaborativ process. Skolledare behöver aktivt prioritera kontinuerlig, praktiskt användbar kompetensutveckling samt skapa forum för dialog och erfarenhetsutbyte. Faktorer som tillräcklig tid, ändamålsenligt stöd, hög användarvänlighet hos läromedlen och ett engagerat ledarskap framstår som avgörande för att överbrygga klyftan mellan pedagogiska visioner och den praktiska verkligheten i förskolan.

The introduction of digital learning materials in municipal preschools is marked by challenges related to the implementation process, where a key aspect is the congruence between teachers' and school leaders' perspectives. To illuminate this dynamic, a study was conducted into how this congruence appears, what obstacles the different roles experience, and which factors contribute to a successful implementation. An interpretative qualitative approach was applied, with semi-structured interviews conducted with four preschool teachers and four school leaders(principals). The collected material was thematically analyzed through categorization and reflected against theories of Critical Success Factors (CSFs). The results indicate that school leaders' ability to create a supportive environment with adequate time and resources is crucial. However, there is often a lack of systematic implementation processes and practically oriented training, which means that the responsibility for acquiring new digital competence largely falls on individual teachers. Among the obstacles identified were technical difficulties, varying levels of digital competence, time constraints, and sometimes resistance among staff. Larger system selections tend to be managed centrally, while decisions about smaller digital learning materials are often made locally, though not always preceded by systematic pedagogical evaluation. A consistent observation from both teachers and school leaders is the scarce time available for teachers' continuous digital competence development. Achieving successful implementation of digital learning materials requires a clear and collaborative process. School leaders need to actively prioritize continuous, practically applicable competence development and create forums for dialogue and experience sharing. Factors such as sufficient time, appropriate support, high usability of the learning materials, and engaged leadership appear decisive in bridging the gap between pedagogical visions and practical realities in preschool.