Bakgrund: Under 2024 examinerades 340 barnmorskestudenter vid svenska lärosäten. En central del i samtliga barnmorskeutbildningar är att utveckla kompetens i handläggningen av normal förlossning. Trots WHO:s definition av begreppet normal förlossning upplevs det som otydligt i praktiken. Barnmorskestudenter möter ofta en medikaliserad vård, där interventioner som värkstimulerande dropp är vanliga inslag i förlossningsvården. Deras roll blir central i att stödja det fysiologiska förloppet och kvinnans delaktighet, med handledaren som viktig förebild. Syfte: Syftet med studien är att beskriva barnmorskestudenters upplevelser av hälsosam förlossning under verksamhetsförlagd utbildning. Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Tretton barnmorskestudenter från fyra svenska lärosäten deltog i intervjuer. Materialet analyserades med innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier och tio subkategorier identifierades. Barnmorskestudenterna beskriver en ambivalens kring vad en normal förlossning innebär och förståelsen för det fysiologiska födandet differentierar sig från teori till den verksamhetsförlagda utbildningen. Handledarens förhållningssätt och klinikens vårdkultur påverkar barnmorskestudenternas möjlighet att främja ett fysiologiskt förlopp. Ett utbrett risktänk och förekomst av medicinska interventioner upplevs som begränsande. Slutsats: Barnmorskestudenternas förståelse av det normala födandet utmanas, utvecklas och formas i mötet mellan utbildningens holistiska syn och den teknokratiskt präglade vårdmiljön. Yrkesidentiteten utvecklas i relation mellan den akademiska undervisningens ideal och klinikens praktiska förhållningssätt. En normal förlossning upplevs inte alltid som fysiologisk, utan kan inkludera interventioner om motsvarade kvinnans önskemål. En positiv förlossningsupplevelse framstår som central för hur hälsa definieras. 

Background: In 2024, 340 midwifery students graduated from Swedish universities. A central component of all midwifery programmes is the development of competence in the management of normal childbirth. Despite the WHO’s definition of the term "normal birth," it is perceived as unclear in clinical practice. Midwifery students often encounter a medicalised care environment, where interventions such as oxytocin augmentation are common features of maternity care. Their role becomes central in supporting the physiological birth process and promoting women's participation, with the clinical supervisor serving as an important role model. Aim: The aim of the study is to describe midwifery students’ experiences of healthy childbirth during clinical placement. Method: The study employed a qualitative design with an inductive approach. Thirteen midwifery students from four Swedish universities participated in interviews. Data were analyzed using content analysis. Results: Four categories and ten subcategories were identified. The midwifery students describe an ambivalence regarding the meaning of normal childbirth, and their understanding of physiological birth differs between theoretical education and clinical placement. The supervisor’s approach and the clinical care culture influence the students’ ability to support a physiological birth process. A prevailing risk-oriented mindset and the frequent use of medical interventions are perceived as limiting. Conclusion: Midwifery students’ understanding of normal birth is challenged, shaped, and developed through the encounter between the holistic perspective of their education and the technologically oriented healthcare environment. Professional identity is formed in the interplay between the ideals of academic teaching and the practical approaches of clinical practice. A normal birth is not always perceived as physiological but may include interventions if aligned with the woman's preferences. A positive birth experience emerges as central to the definition of health.