Huliganism och destruktivt beteende på fotbollsevenemang är återkommande inslag inom svensk fotboll, med omfattande konsekvenser för såväl supportrar som intressenter. Trots omfattande forskning kring individuella motiv och yttre faktorer som alkohol och droger, har det sociala samspelets betydelser i utvecklingen av huliganism fått relativt lite uppmärksamhet. Denna studie syftar till att undersöka hur det sociala samspelet påverkar huliganismen på fotbollsevenemang, samt hur olika intressenter kan påverka detta beteende. Studien utgår från semistrukturerade intervjuer med både engagerade supportrar och yrkesverksamma intressenter. Resultatet har sedan satts i relation till teorierna Social Identity Theory, Elaborated Social Identity Model of Crowds och Emergent Norm Theory, för att få en djupare förståelse för gruppdynamikens och identitetens roll i destruktiva situationer. Resultatet visar att supporterkulturen präglas av stark gemenskap, lojalitet och identitetsskapande. Samtidigt finns det delade uppfattningar kring centrala begrepp som huliganism och grupptryck. Även om supportrar ofta förnekar grupptryckets påverkan, finns det de som påstår det motsatta. Gruppdynamik och tydliga in- och utgrupper förstärker polarisering, framför allt i mötet med rivaliserande supportergrupper eller polis. Studiens resultat indikerar att både supportrar och intressenter efterfrågar dialog, förtroende och intern påverkan. För att kunna förebygga destruktivt beteende krävs förbättrad kommunikation och en ökad förståelse för det sociala samspelet som formar supporteridentiteten och beteendet i grupp. Studien önskar bidra med nya perspektiv på hur huliganism bör förstås och hanteras. 

Hooliganism and football-related violence remain persistent challenges within Swedish football, with significant consequences for both supporters and key stakeholders. Although previous research has extensively examined individual motives and external factors such as alcohol and drug use, the role of social interaction in the development of hooliganism has received comparatively limited attention. This study aims to explore how hooliganism emerges through social processes at football events, and how various stakeholders may influence these behaviours. Adopting a qualitative approach, the study, which was conducted and written in Swedish, utilized semi-structured in-depth interviews with highly engaged supporters and relevant stakeholders. The theoretical framework draws on Social Identity Theory, the Elaborated Social Identity Model of Crowds and Emergent Norm Theory to provide a deeper understanding of the dynamics of group behaviour and identity in the context of football culture. The findings reveal that supporter culture is characterized by strong loyalty, a sense of belonging and identity formation. However, there are divergent views on key concepts such as hooliganism and peer pressure. While supporters often downplay the influence of peer pressure, their narratives suggest otherwise. Group dynamics and strong in- or outgroup distinctions intensify polarization, particularly during interactions with rival supporters or the police. Both supporters and stakeholders emphasize the importance of trust, communication and internal influence as critical factors for change. To effectively address destructive behaviours, a better understanding is needed of the social forces that shape supporter identity and conduct in group settings. This study contributes a new perspective on how hooliganism can be interpreted and addressed.