I takt med att digitaliseringen intensifieras och att cyberhoten blir mer komplexa och svårupptäckta, ställs ökade krav på organisationer att stärka sin cybersäkerhet. Artificiell intelligens (AI) har därmed blivit ett alltmer aktuellt verktyg för att identifiera, analysera och hantera säkerhetshot i realtid. Samtidigt är det tydligt att användningen av AI inom offentlig sektor, särskilt i svenska kommuner, befinner sig i ett tidigt utvecklingsstadium. Det finns stora förväntningar på AI:s potential att effektivisera säkerhetsarbetet, men också betydande utmaningar som försvårar en genomtänkt implementering. Denna studie syftar till att undersöka vilka tekniska och organisatoriska faktorer som påverkar införandet och användningen av AI inom cybersäkerhet i svenska kommuner. Genom sex kvalitativa intervjuer med personer som har strategiska roller inom IT- och cybersäkerhet framkommer det att AI i nuläget främst används som en integrerad komponent i externa, färdigpaketerade säkerhetslösningar snarare än som egenutvecklade verktyg. Flera centrala hinder identifieras, bland annat brist på intern kompetens, avsaknad av långsiktiga strategier och begränsade ekonomiska resurser. Kommunerna uttrycker även stor försiktighet kring användning av molnbaserade AI-tjänster på grund av osäkerhet kopplat till dataskydd, AI-verktygens förklarbarhet samt etiska och juridiska risker. Samtidigt synliggörs nya teman såsom skillnaden mellan intern och extern AI-användning, organisatorisk mognad samt resurser. Dessa faktorer påverkar hur AI uppfattas och hanteras i den kommunala kontexten. För framtida forskning föreslås nationella, kvantitativa kartläggningar av AI-användningen i samtliga svenska kommuner samt longitudinella studier som följer hur kommunernas AI-användning inom cybersäkerhetsarbete utvecklas över tid. Detta kan bidra till en bredare förståelse för hur AI kan implementeras på ett säkert, effektivt och etiskt hållbart sätt inom offentlig sektor. 

As digitalization intensifies and cyber threats grow increasingly complex and harder to detect, organizations are facing pressure to enhance their cybersecurity capabilities. Artificial intelligence (AI) has emerged as a promising tool for identifying, analyzing, and managing cyber threats in real time. However, the use of AI within the public sector – particularly in Swedish municipalities –remains at an early stage. While expectations around AI's potential are high, a number of critical challenges hinder its usage and implementation. This study analyzes the technical and organizational factors that influence the implementation and use of AI in cybersecurity across Swedish municipalities. Based on six qualitative interviews with professionals in strategic IT- and cybersecurity roles, the findings reveal that AI is primarily used as an embedded component in external, pre-packaged security solutions rather than through internally developed tools. Several key obstacles are identified, including limited internal expertise, the absence of long-term strategies, and constrained economic resources. The municipalities also express significant caution regarding cloud-based AI services due to concerns related to data protection and lack of explainability in AI tools. Moreover, the study highlights emerging themes such as the distinction between internal and external AI usage, organizational maturity and lack of resources. These factors influence how AI is perceived and managed within the municipal context. For future research, nationwide quantitative surveys mapping AI usage across all Swedish municipalities are recommended, along with longitudinal studies that track the development of municipal AI usage in cybersecurity efforts over time. Such studies could contribute to a broader understanding of how AI can be implemented in a secure, effective, and ethically sustainable manner within the public sector. The language used in this thesis is Swedish.