I denna studie analyseras hur konsumtion av second-hand-mode framställs på TikTok, med fokus på innehåll som refererar till återförsäljningsplattformen Vinted. Genom en semiotisk analysmodell baserad på Roland Barthes (1967) teori om mode som metaspråk (Expression, Content och Relation), undersöks hur haul-videor, sökordsklipp och trendbaserat innehåll laddas med betydelser kopplade till begär, stil, identitet och normer. Studien har en kvalitativ, netnografisk ansats och bygger på analys av 30 TikTok-klipp där second-hand plagg kommuniceras. Resultatet visar att second-hand inte primärt framställs som ett hållbart alternativ, utan snarare som en livsstil och ett sätt att uttrycka trendmedvetenhet och tillhörighet. Genom analysen ser vi hur TikTok fungerar som en plattform där kreatörer, genom visuella och språkliga uttryck, bygger upp ett konsumtionsdrivande narrativ där fynden från Vinted används för att skapa symboliskt värde. Diskussionen granskar och problematiserar hur kombinationen av dessa plattformar skapar en ohållbar konsumtionslogik inom second-hand, likt den struktur som finns inom fast-fashion. Studien bidrar med en kritisk förståelse för hur hållbar konsumtion representeras i sociala medier, och visar hur second-hand kan bli en del av en estetik- och statusdriven konsumtionskultur. 

This study analyzes how second-hand fashion consumption is represented on TikTok, focusing on content that references the resale platform Vinted. Using Roland Barthes (1967) semiotic theory of fashion as a metalanguage (Expression, Content and Relation), the study examines how haul videos, keyword-based clips and trend-driven content construct meaning related to desire, style, identity and consumption norms. The study takes a qualitative, netnographic approach and is based on the analysis of 30 TikTok videos in which second-hand items from Vinted are presented. The results show that second-hand is rarely portrayed as a sustainable alternative, but instead as a lifestyle and a way to signal trend awareness and belonging. On TikTok, creators use visual and verbal expressions to build consumption-oriented narratives, where Vinted finds are given symbolic value. The discussion examines and problematizes how the combination of these platforms creates an unsustainable consumption logic within second-hand, similar to the structure found in fast fashion. The study offers a critical perspective on how sustainable consumption is communicated on social media and highlights how second-hand becomes a part of an aesthetic- and status-driven consumer culture.