More and more children are becoming ill with type 1 diabetes, which affects both the child and their family, where guardians are faced with extensive care responsibilities in a short time, which leads to increased stress and anxiety. The pediatric nurse has a great responsibility to alleviate suffering by applying a family-centered approach and at the same time equipping children and guardians with the knowledge and skills required to manage the new life that awaits. The purpose of the study is to investigate guardians' experiences of the education they received when their child became ill with type 1 diabetes and to map the family's level of preparation in relation to the care responsibilities that awaited them upon discharge from the hospital. The method used was a quantitative survey directed at guardians via a Facebook group. The survey covered three main areas; the nurse's knowledge transfer, the guardian's and child's participation, and preparations for discharge. In addition to these three areas, differences between male and female caregivers' experiences were also examined. The results show that the majority of participants felt that they had received sufficient, clear and individualized information, which enabled a safe transition to care at home. The caregivers experienced their own participation as good, while the children's participation was assessed as less good. Half of the caregivers felt quite well prepared for going home and a third expressed a desire for more training. No significant differences between the experiences of male and female caregivers could be demonstrated. The conclusion is that a majority of the caregivers were satisfied with the initial inpatient stay, although many wanted additional training. The pediatric nurse therefore needs to continue working to create caring encounters with the aim of alleviating suffering and giving caregivers and children the best possible conditions for good health.

Allt fler barn insjuknar i diabetes typ 1, vilket påverkar både barnet och dess familj där vårdnadshavare på kort tid ställs inför ett omfattande vårdansvar som medför ökad stress och oro. Barnsjuksköterskan har ett stort ansvar för att lindra lidande genom att tillämpa ett familjecentrerat förhållningssätt och samtidigt utrusta barn och vårdnadshavare med kunskaper och färdigheter vilka krävs för att hantera det nya liv som väntar. Syftet med studien är att undersöka vårdnadshavares upplevelser av den utbildning de fick när deras barn insjuknat i diabetes typ 1 samt kartlägga familjens nivå av förberedelse i relation till det vårdansvar som väntade vid hemgång från sjukhuset. Metoden som användes var en kvantitativ enkätundersökning riktad till vårdnadshavare via en Facebookgrupp. Enkäten omfattade tre huvudområden; sjuksköterskans kunskapsöverföring, vårdnadshavares och barns delaktighet samt förberedelser inför hemgång. Utöver dessa tre områden undersöktes även skillnader mellan manliga och kvinnliga vårdnadshavares upplevelser. Resultatet visar att majoriteten av deltagarna upplevde att de fått tillräcklig, tydlig och individanpassad information, vilket möjliggjorde en trygg övergång till vård i hemmet. Vårdnadshavarna upplevde sin egen delaktighet som god medan barns delaktighet bedömdes som mindre god. Hälften av vårdnadshavarna kände sig ganska väl förberedda inför hemgång och en tredjedel uttryckte önskemål om mer utbildning. Inga signifikanta skillnader mellan manliga och kvinnliga vårdnadshavares upplevelser kunde påvisas. Slutsatsen är att en majoritet av vårdnadshavarna var nöjda med den initiala inneliggande vårdtiden, även om många önskade ytterligare utbildning. Barnsjuksköterskan behöver därför fortsatt arbeta med att skapa vårdande möten i syfte att lindra lidande samt ge vårdnadshavare och barn bästa möjliga förutsättningar för god hälsa.