I takt med en alltmer språkligt heterogen skola blir det allt viktigare att få förståelse för vilka didaktiska strategier och arbetssätt som lärare använder sig av vid språkutveckling i svenskämnet för att stödja eleverna. Studien grundas på sociokulturell teori där interaktioner, socialt samspel och kommunikation anses betydelsefulla för språkutveckling.

Syfte

Syftet med studien är att undersöka hur lågstadielärare beskriver sitt arbete med flerspråkiga elever i svenskämnet för att skapa språkutveckling. Studien fokuserar även på vilka utmaningar lärarna möter i arbetet.

Metod

Studien är kvalitativ genom semistrukturerade intervjuer med fem lågstadielärare. Alla lärare har erfarenheter av att undervisa flerspråkiga elever och delar sina upplevelser kring arbetssätt och utmaningar. Den insamlade data analyserades tematiskt, där de identifierade teman kopplades till studiens syfte.

Resultat

Resultatet i studien visar att lärarna anser att modersmålet är en resurs för språkutveckling, men att lärarna inte integrerar det systematiskt i sin undervisning. Lärarna beskriver att studiehandledare är en värdefull resurs, men som tyvärr är begränsad. För att främja språkutveckling använder lärarna sig av olika didaktiska verktyg såsom bildstöd, högläsning och kooperativt lärande. Det framkommer utmaningar kring bristande resurser, svårigheter kring individanpassad undervisning och avsaknad av tydliga riktlinjer kring integrering av modersmålet i undervisningen. Lärarna önskar mer kompetensutveckling kring svenska som andraspråk (SVA) samt tydligare riktlinjer och struktur kring samverkan med vårdnadshavare. Sammanfattningsvis visar studien att lärare vill stödja flerspråkiga elever men att pedagogiska och organisatoriska utmaningar behövs åtgärdas för att kunna skapa en inkluderande undervisning.