Denna studie undersöker TikTok-trenden Clean Girl Aesthetic och dess påverkan på unga kvinnors köpintentioner av skönhetsprodukter. Studien inleds med en genomgång av trendens framväxt och dess betydelse på plattformen, samt en problematisering av de normer och konsumtionsmönster som den aktualiseras. Ramverket utgörs av Consumer Culture Theory och Social Identity Theory, kompletterat med forskning om estetik, digital identitet samt behandlar begreppet organisk marknadsföring. Studien bygger på en netnografisk metod där 150 TikTok-videor kopplade till relevanta hashtags analyserats genom tematisk analys samt kvalitativ innehållsanalys, med fokus på innehåll och användarinteraktion. Resultatet visar att Clean Girl Aesthetic präglas av minimalism, självdisciplin och subtil lyx, samt att den fungerar som en digital gemenskap där tillhörighet, organisk marknadsföring och köpintentioner sammanflätas. Studien belyser även trendens komplexitet, då den trots stort genomslag också väcker kritik och ifrågasättande bland användare. Analysen visar att Clean Girl Aesthetic skapar visuella och sociala normer som formar identitet och köpintention, ofta genom innehåll som upplevs som autentiskt snarare än kommersiellt. Slutsatsen är att estetiken fungerar likt ett ramverk där visuell inspiration, social tillhörighet och organisk marknadsföring samverkar för att påverka köpintentioner bland unga kvinnor.

This study examines the TikTok trend Clean Girl Aesthetic and its impact on young women's purchase intentions for beauty products. The study begins with a review of the emergence of the trend and its significance on the platform, as well as a problematization of the norms and consumption patterns that it actualizes. The theoretical framework consists of Consumer Culture Theory and Social Identity Theory, supplemented by research on aesthetics, digital identity and deals with the concept of organic marketing. The study is based on a netnographic method where 150 TikTok videos linked to relevant hashtags were analyzed through thematic analysis and qualitative content analysis, with a focus on content and user interaction. The results show that Clean Girl Aesthetic is characterized by minimalism, self-discipline and subtle luxury, and that it functions as a digital community where belonging, organic marketing and purchase intentions are intertwined. The study also highlights the complexity of the trend, as despite its great impact, it also arouses criticism and questioning among users. The analysis shows that the Clean Girl Aesthetic creates visual and social norms that shape identity and purchase intention, often through content that is perceived as authentic rather than commercial. The conclusion is that the aesthetic functions as a social framework where visual inspiration, social belonging, and organic marketing interact to influence purchase intentions among young women.