Ambulanspersonal är en viktig del av det prehospitala arbetet som ställer höga krav på den enskilda individen. Yrkesrollen innebär att behandla, bedöma och undersöka patienter med olika symtom och allvarlighetsgrad. Mötet med patienten innebär ibland att ambulanssjuksköterskan ställs inför hotfulla och våldsamma situationer. De senaste åren har hot och våld mot ambulanspersonalen ökat, där majoriteten någon gång under sin karriär upplevt hot eller våld i sin yrkesroll. Syftet med denna studie är att undersöka ambulanssjuksköterskors upplevelse av hot och våld prehospitalt. Till studien applicerades en kvalitativ intervjuguide med semistrukturerade frågor. Totalt inkluderades nio ambulanssjuksköterskor från tre olika ambulansstationer. Deltagarna hade en varierad arbetslivserfarenhet mellan 2–25 år med en jämn fördelning av kvinnor och män. För att analysera den insamlade data tillämpades en innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier och totalt tolv subkategorier. Resultatet visade att ambulanssjuksköterskorna upplevde att arbetet i ambulansen var en utsatt position. Känslorna som uppstod vid hotfulla och våldsamma situationer var bland annat rädsla, ilska och obehag. Ambulanssjuksköterskorna beskrev att de tillämpade olika strategier för att hantera de hotfulla eller våldsamma situationerna. Deltagarna beskrev att klimatet mot ambulanspersonalen har hårdnat och att det finns en respektlöshet mot yrkesrollen. Bristande stöd från polisen och otillräcklig information från SOS ansågs vara punkter som kan förbättras. Vidare ansågs stödet från verksamhet och kollegor vara betydelsefullt vid händelser av hot och våld. Vidare forskning i ämnet bör fokusera på barriärerna mellan polis och ambulans för att underlätta samarbetet framöver samt fokusera på hur arbetet i ambulansen kan göras säkrare.