I takt med att AI-verktyg får allt större genomslag i revisionsbranschen väcks frågor kring hur tekniken faktiskt används i praktiken och hur den påverkar revisorers yrkesroll. Denna studie syftar till att undersöka revisorers inställning till, samt användning av, AI-verktyg i det dagliga revisionsarbetet. Särskilt fokus läggs på hur tekniken påverkar revisionsprocessens effektivitet, kvalitet och vilka faktorer som främjar eller förhindrar teknikanvändningen. Vidare syftar studien till att belysa hur revisorer på olika hierarkiska nivåer förhåller sig till AI-verktyg och vilka faktorer som påverkar deras inställning. Studien baseras på en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Totalt genomfördes tio intervjuer med revisorsassistenter och auktoriserade revisorer från både mindre och större revisionsbyråer i södra Sverige. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar att AI-verktyg främst används för administrativa och stödjande uppgifter samt datahantering, medan själva revisionsbedömningen i hög grad fortfarande baseras på revisorernas professionella omdöme. Verktygen bidrar till ökad effektivitet och minskad arbetsbelastning, särskilt vid repetitiva uppgifter. Inställningen till tekniken varierar mellan yngre och äldre medarbetare samt mellan stora och små byråer. Faktorer som organisationens stöd, tillgång till intern utbildning och social påverkan visade sig påverka acceptansen av tekniken. Slutsatsen är att AI-verktyg i nuläget fungerar som ett komplement snarare än en ersättare till revisorn. För att tekniken ska få ett bredare genomslag krävs utveckling av användarvänliga verktyg, tydligare riktlinjer samt tid för kompetensutveckling

As AI tools gain increasing traction in the auditing profession, questions arise regarding how the technology is actually used in practice and how it affects the auditor's professional role. This study aims to examine auditors’ attitudes toward, and use of, AI tools in their daily audit work. Particular focus is placed on how the technology influences the efficiency and quality of the audit process, as well as the factors that promote or hinder its adoption. Furthermore, the study seeks to highlight how auditors at different hierarchical levels perceive AI tools and what factors shape their attitudes. The study is based on a qualitative approach using semi-structured interviews. A total of ten interviews were conducted with audit associates and authorized auditors from both smaller and larger accounting firms in southern Sweden. The empirical material was analyzed using thematic analysis. The results show that AI tools are primarily used for administrative, supportive tasks and data processing, while core audit assessments still largely rely on the auditors’ professional judgment. These tools contribute to increased efficiency and reduced workload, particularly in repetitive tasks. Attitudes toward the technology vary between younger and older employees, as well as between large and small firms. Factors such as organizational support, access to internal training, and social influence were found to impact the acceptance of the technology. The conclusion is that AI tools currently serve as a complement, rather than a replacement for the auditor. In order for the technology to gain broader acceptance, there is a need for more user-friendly tools, clearer guidelines, and time for competence development.