En konkret och välstrukturerad planering bidrar till ökad kvalitet i förskolans pedagogiska verksamhet. I förskolans styrdokument lyfts vikten av att planera undervisningen fram, men samtidigt finns det inte några riktlinjer eller regler kring vilka uppgifter som ska ingå i förskollärares planering. Det finns inte heller några studier som undersöker planeringens struktur och innehåll. Det är varje rektors ansvar att skapa rätt förutsättningar så att förskollärare kan fullgöra sitt uppdrag. Ämnet diskuteras både av förskollärare och andra intressenter i olika forum. Regeringen avser att reglera förskollärares planering, men oftast är det bara planeringens mängd som anses vara avgörande för förskollärares arbete.

Studiens syfte är att samla kunskap om förskollärares uppfattningar och erfarenheter kring planering i förskolan. I studiens frågeställningar preciseras syftet till att samla kunskap kring planeringens struktur och innehåll samt lokala krav på innehållet och hur dessa påverkar förskollärares planeringsarbete. Studiens teoretiska ramverk utgår från ramfaktorteorin. I studien betraktas planeringen både som en yttre ramfaktor som sätts på statlig nivå och som en inre ramfaktor, det vill säga de beslut kring planering som tas av kommunen eller varje förskolas rektor.  

Åtta förskollärare deltog i studien. Det empiriska materialet samlades in med hjälp av två olika metoder, nämligen semistrukturerade intervjuer och ett webbaserat frågeformulär.

Resultatet visar att planeringens struktur och innehåll varierar beroende på lokala förutsättningar, rektors krav och personalens egna erfarenheter. Studiens resultat belyser flera aspekter av planeringens struktur, såsom planeringens mängd, hur planeringen disponeras och utvärderas, användningen av planeringsmallar, arbetslagssamansättning, barnantal och personalens kompetens. Majoriteten av förskollärarna önskar mer tid till planering och uttrycker att en del av planeringen präglas av organisatoriska och administrativa uppgifter. Förskollärarnas erfarenheter av de lokala kraven gällande planeringens innehåll varierar och detta beror främst på att rektorerna ställer olika krav kring dokumentation och det systematiska kvalitetsarbetet. Studien understryker vikten av tydliga riktlinjer och tillräckliga resurser för att möjliggöra ett professionellt och meningsfullt planeringsarbete. Dessutom belyser resultaten att förskollärares uppfattningar om vad som ingår i planeringen, samt hur den struktureras i arbetslag och på lokal nivå, skiljer sig åt.