Denna studie är genomförd med fokus på normaliseringen av förfalskningar och så kallade dupes, samt konsumenters inställning till detta. Dupes som det används på sociala medier är en billigare variant av en efterfrågad produkt och har idag blivit en del av modets ekosystem. Applikationen har bidragit till en ökad exponering av olika typer av förfalskade produkter och framför allt dupes, vilket gör det lättare än någonsin att konsumera förfalskade varor online, vilket gör marknaden för förfalskade och piratkopierade produkter till en av de mest kriminella i världen. Syftet med studien är att undersöka konsumenters inställningar gentemot konsumtion av äkta, dupe och förfalskade lyxväskor. Studien syftar till att förstå vilka drivkrafter som påverkar valet mellan dessa alternativ, samt hur faktorer som finansiellt, funktionellt, individuellt och socialt värde påverkar konsumentbeteende. Vidare undersöks hur konsumenter skiljer mellan dupes och förfalskningar samt hur normaliseringen av dessa påverkar deras köpbeslut. Studien består av en litteraturöversikt för imitation (dupe), förfalskade produkter, värdeskapande lyx, samt sociala medier, TikTok och konsumtion. Studien använder den konceptuella modellen av Wiedemann, Hennings & Klarmann (2012) som teoretiskt ramverk. Modellen illustrerar de motiv och värdebaserade drivkrafterna för lyxkonsumtion som påverkar köpbeteendet i avvägningen mellan autentiska och förfalskade lyxprodukter. Däremot har vi valt att utveckla teorin och addera attributet dupe på grund av den diffusa indelningen av olika typer av förfalskade produkter. Studien är utformad med ett kvalitativt tillvägagångsätt. Materialinsamlingen är genomförd via tre fokusgrupper med unga kvinnor utifrån ett bekvämlighetsurval. Kodningen av materialet är genomfört i Excel och utgår från de 4 dimensionerna, finansiellt värde, funktionellt värde, individuellt värde och socialt värde, från den konceptuella modellen av Wiedemann, Hennings & Klarmann (2012). Resultatet visar på att konsumenter gör tydliga skillnader mellan äkta, dupes och förfalskningar, men ser dupes som ett socialt accepterat och ett ekonomiskt rimligt alternativ. Dessutom att konsumenters uppfattning om lyx och status är en central del i deras val mellan äkta lyxväskor, dupes och förfalskningar. Äkta produkter kopplas starkt till exklusivitet, social status och en önskan att signalera identitet, medan dupes och förfalskningar ofta ses som ett prisvärt sätt att efterlikna dessa värden utan samma ekonomiska åtagande. Slutligen visar resultatet på att sociala medier spelar en avgörande roll för att normalisera och sprida acceptans för dupes, samt påverkar konsumenters attityder och köpvanor. Denna studie ger värdefulla insikter om unga vuxnas syn på äkta lyxväskor, dupes och förfalskningar, med fokus på sociala medier. Den skapar en grund för framtida forskning att vidare utforska sociala mediers påverkan, status, autenticitet samt etiska hållbarhetsfrågor inom lyxkonsumtion i bredare mer varierade sammanhang. 

This study focuses on the normalization of counterfeits and so-called dupes, as well as consumers attitudes towards them. Dupe, as used on social media, refers to cheaper versions of sought after products and have become an integral part of the fashion ecosystem. The platform TikTok has contributed to increased exposure to various types of counterfeit goods online and contributing to one of the largest criminal markets worldwide. The purpose of the study is to investigate consumers' attitudes towards the consumption of authentic, dupe and counterfeit luxury handbags. It aims to understand the driving factors influencing the choice between these options, as well as how financial, functional, individual and social values affect consumer behavior. Furthermore, the study examines how consumers differentiate between dupes and counterfeits and how the normalization of these products impacts their purchasing decisions. The study includes a literature review on imitation (dupes), counterfeit products, value creation in luxury and social media with a focus on TikTok and consumption. It uses the conceptual model by Wiedemann, Hennings & Klarmann (2012) as its theoretical framework, which illustrates the motives and value-based drivers behind luxury consumption affecting buying behavior in the trade-off between authentic and counterfeit luxury products. The theory is extended in this study by adding the attribute dupe, due to the blurred categorization of different types of counterfeit products. The research follows a qualitative approach, with data collected through three focus groups consisting of young women selected via convenience sampling. Data coding was conducted in Excel and based on the four dimensions, financial value, functional value, individual value and social value, outlined in the conceptual model. The results show that consumers make clear distinctions between authentic products, dupes and counterfeits, yet perceive dupes as a socially accepted and economically reasonable alternative. Consumers perceptions of luxury and status play a central role in their choice between authentic luxury handbags, dupes and counterfeits. Authentic products are strongly associated with exclusivity, social status and identity signaling, while dupes and counterfeits are often viewed as affordable ways to emulate these values without the same financial commitment. Finally social media plays a crucial role in normalizing and spreading acceptance of dupes, influencing consumers attitudes and purchasing behaviors. This study provides valuable insights into young adults' perceptions of authentic luxury handbags, dupes and counterfeits with a particular focus on social media. It lays a foundation for future research to further explore social media’s impact, status, authenticity as well as ethical and sustainability issues in luxury consumption across broader and more diverse contexts.