I svensk skola idag finns det en förståelse för vikten av att främja elevers språkutveckling för att kunna skapa ytterligare kunskapsutveckling i andra ämnen. Att behärska det svenska språket i skrift och läsning har således en påverkan på elevers möjlighet till kunskapsutveckling. I skollagen 3 kap. 4 § (SFS 2010:800) framgår att alla skolverksamheter har en skyldighet till att kartlägga elevernas utveckling med hjälp av ett nationellt kartläggningsmaterial i syfte att identifiera elever som befinner sig i svårigheter i ett så tidigt stadie som möjligt. År 2019 infördes garantin för tidiga stödinsatser, vilket innebar att det blev obligatoriskt att utföra kartläggning med hjälp av Skolverkets nationella bedömningsstöd i svenska, svenska som andraspråk och matematik med elever i förskoleklass och årskurs 1. Syftet med denna garanti är att identifiera elever i behov av särskilt stöd i ett tidigt skede för att alla elever på lika villkor ska få möjlighet till att uppnå kunskapskraven med fokus på ämnena matematik, svenska och svenska som andraspråk eftersom dessa ämnen lägger grunden för elevernas kunskapsutveckling i skolans andra ämnen.

Kontinuerlig och aktuell kompetensutvecklande forskning vad gäller läs- och/eller skrivsvårigheter är av stor betydelse för alla yrkesverksamma pedagoger inom skolan för att bidra till en inkluderande undervisning på lika villkor för alla elever. Det är av den anledningen vi valt att undersöka forskning kring metoder för kartläggning och inkluderande undervisning   med fokus på läs- och/eller skrivsvårigheter.