Anpassad undervisning utifrån individuella förmågor är av betydelse inom matematikämnet då eleverna befinner sig på olika kunskapsnivåer. Såväl låg- som högpresterande elever möter matematiska svårigheter. Oberoende av individuella förutsättningar är kursplanens utbildningsmål lika för alla. För att klara dessa mål erfordras en anpassad undervisning som främjar lärarens möjligheter att möta alla elevers individuella kunskapsnivåer och behov. Vidare är lärarens aktiva roll samt adekvata ämneskompetens central i undervisningen, vilket har betydelse för elevernas möjligheter att lyckas i matematikämnet. Syftet med den här studien är därav att kartlägga, analysera och sammanställa forskning som kännetecknar anpassad undervisning utifrån individuella förmågor inom matematikundervisningen i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3. För att uppnå studiens syfte formulerades tre frågeställningar: Vad kännetecknar forskningen som belyser anpassad undervisning utifrån individuella förmågor inom matematikundervisningen, med fokus på forskningens syftesformuleringar, teorier, metoder och urval? Hur framställs anpassad undervisning utifrån individuella förmågor inom matematikundervisningen? Vilka utmaningar och svårigheter i relation till anpassad undervisning utifrån individuella förmågor inom matematikundervisningen synliggörs?§
För att besvara våra frågeställningar utformades inkluderings- respektive exkluderingskriterier. Genomsökningar i olika databaser samt noggrann granskning av resultaten valdes nio vetenskapliga artiklar ut. Dessa kartlades sedan för att få en översiktsbild av forskningsfältets framträdande aspekter kring anpassad undervisning utifrån individuella förmågor inom matematikundervisningen. Kvalitativa metoder, exempelvis observation, har till skillnad från kvantitativa metoder varit särskilt framträdande i forskningsfältet.
Resultatet visar att lärarens relationella kompetens är avgörande för elevernas inkludering i matematikundervisningen. Learning study som strategi samt bedömning som stöd är av betydelse för individanpassad matematikundervisning. Det framkommer också utmaningar och svårigheter i praktikutövningen. Resultatet pekar på att brist på lärarens ämneskompetens samt elevernas bristande självkänsla har implikationer för läraryrkesutövningen, vilket därav är en utmaning för den individuella anpassningen.