Planeringstid fungerar som ett samlingsbegrepp för studien, som avser den tid som förskolepersonalen ägnar utanför barngrupp till olika arbetsuppgifter. Nationellt finns ingen reglering av den här tiden varken i omfattning eller hur den ska organiseras, vilket skapar utrymme för variationer runt om i landet. Samtidigt beskriver förskolans läroplan att förskolan ska vara likvärdig oavsett vart i landet barnen bor, vilket bidrar till frågor kring vad som egentligen menas. Genom att ställa planeringstiden i kontext med den likvärdiga förskolan fördjupar sig denna studie i de två begreppen och undersöker kopplingen mellan dem. Studien har som syfte att undersöka förskolepersonalens förutsättningar att planera, reflektera och utveckla innehållet i förskolan utifrån det hypotetiska antagandet att förskolan inte kan bli likvärdig så länge det finns utrymme för variationer i förskolepersonalens planeringstid. Med den utvecklingsekologiska teorin som utgångspunkt kartläggs planeringstiden och synliggör dess betydelse för den likvärdiga förskolan. Eftersom studien ämnar undersöka mängden planeringstid, vad planeringstiden används till samt vilka eventuella variationer som förekommer kring planeringstiden valde vi att genomföra en kvantitativ studie. En digital enkätundersökning användes för att samla in förskolepersonalens erfarenheter kring deras planeringstid samt deras syn på den likvärdiga förskolan. För att utöka respondenternas möjligheter att besvara enkäten kompletterades en del av frågorna med ett svarsalternativ med utrymme att skriva fritt samt en helt öppen fråga där respondenterna kan delge övriga tankar gällande planeringstiden. Dessa kvalitativa inslag i studien bidrog till ökad förståelse för förskolepersonalens situation och gav möjlighet att inkludera svarsalternativ som vi ej övervägt. Genom en kvantitativ undersökning med kvalitativa inslag framgår det att planeringstid och en likvärdig förskola hör samman och att det behövs en stödjande struktur för att planeringstiden ska kunna bidra till att nå målet: en likvärdig förskola. Planeringstiden prioriteras inte tillräckligt ute i förskolorna vilket bidrar till förskolepersonalens känsla av otillräcklighet inför de många arbetsuppgifter som ska hinnas med inom planeringstiden. Studiens resultat visar att planeringstiden påverkar möjligheterna för en likvärdig förskola och i synnerhet när det finns utrymme för variationer i planeringstiden.

Planning time serves as a collective term for the study, which refers to the time that the preschool staff spend outside the group of children on different tasks. Nationally, there is no regulation of this time, neither in scope nor how it should be organized, which creates room for variations around the country. At the same time, the preschool curriculum describes that preschool should be equal regardless of where in the country the children live, which contributes to questions about what is really meant. By placing the planning time in context with the equivalent preschool, this study delves into the two concepts and examines the connection between them. The purpose of this study is to investigate the preschool staff's prerequisites to plan, reflect and develop the content of preschool based on the hypothetical assumption that preschool cannot be equal as long as there is room for variations in the preschool staff's planning time. With developmental ecology theory as a starting point, the planning time is mapped and its importance for the equal preschool is visible. Since the study aims to investigate the amount of planning time, what the planning time is used for and what possible variations occur around the planning time, we chose to conduct a quantitative study. A digital survey was used to collect the preschool staff's experiences regarding their planning time and their view of the equal preschool. In order to increase the respondents' opportunities to answer the survey, some of the questions were supplemented with an answer alternative with space to write freely and a completely open question where the respondents can share other thoughts regarding the planning time. These qualitative elements in the study contributed to an increased understanding of the preschool staff's situation and provided the opportunity to include response alternatives that we had not considered. Through a quantitative study with qualitative elements, it appears that planning time and an equivalent preschool belong together and that a supportive structure is needed for the planning time to contribute to achieving the goal: an equal preschool. Planning time is not sufficiently prioritized in the preschools, which contributes to the preschool staff's feeling of inadequacy in the face of the many tasks that must be completed within the planning time. The results of the study show that the planning time affects the possibilities for an equal preschool and especially when there is room for variations in the planning time.