Forskningsöversikten syftar till att undersöka hur förskolans matematiska innehåll synliggörs i forskning, då matematiken upplevs av många som ett svårt innehåll att bemöta och genomföra. Styrdokument påvisar vikten av matematik, men ger inte mycket stöd i hur genomförandet ska ske. Därav har vi valt att lyfta området i vår studie, för att belysa hur detta har genomförts av andra. Den här forskningsöversiktens övergripande syfte är att kartlägga relevant forskning om matematik i förskolan. Ett specifikt intresse riktas mot forskningsstudiernas teoretiska och metodologiska grunder, dess resultat samt hur denna forskning beskriver förskolans arbete med matematik. I studien har Nilholms (2017, s. 13) SMART-metod använts, vilket är en metod särskilt framtagen för forskningsöversikter. De artiklar som utgör grunden för studien har sökts i olika databaser utifrån sökord centrerade kring matematik och förskola. De 15 artiklarna som slutligen valdes för kartläggning och vidare analys är peer-reviewed. Artiklarna visar oss tre olika metoder som de använt, kvalitativ metod, kvantitativ metod eller aktionsforskning. De har använt sig av åtta teoretiska utgångspunkter, vilka är: sociokulturellt perspektiv, variationsteori, Chi’s taxonomy of learning situations, agentrealism, utvecklingspedagogik, teorin om didaktiska situationer och etnometodologi. Artiklarna lyfter också sex kategorier av matematiskt innehåll som inkluderats i olika utsträckning, vilka åldersgrupper som erbjuds vilket matematiskt innehåll, samt vem som initierar aktiviteterna och om dessa är planerade eller spontana. De slutsatser vi drar av resultaten är att artiklarna lyfter den kvalitativa metoden som den mest framträdande, samt att det mest förekommande teoretiska perspektivet är variationsteori. Artiklarnas resultat visar också att tal, antal och mängder samt rum, form och riktning är de mest förekommande matematiska kategorierna. Utifrån resultaten kan vi inte se att det finns mindre forskning fokuserad på de yngsta barnen i förskolan, 1–3 år, än på de äldre barnen i förskolan, 3–6 år. Däremot finns det vissa skillnader i vilket matematiskt innehåll barnen erbjuds. Slutligen visar resultaten att majoriteten av aktiviteterna som redovisas är initierade av förskollärare och planerade i förväg.