Studien undersöker hur arbetsledare inom byggsektorn tillämpar rullande planering för att effektivisera produktionen och minska resursslöseri. Utgångspunkten är branschens strukturella utmaningar; låga vinstmarginaler, produktionsstörningar och bristfällig planering, vilka förvärras i tider av recession och bidrar till ökade samhällskostnader och en växande underhållsskuld. Denna skuld har negativa hållbarhetskonsekvenser, såsom energiförluster och försämrade arbets- och boendemiljöer. Genom att analysera arbetsledarens roll och planeringsmoment syftar studien till att identifiera förbättringsområden. Med stöd av lean-principer, Last Planner System (LPS) och Visuell Planering Produktion (VPP) bidrar arbetet med kunskap för en mer proaktiv, standardiserad och hållbar planering med bred samhällsnytta.

En kvalitativ fallstudie, kompletterad med semistrukturerade intervjuer med arbetsledare, platschefer, planeringsingenjör och andra nyckelaktörer inom Peab utgör studiens metodologiska grund. Genom analys av tidigare forskning och deltagande observationer vid aktiva byggarbetsplatser triangulerades data för att säkerställa hög validitet och reliabilitet. Studiens teoretiska ramverk har använts för att analysera och tolka de empiriska fynden, med särskilt fokus på vikten av transparent kommunikation, kooperativa arbetsberedningar, standardiserad användning av digitala verktyg och visuella hjälpmedel samt regelbundna möten.

Resultaten indikerar att flera integrerade moment ingår i den rullande planeringen, såsom arbetsberedningar, regelbundna mötesrutiner samt användningen av digitala verktyg och visuella hjälpmedel. Empirin indikerar dock att brister, bland annat otillräckligt uppföljningsarbete, bristande kommunikation och fragmenterad användning av visuella hjälpmedel, leder till en reaktiv arbetsprocess och risk för upprepade misstag. Analysen belyser att en förbättrad integration mellan projekterings- och produktionsfaserna, konsekventa uppföljningsrutiner och standardiserad användning av digitala verktyg och visuella hjälpmedel kan minska dessa problem.

Diskussionen visar att flera förbättringsområden kan identifieras i arbetsledarens rullande planering, särskilt gällande arbetsberedningarnas omfattning och det ofta bristfälliga uppföljningsarbetet. En mer systematisk och strukturerad uppföljningsprocess lyfts fram som ett konkret sätt att minska behovet av reaktiva insatser och främja lärandet. Diskussionen lyfter även vikten av att standardisera användningen av visuella hjälpmedel, så att dessa inte tolkas eller tillämpas godtyckligt mellan olika projekt och individer. Dessa åtgärder ligger i linje med lean-principerna och bedöms kunna bidra till en mer stabil, transparent, framåtblickande och därmed effektivare planeringsprocess.

The study examines how supervisors in the construction sector apply rolling wave planning to streamline production and reduce waste. The starting point is the industry’s structural challenges – low profit margins, production disruptions and poor planning – which are exacerbated in times of recession and contribute to increased social costs and a growing maintenance debt. This debt has negative sustainable consequences, such as energy losses and deteriorating working and living environments. By analyzing the supervisor’s role and planning steps, the study aims to identify areas for improvement. With the support of lean principles, Last Planner System (LPS) and Visual Planning Production (VPP), the work contributes with knowledge for a more proactive, standardized and sustainable planning with broad societal benefits.

A qualitative case study, supplemented with semi-structured interviews with supervisors, site managers, planning engineers and other key actors within Peab, forms the methodological basis of the study. Through analysis of previous research and participant observations at active construction sites, data was triangulated to ensure high validity and reliability. The study’s theoretical framework has been employed to analyze and interpret empirical findings, with a particular focus on the importance of transparent communication, cooperative work preparation, standardized use of digital tools and visual aids, and regular meetings.

The results indicate that several integral elements are included in the rolling wave planning process, such as work preparation, regular meeting routines, and the use of digital tools and visual aids. However, the empirical findings suggest that shortcomings, including insufficient evaluation of completed tasks, poor communication and fragmented use of visual aids, lead to a reactive work process and an increased risk of repeated mistakes. The analysis highlights that improved integration between the project-planning- and production-phases, consistent evaluation of completed tasks, and standardized use of digital tools and visual aids can help mitigate these issues.

The discussion reveals that several areas for improvement can be identified in the supervisor’s rolling wave planning, particularly regarding the scope of work preparations and the often-inadequate evaluation efforts. A more systematic and structured follow-up process is emphasized as a concrete way to reduce the need for reactive measures and promote learning. The discussion also underscores the importance of standardizing the use of visual aids to ensure they are not interpreted or applied arbitrarily across different projects and individuals. These measures align with lean-principles and are deemed capable of contributing to a more stable, transparent, forward-looking, and thus more efficient planning process.