Under coronapandemin tvingades många tjänstemän att arbeta på distans och idag ses det som en självklarhet för många yrkesgrupper. Det har nu gått ett par år sedan distansarbete blev en norm för många och vi är intresserade av hur detta har påverkat balansen mellan arbetsliv och privatliv. Har distansarbete skapat balans för medarbetarna? Studiens syfte har varit att undersöka vilka möjligheter och brister föräldrar ser med distansarbete samt hur de hanterar balansen mellan arbetsliv och privatliv. Vi har studerat likheter och skillnader mellan kvinnor och mäns upplevelser. Vidare har vi analyserat hur distansarbetande föräldrars erfarenheter kan förstås med hjälp av teorier om gränslöst arbete och genus. Vi har använt en kvalitativ metod och har genomfört sex semistrukturerade intervjuer med föräldrar som distansarbetar minst en gång i veckan. Utöver valda teorier har vi använt oss av tidigare forskning om distansarbete som fokuserar på balansen mellan arbetsliv och privatliv, distansarbetets för- och nackdelar samt kvinnor och mäns skilda förväntningar. Genom vårt resultat kan vi konstatera att respondenterna har en positiv upplevelse av distansarbete. Den främsta fördelen är den bekvämlighet distansarbete skapar och respondenterna anser att minskad kontakt med kollegor är den största nackdelen. Vilka strategier de använder för att upprätthålla balans mellan arbetsliv och privatliv är individuellt men respondenterna är överens om att friheten och flexibiliteten är avgörande för balansen. Resultatet visar att kvinnorna utför mer rutinmässigt obetalt arbete, men att detta inte sker under arbetsdagen. De tycks ha högre krav i både arbetslivet och privatlivet än männen och verkar inte ha möjlighet att prioritera egna intressen varken under raster eller på fritiden. Detta kan förstås genom rådande könsstrukturer där kvinnor och män utför skilda aktiviteter. Respondenterna upprätthåller omedvetet föreställningarna kring vad som ses som kvinnligt respektive manligt. Deras upplevelser av distansarbete kan endast delvis förstås genom genusstrukturer. Distansarbete verkar i vissa fall leda till mer jämställda relationer mellan mammor och pappor.