Sedan tidigt 1990-tal har new public mangament fått stort genomslag i offentlig sektor. Inom hälso-och sjukvården har denna styrlogik påverkat spänningen mellan administrativ styrning och professionellt inflytande. Styrlogiken har visat sig ställa organisatoriska krav som inte går i linje med professionellt omdöme. Införandet av Millennium var en omfattande förändringsprocess som synliggjorde hur denna styrform marginaliserade professionernas inflytande och delaktighet inom sjukvården. Detta påverkade både arbetsmiljö och patientsäkerhet. Syftet med denna studie är att undersöka hur läkare och sjuksköterskor som hade en pågående anställning inom Västra Götalandsregionen uppfattade införandet av Millennium. Studiens teoretiska referensram berör olika styrlogiker, organisatorisk och yrkesmässig professionalism samt krav-kontroll-och socialt stöd. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod och inkluderar åtta intervjuer med fem läkare och tre sjuksköterskor. I resultatet framkommer det att förändringen medförde att läkare och sjuksköterskor upplevde en ökad arbetsbelastning och förändrade arbetsvillkor under införandet av Millennium. I resultatet tydliggörs hur professionernas delaktighet och möjlighet till inflytande gällande Millennium har varit små, vilket medfört stora konsekvenser för professionernas upplevda arbetsmiljö. Resultatet påvisar att beslut fattats centralt, medan det yttersta patientansvaret legat hos professionsutövarna, vilket skapat stora utmaningar. Diskussionen i studien analyserar hur läkare och sjuksköterskor förväntas ta ansvar och hantera organisatoriska krav, som införandet av ett nytt journalsystem, samt hur detta påverkar den psykosociala arbetsmiljön för professionerna. Vidare diskuteras vald metod och förslag på framtida forskning.