Kunskapsöversikten har syftat till att söka, kartlägga och analysera forskning om vilka läsförståelsestrategier lärare bör använda för att främja elevers läsförmåga. Den övergripande frågeställning som har ställts är: vad forskningen kännetecknar om läsförståelsestrategier? Tidigare forskningssyften och frågeställningar undersöks, såsom de metoder och teorier som används, samt de slutsatser och forskningsluckor som urskiljs. Eriksson-Barajas, Forsberg och Wengströms (2014) sex-stegsmodell har använts vid den systematiska litteratursökningen av artiklar. Utifrån ställda kriterier har elva relevanta artiklar identifierats och analyserats. Vid analysarbetet kategoriseras strategierna utefter hur lässtrategierna applicerades i undervisningen. Där Skolforskningsinstitutets (2019) kategoriindelning med enskilda strategier, strategiprogram och strategikategorier kunde användas. Ett brett spektrum av läsförståelsestrategier upptäcktes i resultatet. Studierna är genomförda i olika länder med ett inkluderingskriterium att de undersöktes i Europa eller USA. I resultatet finns läsförståelsestrategier kopplat till olika åldersgrupper i grundskolans F-6, där merparten av urvalet representerades av lågstadiet. En viktig slutsats är att lärare bör använda sig av varierade lässtrategier för att främja elevernas läsutveckling, där lärarens kunskap om lässtrategier är av stor vikt. Dessutom betonas att lässtrategier ska anpassas efter elevernas ålder och kunskapsnivåer. PISA och PIRLS senaste resultat förstärker denna bild (Skolverket u.a; Skolverket 2023). Skolan behöver ta ett krafttag om elevernas bristande läsförståelse och förse dem med kunskap om olika lässtrategier. Det finns dock forskningsluckor kring lässtrategier där ytterligare forskning i ämnet behövs för att förändra undervisningen. Mer forskning hjälper lärarna att stärka sin undervisning och kunskap, för att kunna undervisa utifrån en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, vilket gynnar eleverna.