Formen för att visa sitt lärande i högre utbildning är ofta skriftlig, något som många studerandekämpar med (Blåsjö 2004). För distansstudenter sker detta skrivande inte sällan utan stöttning av medstudenter. I ett lärosätesspecifikt forsknings- och utvecklingsprojekt (dnr. FO2021/44)frågade vi oss hur vi skulle kunna skapa en stödjande struktur för distansstudenter i en tid dåden lärarledda undervisningstiden minskar som en följd av att resurserna till högre utbildning urholkats i decennier (Hwang 2023). Svaret blev framtagandet av en modell för studentledda samarbetsinriktade samtal i och kring skrivandet av vetenskapliga inlämningsuppgifter. Modellen har prövats i tre kurser i ett samhällsvetenskapligt program på magisternivå. Studenterna har introducerats för modellen som bestått av ramar för och förhållningssätt kring samarbete samt lärarframtagna mallar med frågor om kvalitativa aspekter i kursernas vetenskapliga skrivuppgifter. Studenterna har därefter, i grupper om 2–3 studenter, delat med sig av flera textutkast under skrivprocessen, använt frågemall för att granska varandras utkast i gruppen, träffats utanför undervisningstid och i samtal delat med sig av sina granskningar. Det övergripande syftet med forskningsstudien är att utveckla kunskap om studentaktiva och kollaborativa läraktiviteter i distansutbildning. Specifikt undersöker studien vad distansstudenter uppfattar möjliggör deras lärande och på vilket sätt deras lärande underlättas i en modell för studentledda kollaborativa samtal kring akademiska skrivuppgifter. Den härpresentationen kommer att vara avgränsad till analysen av hur studenterna uppfattar mallensroll i modellen. Det empiriska materialet i studien består av fem intervjuer, individuellt och i grupp, med sju av de cirka 20 studenterna som använde sig av modellen. Intervjuerna, som varade mellan 30 och 54 minuter, spelades in och transkriberades. Den transkriberade texten består av drygt 34000 ord. Två forskare har analyserat empirin tematiskt. Resultatet visar att mallen som studenterna använde fyllde åtminstone fem olika funktioner som: 1) meningsskapare, 2) fokushållare, 3) tidsplanerare, 4) socialt kontrakt och 5) ansvarsfrämjare. För det första ansåg studenterna att mallen skapade förståelse för hur självaskrivuppgiften kan förstås och vad de behöver lära sig men också förståelse för hur olika delar hänger ihop vid vetenskapligt skrivande samt hur de kan hjälpa varandra vidare i skrivprocessen. För det andra hjälpte mallen studenterna att hålla fokus på det som är väsentligt både i det egna skrivandet och i de gemensamma samtalen. För det tredje hjälpte mallen studenterna att planera innehållet i skrivprocessen samtidigt som den hjälpte dem att inte skjuta upp sitt arbete. För det fjärde fungerade mallen som socialt kontrakt, vilket innebär att den möjliggjorde förstudenterna att komma överens om vad som ska göras och vilket förhållningssätt de ska ha gentemot varandra samt att den fungerade som ett stöd i samtalsprocessen. För det femte varmallen utformad så att studenterna helt och hållet styrde användandet av den utan inblandning av läraren, vilket ledde till att ansvarstagande och kreativitet. En slutsats är att lärarens ’närvaro’ genom mallen å ena sidan fungerade strukturerande i skrivandet, granskandet och samtalandet, vilket av flera studenter sågs som avgörande för att de faktiskt lyckades med skrivuppgiften och blev klar i tid. Å andra sidan kontrollerade aldrig läraren hur mallen användes, vilket ledde till att studenterna blev kreativa och använde den på sätt som läraren inte förutsett. Denna frihet kan också ha varit avgörande för valet att använda sig av modellen.