I flera publikationer beskrivs dialogisk högläsning och frågors positiva effekter på barns deltagande, vokabulär och ordförståelse (Svensson 2009, Alatalo 2021, Sjöberg 2018). Skolverket lyfter i förskolans läroplan, Lpfö 18, hur “Barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra texter” (Skolverket 2018). Det är med hjälp av öppna frågor och samtal kring en bok som barn får möjlighet att uttrycka sina tankar och känslor samt får hjälp att reflektera och fördjupa sina tankar (Hargie 2017, Larsson 2019).

Syftet med följande studie är att med hjälp av kvalitativa videoobservationer redogöra för vilken typ av frågor pedagoger ställer till barn vid olika högläsningsaktiviteter, samt i vilken utsträckning bokens innehåll bearbetas i frågorna. Observationerna sker inom ramen för det pågående forskningsprojektet Stöttning av talspråksutveckling i svenska. Explicit och implicit instruktion för utvecklingen av narrativa förmågor hos förskolebarn och har genomförts utifrån ett sociokulturellt perspektiv.

Studiens resultat visar att det ställs gott om frågor vid de olika läsaktiviteterna, det framgår däremot hur andelen slutna frågor är betydligt fler än de öppna frågorna. När det kommer till berättelsestrukturen och vilket innehåll som frågorna bearbetar tydliggörs det att frågorna i stor utsträckning förhåller sig till böckernas innehåll och följer berättelsens uppbyggnad.