Inledning

Den dagliga utomhusvistelsen på förskolan karaktäriseras ofta av att barnens lek sker utan direkt vägledning, vilket riskerar att befästa könsstereotypa normer. Tidigare forskning om förskolebarns utevistelse ur ett genusperspektiv är splittrad och visar att utemiljön både kan motverka och förstärka könsstereotypa roller.

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att undersöka hur barn gör genus i utomhusleken på förskolan samt att belysa pedagogers interaktion med barnen i utomhusmiljön ur ett genusperspektiv. Studien syftar även till att undersöka förskollärares uppfattningar om barns utevistelse i relation till genus.

Studien utgår från följande frågeställningar:

• Synliggörs stereotypa normer när barn gör genus under utomhusvistelsen, och i så fall på vilket sätt?
• Om – och i så fall hur – utmanar barnen stereotypa normer i sitt genusskapande utomhus?
• Hur uppfattar förskollärare att barn gör genus i utomhusleken?
• Hur resonerar förskollärare kring sitt förhållningssätt och sin interaktion med barnen i utomhusmiljön ur ett genusperspektiv?

Metod

Studien har en kvalitativ ansats och bygger på en kombination av deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer. Undersökningen genomfördes på en förskola och omfattade tre timmars observation samt fyra intervjuer med förskollärare. Det teoretiska ramverket utgörs av Yvonne Hirdmans genusteori, med fokus på begreppen genussystemet och genuskontraktet. En tematisk analys har använts för att bearbeta datamaterialet.

Resultat

Resultatet visar att pojkar och flickor gör genus i närvaro av varandra i förskolans utomhusmiljö. Barnen inspireras ibland att utmana traditionella normer om lekens innehåll, men könsstereotypa normer framträder tydligt både i barnens lekar och i deras interaktion med pedagogerna – vilket pedagogerna ibland själva bidrar till. Barnen intar ofta roller som relaterar till stereotypa föreställningar om manlighet och kvinnlighet, även om det också förekommer att de utmanar dessa normer.

Särskilt tydligt framträder stereotypa normer när pojkar gör genus genom att uppvisa könsstereotypt maskulina beteenden och maktpositioner, medan flickorna ofta befinner sig i en underordnad position. Förskollärarna uppfattar initialt utomhusmiljön som genusneutral, men vid djupare reflektioner uttrycker de att könsstereotypa normer faktiskt synliggörs i barns genusskapande i uteleken. De anser att barnen både utmanar och bekräftar könsnormer i sitt lekande.

Slutligen visar studien att förskollärarna är medvetna om att deras eget förhållningssätt och interaktion med barnen påverkar hur genus skapas – både genom att förstärka och att utmana stereotypa normer.