Syftet med studien är att undersöka förskollärares upplevelser kring att arbeta med ekologisk hållbar utveckling i undervisning på den förskola som de arbetar. Utifrån detta syfte har vi formulerat studiens frågeställningar. Den ena frågeställningen undersöker hur förskollärare integrerar ekologisk hållbar utveckling i undervisning. Den andra undersöker hur förskollärare upplever det är att arbeta med ekologisk hållbar utveckling i deras undervisning.

Studiens syfte undersöks med utgångspunkt i den kvalitativa metoden som är baserad på den hermeneutiska forskningstraditionen. Vi valde kvalitativ metod eftersom vår intention är att undersöka förskollärares upplevelser av, och deras sätt att integrera, ekologisk hållbar utveckling i undervisning. Undersökningens datamaterial insamlades genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Studiens teoriram utgörs av den sociokulturella teorin och dess centrala begrepp den proximala utvecklingszonen samt mediering. Undersökningen genomfördes på två förskolor i Västra Götaland, där sammanlagt sex förskollärare intervjuades.

Resultatet visar att förskollärare har ett behov av att vidareutveckla sina kunskaper om ekologisk hållbar utveckling, samt att reflektera och samverka kollegialt kring detta begrepp. Sedan indikerar resultatet att förskollärare upplever att det är väsentligt att barn får möjlighet att utveckla förståelse om hållbarhet och hållbara livsstilar. Vidare visar resultatet att förskollärare skapar fragmentariska undervisningar om ekologisk hållbarhet och att förskollärare kopplar begreppet ekologisk hållbar utveckling främst till sopsortering. Sedan visar resultatet att undervisning om detta begrepp sker mest spontant och att det är väsentligt att inkludera barnens intresse och idéer i undervisningen.

Ytterligare visar resultatet att förskollärare strävar efter att lära barn att inte slösa på naturresurser och att förskollärare behöver föra vidare kunskap om ekologisk hållbar utveckling till barnen så tidigt som möjligt. Resultatet visar även att ekologisk hållbar utveckling behöver konkretiseras i undervisning. Vidare visar resultatet att förskollärare ser sin rädsla som ett hinder i arbetet med ekologisk hållbar utveckling och att förskollärare upplever att de har brist på kunskap, erfarenheter, tid, resurser och utrymme, i relation till ekologisk hållbar utveckling. Sedan visar resultatet att förskollärare är tacksamma för begreppets bredd och att begreppet kan vävas in i undervisning. Slutligen visar resultatet att barn kan få erfarenheter av ekologisk hållbar utveckling i förskolan, som de inte kan få hemma.