Kunskapsöversikten behandlar ämnet särskilt begåvade elever i matematik i årskurs F-6. Skolan tenderar att lägga majoriteten av resurserna på de svagare eleverna, vilket resulterar i att de elever som ligger på en hög kunskapsmässig nivå hamnar i skymundan. När dessa elever inte får sina behov tillgodosedda kan det leda till att de tappar motivationen, underpresterar i skolan samt att deras psykiska hälsa blir lidande.

Den övergripande frågeställningen för kunskapsöversikten är "Vad kännetecknar forskningen om elever med särskild begåvning i matematik i årskurs F-6? ", vilket också utgör studiens syfte. Syftet med kunskapsöversikten är alltså att kartlägga vad som kännetecknar forskningen om elever med särskild begåvning i matematik i årskurs F-6 för att få en djupare förståelse för hur pedagoger kan möta deras behov. För att besvara den övergripande frågeställningen har vi utgått från följande frågor:

• Vilka syften har formulerats i tidigare forskning om elever med särskild begåvning i matematik i årskurs F-6 gällande identifiering, myter och undervisning?

• Hur har tidigare forskning genomförts med avseende på teorier och metoder?

• Vilka är de centrala slutsatserna som dragits gällande identifiering, myter och   undervisning?

• Vilka forskningsluckor finns det inom forskningsområdet?

Metoden som använts är en systematisk litteratursökning och baseras på Eriksson Barajas, Wengström och Forsbergs (2013, s. 83) 6-stegsmodell. Relevant litteratur identifierades genom specifika söktermer, både på engelska och svenska. Inklusions- och exklusionskriterier fastslogs för att säkerställa artiklarnas relevans och kvalitet. Sökningarna genomfördes i databaserna Prima, Eric ProQuest och Swepub. Vi genomförde både digitala och manuella sökningar. Totalt valdes 11 artiklar och 1 avhandling ut för en fördjupad analys.

Forskningen är överens om att det behövs mer kunskap om elever med särskild begåvning i matematik. En tidig identifiering är avgörande för att främja elevernas matematiska utveckling och psykiska hälsa. Forskningen visar att det finns ett behov av kompetensutveckling för pedagoger när det kommer till hur undervisningen bör utformas för att möta behoven hos elever med särskild begåvning i matematik. Återkommande forskningsluckor inom forskningsområdet är hur identifieringen ska genomföras, hur kompetensutvecklingen för pedagoger ska gå till samt hur skolor ska arbeta för att möta behoven hos elever med särskild begåvning i matematik. Av ovanstående anledningar finns det behov av fler longitudinella studier där elever och lärare följs under en längre tidsperiod för att se vilken effekt anpassningarna har på lång sikt.