Digitaliseringen har varit stort inom skolväsendet, men idag har nya svängningar skett och nya satsningar på tryckta läromedelsmaterial har gjorts. Då dagens elever ofta använder olika digitala verktyg, har vårt intresse väckts att undersöka hur väl de förstår när de läser på en skärm jämfört med när de läser på papper. Detta har lett fram till syftet som ligger till grund för pilotstudien.

Syftet med pilotstudien är att jämföra hur skärmbaserad text och traditionell text påverkar elevers läsförståelse i ämnet svenska i grundskolans årskurs 4-6. Utifrån syftet har följande tre frågeställningar skapats: Hur skiljer sig läsförståelseresultaten åt mellan skärmbaserad text och traditionell text? Hur förhåller sig resultaten utifrån kön? Vilket av formaten föredrar eleverna att läsa på och hur relaterar elevernas preferenser till deras resultat?

Vi har använt oss av en kombinerad metod med kvantitativa och kvalitativa inslag, samt ett semistrukturerat frågeformulär för att samla in elevernas preferenser. Den kvalitativa delen utgörs av tolkning av elevernas svar från både läsförståelsetestet och elevernas preferenser. Svaren från läsförståelsetestet omvandlas sedan till poäng, som sedan sammanställts i tabellform, vilket utgör den kvantitativa delen av metoden.

Resultatet av vår pilotstudie visar att läsning på traditionell text påverkar elevers läsförståelse mer positivt än vad skärmbaserad text gör, dock är skillnaden mellan dem liten. När det kommer till de tre olika läsförståelsenivåerna visar pilotstudien att eleverna presterade bättre på vissa typer av nivåer än andra. Vid frågan kring hur läsförståelseresultatet förhåller sig utifrån kön visar pilotstudien att både flickor och pojkar presterar bättre på traditionell text. När elevernas preferenser undersöktes visade resultatet att majoriteten av alla elever både föredrog och tyckte det var lättare att läsa den skärmbaserade texten, även om läsförståelseresultatet visar att de presterar bättre på den traditionella texten.