De senaste åren har den skolpolitiska diskursen aktualiserats genom att internationella kunskapsmätningar visat på brister inom det svenska skolsystemet. Det har legitimerat för omfattande förändringar, speciellt för landets sexåringar. Utan en väl fungerande skola är det svårt att lösa utmaningar inom andra politikområden, varpå skolfrågan är viktig för en effektiv samhällsutveckling. Skolan är en bärande samhällsinstitution för den svenska välfärden, så när skolstarten ska ske är därmed en central aspekt. Det gör att skolstartspolitik är ett viktigt område att studera, eftersom det lägger grunden för elevers framtida skolprestationer. Syftet med studien är att utifrån ett diskursanalytiskt angreppssätt identifiera skolstartspolitik som ett eget politikområde och vad det utgörs av, samt om det förändrats över tid. Aktuell studie utgår från Carol Bacchis “What’s the problem represented to be” (WPR), där teori och metod är integrerade. WPR används som ett analysverktyg för att analysera valda policydokument och avgränsas här till fyra av ansatsens frågor, vilka anpassats efter studiens syfte. Med hjälp av frågorna har vi bland annat kunnat urskilja det som inte uttrycks explicit, samt vilka argument som fått företräde och vilka som förbisetts i den skolstartspolitiska diskursen från år 1998 fram till nutid. Resultatet visar på att det skett en tydlig idéskiftning inom skolstartspolitiken de senaste trettio åren, från nationella till internationella aspekter samt ett större kunskaps- och styrningsfokus. Slutsatsen visar på att centrala argument återkommer, men då lösningar och bakomliggande antaganden varit olika så har den skolstartspolitiska diskursen förändrats genom åren.

In recent years, the school policy discourse has been made current by international assessments revealing shortcomings within the Swedish educational system. This has legitimized for extensive changes, especially concerning the six-year-olds. Without a well-functioning school, it is difficult to solve challenges in other policy areas, which is why education is important foran effective societal development. The educational system is one of the corner stones of the Swedish society, making the aspect of when children starting school foundational in thepolitical realm. This makes it an important area to study, since it lays the foundation for students' future school performances. The purpose of this study is to use a discourse-analytical approach to identify when the children are starting school in Sweden as a separate policy area, called school-starting policy. The study will analyze what the area consists of as well as explore whether it has changed over time. The current study is based on Carol Bacchi's “What’s the problem represented to be” (WPR), where theory and method are integrated. WPR is used as an analytical tool to analyze policydocuments. The study is limited to four of the approach's questions, which have been adapted to the purpose of the study. Through these questions, we have been able to distinguish, amongother things, what is not explicitly expressed, as well as which arguments have been given priority, and which have been overlooked in the political discourse regarding starting school from the year of 1998 until today. The results indicates that there has been a clear shift in ideas within school-start policy over the past thirty years, progressing from national to international perspectives, with a greater focus on knowledge as well as governance. The conclusion shows that central arguments recur, but since the solutions and underlying assumptions have been different over time, the school start policy discourse has evolved.