Att leva med stroke är en subjektiv upplevelse. Fenomenet varierar beroende på patientens unika erfarenheter och känslor. Stroke kan uppkomma som en följd av riskfaktorer såsom hypertoni. Genom att snabbt diagnostisera och behandla patienten kan hjärnskadorna minskas. Stroke kan medföra betydande konsekvenser för patientens hälsa och livskvalitet, vilket kan leda till ett stort lidande. Sjuksköterskor har ett ansvar att erbjuda personcentreradvård och bemöta patientens behov med respekt för att främja återhämtning. Syftet är att belysa patienters upplevelser av livet efter stroke. Metoden som har använts är ett litteraturbaserat arbete där kvalitativ forskning har analyserats. Artiklarna hämtades från databaserna Cinahl och PubMed och totalt inkluderades tio artiklar. Resultat visade att strokedrabbade patienter upplevde betydande fysiska begränsningar och emotionella utmaningar. Ett stödjande nätverk av familj, vänner och vårdpersonal var avgörande för deras återhämtning. Att vara delaktig i sin vård genom tydlig och enkel kommunikation var central för personcentrerad vård. Strävan efter att återgå till ett normalt liv fungerade som en drivkraft för att utveckla egna copingstrategier som gör livet mer hanterbart. Slutsatsen visade att patienternas djupgående upplevelser av livet efter stroke krävde uppmärksamhet. Sjuksköterskan hade en centralt roll att främja patientens hälsa, lindra lidandet och skapa en vårdrelation där patientens egna behov stod i fokus.

Living with a stroke is a subjective experience. The phenomenon varies depending on the patient's unique experiences and feelings. Stroke can occur due to risk factors such as hypertension. Prompt diagnosis and treatment can reduce brain damage. Stroke can have significant consequences for the patient's health and quality of life, leading to substantial suffering. Nurses have a responsibility to provide person-centered care and address the patient's needs with respect to promote recovery. The purpose of this study is to highlight patients' experiences of life after a stroke. The chosen method was a literature-based study where qualitative research has been analyzed. Articles were retrieved from the databases Cinahl and PubMed, and a total of ten articles were included. The results showed that stroke patients experienced significant physical limitations and emotional challenges. A supportive network of family, friends, and healthcare professionals was crucial for their recovery. Being involved in their care through clear and simple communication was central to person-centered care. The strive to return to a normal life served as a driving force for developing coping strategies that made life more manageable. The conclusions showed that the patients' profound experiences of life after a stroke required attention. The nurse's role was central in promoting the patient's health, alleviating suffering, and creating a care relationship where the patient's own needs were the focus.