Sjuksköterskor har som uppgift att vårda patienter och ta kliniska beslut med syfte att minska lidande och främja patienternas hälsa. I sjuksköterskearbetet ingår bland annat att visa respekt, rättvisa, tillit och empati. Att uppleva hälsa innebär välbefinnande, att man mår bra och att ork finns. Stress och sjukdom försämrar upplevelsen av hälsa och orsakar lidande, men lidande kan även orsakas av patientens livssituation samt även av vården. Empati handlar om förmågan att förstå och känna känslor från en annan människa och viljan att se välbefinnande hos andra. Litteraturöversikten av handlas utifrån ett sjuksköterskeperspektiv. Empatitrötthet kan beskrivas som en psykisk utmattning, som beskrivs som ”loss of the ability to nurture”. Sjuksköterskor möter dagligen patienter som lider och det vårdande mötet är en central del av sjuksköterskearbetet där patientens behov behöver mötas och patientens lidande minskas. I det vårdande mötet behöver sjuksköterskorna ha en empatisk förmåga. Syftet med litteraturöversikten är att belysa sjuksköterskors upplevelser av empatitrötthet. Metoden som valdes att användas var en litteraturöversikt med kvalitativ metod och datainsamlingen gjordes från artiklar i databaserna Cinahl och Medline. Resultatet kunde delas in i tre kategorier med nio underkategorier. Dessa var: 1. Vägen till empati trötthet med underkategorierna arbetsrelaterade faktorer, komplexa vårdsituationer och sjuksköterskans personliga egenskaper. 2. Att vara empatitrött med underkategorierna minskad arbetsmotivation, försämrad syn på patienten, försämrade sociala relationer och påverkan på sjuksköterskan som person. 3. Att lindra empatitrötthet med underkategorierna copingstrategier i arbetslivet och copingstrategier i privatlivet. Slutsatserna visar på att empatitrötthet påverkar sjuksköterskan negativt som person, det sociala livet, sjuksköterskeprofessionen och relationen till den lidande patienten.