Syftet med denna studie är att undersöka hur ett antal lärare erfar, uppfattar och upplever fenomenet att arbeta med läsförståelse i grundskolans årkurs 1–3. För att karaktärisera forskningen har följande frågeställningar formulerats; Hur uttrycks ett antal lärares upplevelser och erfarenheter kring arbetet med läsförståelse i årskurs 1–3 i ämnet svenska?, Hur uttrycks lärarnas utsagor kring de undervisningsstrategier de använder sig av i läsförståelse? samt Hur beskriver lärare eventuella utmaningar och svårigheter som de anser finns kring undervisning i läsförståelse? Den tidigare forskningen presenterar en sökprocess som utgår i stora delar från Eriksson Barajas, Forsberg och Wengströms (2013) urvalsprocess där sex delar genomförts. Samtliga artiklar har granskats, sammanställts och jämförts utifrån studiens syfte och frågeställning. De teoretiska utgångspunkterna för studien har varit ett fenomenologiskt perspektiv där lärares livsvärldar av uppfattningar av undervisning har undersökts genom sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Respondenterna för studien undervisar på lågstadiet och har varit yrkesamma mellan 3–28 år. Analysen kring den insamlande empirin har genomförts i enlighet med Christoffersen och Johannessens (2015) analysmodell i fyra steg. De resultat som framkommit i studien är att lärarna upplever och erfar undervisning i läsförståelse som både rolig och svår. Det roliga handlar om att få arbeta tillsammans med eleverna i en stor grupp samt variationen i undervisningen, svårigheterna handlar istället om tidsbrist och känsla av otillräcklighet. Arbetet med läsförståelse i de yngre åldrarna handlar mycket om att lägga en bra grund inför framtiden. Flertalet metoder och strategier framkommer utifrån lärarns utsagor där En läsande klass och ABC-klubben nämns. Högläsning med diskussioner erfar även lärarna som en användbar undervisningsmetod. Upplevda svårigheter och utmaningar som nämns är elever med annat modersmål eller elever med språkstörning samt förmågan att upptäcka elever som har det svårt med läsförståelsen. Det kan konstateras att samtliga respondenter upplever en vinst i att eleverna får samarbeta och jobba tillsammans i arbetet med läsförståelse samt att undervisningen varieras. Därtill pekar resultaten på att respondenterna lägger stor vikt i anpassningar och klassrumsklimat för att ge goda förutsättningar att utveckla läsförståelse.

The purpose of this study is to investigate how a number of teachers experience and perceive the phenomenon of working with reading comprehension in primary school grades 1-3. To characterize the research, the following questions have been formulated; How are a number of teachers' experiences expressed of working with reading comprehension in grades 1-3 in the Swedish subject?How does teachers' express statements about the teaching strategies they use in reading comprehension? and How does teachers describe any challenges and difficulties that they believe exist in teaching reading comprehension? The previous research presents a search process that is largely based on Eriksson Barajas, Forsberg and Wengström's (2013) selection process in which six parts were compleded. All of the articles have been reviewed, compiled and compared based on the study's purpose and questions. The theoretical starting points for the study have been a phenomenological perspective where teachers' life-worlds of perceptions of teaching have been investigated through seven qualitative semi-structured interviews. The respondents in the study teach in primary school and have been working between 3-28 years. The analysis of the collected empirical data has been conducted in accordance with Christoffersen and Johannessen's (2015) four-step analysis model. The results that emerged in this study are that the teachers perceive and experience teaching in reading comprehension as both fun and difficult. The fun is about getting to work together with the students in a large group and the variety of teaching, the difficulties are instead about lack of time and feeling inadequate. Working with reading comprehension in the younger ages is a lot about laying a good foundation for the future. Several methods and strategies emerge from the teachers' statements, where En läsande klass and ABC-klubben are mentioned. Reading aloud with discussions are also experienced by teachers as a useful teaching method. Perceived difficulties and challenges mentioned are students with a different mother tongue or students with language disabilities and the ability to identify students who have difficulties with reading comprehension. It can be stated that all respondents experience a benefit in the fact that students can collaborate and work together with reading comprehension and that the teaching is varied. In addition, the results indicate that the respondents place great emphasis on adaptations and classroom climate to provide good conditions to develop reading comprehension.