Denna kandidatuppsats undersöker undervisares syn på användningen av Artificiell Intelligens (AI) inom högre utbildning samt de faktorer som påverkar deras antagande av AI teknologier. Dessutom undersöks hur AI kan integreras för att underlätta och förbättra undervisningen samtidigt som man undviker negativa konsekvenser. För att besvara dessa frågor har en kvalitativ undersökning bestående av sex intervjuer med sex aktiva lärare inom högre utbildning genomförts. Resultaten visar att undervisarna generellt anser att AI:s påverkan på högre utbildning är oundviklig, trots deras begränsade aktiva användning av AI i sitt arbete. De identifierade flera potentiella fördelar, som ökad effektivitet i undervisningen samt möjligheten att frigöra mer tid som undervisare sedan kan lägga på viktigare saker som att fördjupa relationen till studenterna. Samtidigt framkom vissa bekymmer som eventuellt skulle kunna påverka undervisningens genomförande och mål på ett negativt sätt, bland andra bekymmer lyftes risken för ökat fusk/plagiering. Både tidigare forskning och respondenterna från denna studien betonar vikten av att bevara det mänskliga samspelet i undervisningen och att det är viktigt att inte delegera arbetsuppgifter till AI som rör de mänskliga aspekterna av undervisningen. Vidare tog respondenter i studien upp att AI- verktyg har vissa begränsningar och kan därför inte helt ersätta lärare. En respondent förklarade att hans undervisningsområde är så pass komplext att AI inte har förmågan som krävs. Undersökningen framhåller att det finns behov av utbildning och stöd samt en gemensam syn för enhetlig och rättvis integrering av AI inom högre utbildning. Respondenterna befann sig främst mellan kunskapsstadiet och övertalningsstadiet i innovationsbeslutsprocessen, där betydelsen av att bygga grundläggande förståelse för AI framhålls. De faktorer som påverkar lärares användning av AI-teknologier i deras arbete inkluderade framför allt deras uppfattning om hur användbar och passande teknologin är utifrån deras behov, socialt inflytande från andra i deras sociala system, och förutsättningarna för användning av teknologin. Denna studie baseras på en begränsad urvalsstorlek av sex lärare som alla är aktiva inom Västra Götaland och är därför inte generaliserbar till alla undervisare inom högre utbildning. Framtida forskning kan utökas genom att inkludera och undersöka fler respondenter för att möjliggöra en mer mångfacetterad analys av ytterligare typer av “adopters” till innovationen. Studiens resultat markerar inte bara nuvarande inställning till användningen av Artificiell Intelligens (AI) inom högre utbildning bland lärare, utan ger även en grund för att förstå hur dessa attityder och antaganden kan utvecklas över tid. I takt med att AI:s roll blir mer framträdande i olika samhällssektorer som utbildning, kommer framtida forskning att kunna följa och avslöja potentiella förändringar i inställningen till AI teknologier som ChatGPT.

This thesis is written in Swedish and explores teachers' perspectives on the use of Artificial Intelligence (AI) in higher education and the factors influencing their adoption of AI technologies. Additionally, it investigates how AI can be integrated to facilitate and enhance higher education without it causing negative consequences. To address these questions, a qualitative study consisting of six interviews with active teachers within higher education has been conducted. The results indicate that teachers generally view AI’s impact on higher education as inevitable, despite their limited active use of AI in their current practices. They identified several potential benefits, such as increased efficiency in teaching and the potential to free up more time for teachers to deepen their relationship with students. At the same time, concerns were raised that could potentially affect the implementation and goals of teaching, including the risk of increased cheating/plagiarism among students. Both previous research and respondents from this study emphasize the importance of preserving human interaction in teaching and caution against delegating tasks to AI that are related to the human aspects of teaching. Furthermore, respondents in this study acknowledged that AI tools have certain limitations and cannot completely replace teachers, with one respondent explaining that his teaching area is too complex for AI to possess the required capability. The study highlights the need for education, support, and a shared vision for a unified and fair integration of AI in higher education. The study found the respondents to be primarily between the knowledge stage and the persuasion stage in the innovation-decision process, underscoring the importance of building a fundamental understanding of AI. Factors influencing the teachers' adoption of AI technologies in their work primarily included their perception of how useful and fitting the technology is for their needs, social influence from others in their social network, as well as whether or not the conditions for using the technology are facilitating. This study is based on a limited sample size of six teachers, all active in Västra Götaland, and therefore cannot be generalized to all teachers in higher education. Future research could be expanded by examining more respondents in order to enable a more multifaceted analysis of additional types of adaptors to the innovation. This study’s findings not only indicate the current attitudes toward the use of AI in higher education among teachers, but also provide a foundation for understanding how these attitudes and assumptions may evolve over time. As AI’s role becomes more prominent in various societal sectors, future research will be able to track and reveal potential changes in attitudes toward AI technologies like ChatGPT.