En inkluderande undervisning är ett omdebatterat ämne som berörs av politiker likväl som lärare och vårdnadshavare. Den här kunskapsöversikten syftar till att kartlägga, sammanställa och analysera forskning som kännetecknar inkludering i svenskämnets läs- och skrivundervisning i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–6, med Sverige som forskningsområde. De fyra frågeställningarna som formulerades var hur forskning definierar sitt syfte, vilka metoder som använts, hur inkludering i läs- och skrivundervisningen kännetecknas i forskningen, samt vilka eventuella hinder och utmaningar som kan identifieras. Genom litteratursökning i två databaser och två söktjänster valdes tio vetenskapliga artiklar ut, vars empiri analyserades med hjälp av innehållsanalys. Artiklarna valdes med hänsyn till det avgränsade området Sverige samt läs- och skrivundervisning för att rikta fokus i enlighet med syftet. Efter analys och bearbetning av materialet indikerar kunskapsöversiktens resultat en varierad syn av inkludering i svenskämnets läs- och skrivundervisning, vilket analyseras djupare i översiktens diskussion. Samtidigt som forskningsfältet redogör för en mångfacetterad bild av begreppet inkludering, har forskning i sitt resultat redogjort för hur lärare kan arbeta för en inkluderande undervisning i svenskämnet. Resultatet i de tio vetenskapliga artiklarna har med hjälp av innehållsanalys som metod varit möjligt att kategorisera till två större områden, där lärarens förmåga att variera undervisningen för att möta elevernas behov framträtt, samt undervisning som utformas för alla elevers lärande. Därtill har resultatet identifierat hinder och utmaningar som har en direkt verkan på inkluderande läs- och skrivundervisning i svenskämnet. Forskningen belyser flera viktiga aspekter för läraryrket. Genom kompetensutveckling, samarbete, användning av digitala verktyg och att effektivt fördela resurser kan lärare bättre stödja elevernas utveckling och bidra till en mer inkluderande undervisning. Dessutom framhäver forskningen en oenighet som finns mellan lärare och specialpedagoger, vilket indikerar för ett behov av förbättrad kommunikation och närmare samarbete. Det finns fortsatt intresse av forskning som analyserar lärares och specialpedagogers olika syn på hur undervisning bör bedrivas i svenskämnet.