I det svenska samhället krävs det att vara läs-och skrivkunnig för att kunna delta i samhällsutvecklingen, därav är det centralt att elever får utbildning för att utveckla dessa förmågor i skolan. Elever ska få utveckla sina skrivkunskaper i den skrivundervisning som de tar del av där både analogt och digitalt skrivande ska ingå. Syftet med den här studien är utifrån ett fenomenologiskt perspektiv belysa ett antal lärares upplevelser och erfarenheter kring användningen av analogt och digitalt skrivande i grundskolans årskurs F-3. Fokus läggs också kring att undersöka hur lärarna upplever och erfar sina undervisningsstrategier inom analogt och digitalt skrivande i relation till alla elevers individuella skrivutveckling. Det här blir därmed studiens kunskapsobjekt som undersöks. Baserat på ovanstående syfte valdes en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem verksamma lärare som alla undervisar i svenskämnet för årskurserna F-3. Den insamlade empirin började kodas i enlighet med fenomenologin utefter studiens analytiska verktyg, upplevelser och erfarenheter. De meningsbärande enheterna kondenserades för att korta ned texten men ändå behålla det centrala innehållet som framkom i kodningsprocessen. Studiens resultat visar att både analogt och digitalt skrivande är viktigt, men enligt respondenternas utsagor är fokus på det analoga skrivandet då elever behöver lära sig forma bokstäver korrekt innan de börjar skriva på ett digitalt verktyg. Det framkommer även i resultatet att respondenterna upplever och erfar att det digitala skrivandet har vissa fördelar såsom att använda olika dikteringsprogram då elever i skrivsvårigheter kan gynnas av användandet av digitala lärresurser. Ytterligare belyser respondenterna vikten av att ta tillvara på elevernas intressen i skrivundervisningen för att skapa en lust att lära. De undervisningsstrategier som lärarna upplever och erfar i undervisningen för att möta alla elevers individuella skrivutveckling är bland annat att nivåanpassa skrivundervisningen och ha mindre elevgrupper under vissa lärtillfällen samt att det finns en variation i undervisningen. Studiens slutsatser är att analog och digital skrivundervisning behövs, fokus är framförallt på den analoga skrivundervisningen och den digitala skrivundervisningen används som ett komplement för att elever ska utvecklas som skribenter.