I mitten på 1970-talet avvecklades den statliga granskningen av läromedel. I dag finns det flera förlag som producerar och säljer matematikläromedel till svenska skolor. Importen av matematikläromedel från länder som presterat bättre än Sverige i PISA-testerna i matematik har också påverkat marknaden för vilka läromedel som köps in till skolorna. Många lärare har elevernas lärobok som styrande för undervisningen, vilket sätter lärarnas matematikkunskaper på prov eftersom läromedel inte alltid harmoniserar med det centrala innehållet i kursplanen, som ska behandlas i undervisningen. Den här kunskapsöversikten har för avsikt att undersöka vad som kännetecknar forskningen om matematikläromedel för årskurs F-3. Frågor vi ställt oss handlar om vad som varit viktigt i tidigare forskning gällande syften och frågeställningar, teorier och metoder och resultat samt vilka forskningsluckor som identifierats. I vår metod för sökning och insamling av lämpligt material har vi använt oss av Eriksson Barajas, Forsbergs & Wengströms sex steg för systematiska litteraturstudier (2018). Vi hittade lämpliga studier från databaserna Primo, ERIC Proquest, International Eric, Google scholar och SwePub. Hundratals publikationer har granskats och gallrats, tills det efter den fördjupade läsningen hittats totalt 10 artiklar och två refereegranskade konferensbidrag som uppfyllde översiktens samtliga kriterium för inkludering. Eftersom det finns flera olika sätt att ta sig an matematikläromedel, har publikationer inom olika matematiska områden hittats. Ambitionen var att hitta empiri som handlar om matematikläromedel för årskurs F-3. Resultatet är inte samstämmigt och har därför inte varit möjligt att kategoriseras på ett enhetligt sätt. Flertalet studier identifierar exempel på brister i matematikböcker, men inom var sitt specifikt matematikområde, medan andra fokuserar på ett läromedels multimodala aspekter. En studie belyser hur lärare och elever pratar om matematikboken, där det bland annat framkom att matematikboken är central för planering av undervisningen. Ytterligare en studie visade skillnader mellan svenska och danska kursplaner i matematik med avseende på programmering, men även olika ståndpunkter i vad som lärs ut inom programmering.