År 2015 lämnade Bergwallkommissionen sin rapport till regeringen. Av rapporten framgick det att polisutredningarna kring Sture Bergwall hade drabbats av det mänskliga, psykologiska fenomenet confirmation bias som hade orsakat att hela rättskedjan medverkat till att Sture Bergwall felaktigt dömdes för åttamord. Bergwallkommissionen, som tillsattes efter att rättsprocessens brister hade uppdagats, rådde Polismyndigheten att utreda om kunskaperna och metodutvecklingen var tillräckliga för att främja objektivitetsprincipen (SOU 2015:52) och 2016 förstärktes objektivitetsprincipen i lag. När vi nu närmar oss ett decennium sedan Bergwallkommissionens uppmaning finns ett behov av att se över hur Polismyndigheten arbetat kring det förstärkta objektivitetskravet. Syftet med denna studie är att undersöka om svensk brottsutredande personal idag har nödvändiga och tillräckliga förutsättningar att upprätthålla objektivitetsprincipens krav, vilka objektivitetsfrämjande metoder som används av personalen i dagens brottsutredningar samt vilket förändringsarbete den brottsutredande personalen känner till att Polismyndigheten vidtagit med anledning av objektivitetsprincipens lagförstärkning 2016. Studien genomfördes med en kvalitativmetod genom semistrukturerade intervjuer med brottsutredare vid Polisens enheter förgrova brott samt med polisiära förundersökningsledare och en åklagare. Resultatet visade att samtliga respondenters upplevelse var att de har tillräckliga förutsättningar att upprätthålla objektivitetsprincipen och att dessa förutsättningar huvudsakligen utgörs av deras och arbetsgruppens personliga egenskaper, arbetssätt, kunskap om arbetsuppdraget och tidigare erfarenheter. Respondenterna kände dock inte till att Polismyndigheten infört några objektivitetsfrämjande metoder eller att de hade genomgått eller erbjudits någon internutbildning med objektivitetsprincipen i fokus. Forskning visar dock att människans naturliga, psykologiska faktorer hindrar oss från att i tillräcklig utsträckning, utan strukturerade metoder, skapa även de oskuldspresumtiva hypoteser som måste ingå i brottsutredningar för att en persons skuld ska kunna anses vara objektivt ställd utom rimligt tvivel.