Denna magisteruppsats syftar till att undersöka forskning kring e-ledarskapets roll och effekter för att främja arbetstillfredsställelse hos anställda och därigenom skapa förutsättningar för minskad personalomsättning. Centrala teorier som är särskilt tongivande inom forskningen på området är jobbkrav-resursmodellen, socialidentitetsteori, teori om självkategorisering, social utbytesteori samt social kognitiv teori, vilka lyfts fram i studiens teoretiska bakgrund. Två frågor ställs i studien: (1) Vilka problem och hinder finns när det gäller att tillfredsställa det som anställda värderar i en virtuell arbetsmiljö? (2) Vilka möjligheter och utmaningar har e-ledarskapet avseende att minska personalomsättning? För att besvara frågorna används en begränsad kartläggande litteraturöversikt som metod. 18 artiklar är inkluderade i studien och tillsammans utgör dessa grunden för studiens resultat. Resultatet visar att e-ledare har potential att minska personalomsättning genom att främja anställdas motivation, engagemang och arbetstillfredsställelse, men det kräver betydande insatser och resurser från eledarens sida. Utmaningar som bristande utvecklingsmöjligheter, otillräcklig kompensation, lågt förtroende för ledningen, professionell isolering, begränsad tillgång till kommunikationsfrämjandeverktyg, ökade byråkratiska upplevelser, IT-relaterade problem och avsaknad av fysisk interaktion behöver hanteras för att effektivt tillgodose anställdas behov i en virtuell arbetsmiljö och därmed skapa förutsättningar för att bromsa personalomsättningen.