Mammor rekommenderas helamma sina barn tills de är sex månader gamla, ändå var det 2021 färre än 12% av svenska barn som helammades vid sex månaders ålder. Tillmatning innebär att barnet får bröstmjölksersättning eller urpumpad bröstmjölk och den låga amningsfrekvensen indikerar att tillmatning sker i stor utsträckning. Majoriteten av barnen i Sverige följs av barnhälsovården och stöd från hälso- och sjukvårdspersonal är viktigt för nyblivna föräldrar. Kunskap kring amning och tillmatning behövs för att barnsjuksköterskan i barnhälsovården ska kunna erbjuda ett gott stöd relaterat till amning och matning av spädbarn. Denna uppsats beskriver mammors erfarenheter av att ge sitt barn tillmatning i tillägg till amningen genom en systematisk litteraturöversikt där resultatet analyserades genom tematisk analys. Elva vetenskapliga artiklar inkluderades och dataanalysen gav tre huvudteman: Tvivel som en anledning att tillmata; Stress relaterat till tillmatning och Att kunna välja tillmatning. En stor andel av mammorna hade bristande tillit till att amningen var tillräcklig vilket orsakade tvivel, andras åsikter inverkade också på känslorna av tvivel. Stress upplevdes kring tillmatningen och kunde beröra anledningar till varför tillmatningen behövdes, praktiska omständigheter eller otillräckligt stöd. Det tredje temat som framkom var att det fanns ett val att tillmata. Tillmatningen kunde ge frihet, initieras i samband med återgång till arbete samt ge andra familjemedlemmar möjlighet till relationsskapande. Denna studies resultat bidrar med kunskap om barnsjuksköterskans arbete i att visa på förståelse för mammor som tillmatar i tillägg till amningen, samt kunna ge individuellt anpassad rådgivning för att bevara och främja amningen hos de mammor och barn som önskar det.