Språkbarriärer mellan patient och sjuksköterska identifieras som ett av de största hindren för en effektiv kommunikation och kan påverka vårdrelationen, patientsäkerheten och orsaka ett ökat lidande för patienten. Familjer där språkbarriärer hindrar en effektiv kommunikation står inför en unik utmaning i vården av sina barn. Syftet med studien var att belysa familjens erfarenheter av språkbarriärer i hälso- och sjukvård när de talar ett annat språk än sjuksköterskan. En kvalitativ systematisk litteraturöversikt genomfördes med ett induktivt förhållningssätt. Datainsamlingen genomfördes i databaserna CINAHL, PubMed och Medline och analysen följde en tematisk analys enligt Bettany-Saltikov och Mcsherry. 14 artiklar inkluderades i studien och resulterade i tre huvudteman: Känslomässiga och sociala utmaningar till följd av språkbarriärer, att kunna kommunicera trots språkbarriärer och betydelsen av att vara delaktig. Föräldrarna upplevde känslor av skam, isolering och maktlöshet till följd av språkbarriärer. Bristfällig kommunikation påverkade barnets vård och för att underlätta förståelsen användes kommunikationsverktyg som tolkar, bildstöd och icke-verbala kommunikationsmetoder. Särskilt framhölls användning av auktoriserade tolkar för att uppnå en effektiv kommunikation.  Då familjens delaktighet i vården hämmades av språkbarriärer framkom ett behov av en effektiv och tillitsfull kommunikation för möjliggörandet av en inkluderande vård. Barnsjuksköterskor spelar en avgörande roll i att överbrygga dessa hinder och främja hälsa för barn och familjer. Med medvetenhet om de språkliga utmaningarna kan familjens delaktighet främjas, patientsäkerheten förbättras och en långsiktigt hållbar vård utvecklas. 

Language barriers between patient and nurse are identified as one of the major obstacles to effective communication and can affect the care relationship, patient safety, and cause increased suffering for the patient. Families where language barriers hinder effective communication face a unique challenge in caring for their children. The aim of the study is to illuminate the family´s experiences of language barriers in healthcare when speaking a different language than the nurse. A qualitative systematic literature review was conducted with an inductive approach. The data collection was conducted in the databases CINAHL, PubMed and Medline and the analysis followed a thematic analysis according to Bettany-Saltikov and McSherry. 14 articles were included in the study and resulted in three main themes: Emotional and social challenges due to language barriers, the ability to communicate despite language barriers and the importance of being involved. The parents experienced feelings of shame, isolation, and powerlessness due to language barriers. Poor communication affected the child's care, and to facilitate understanding, communication tools such as interpreters, visual aids, and non-verbal communication methods were used. Particularly highlighted was the use of authorized interpreters to achieve effective communication. As family involvement in care was hindered by language barriers, a need for effective and trustful communication to enable including care emerged. Pediatric nurses play a crucial role in overcoming these barriers and promoting health for children and families. With awareness of the linguistic challenges, family involvement can be promoted, patient safety improved, and long-term sustainable care developed.