Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare arbetar med metoden, tecken som stöd samt i vilka sammanhang metoden anses vara gynnsam. 

Denna studie undersöker hur användandet av tecken som stöd ser ut i den svenska grundskolan samt i vilka pedagogiska sammanhang metoden kan användas som resurs. Studien tar upp tecken som stöd i undervisning för och kommunikation med elever med språkstörning samt inom andraspråksundervisning. Den lyfter även generella vinster hos elever som använder tecken som stöd.  

Undersökningen genomförs med kvalitativa intervjuer med fyra verksamma pedagoger. Dessa nämns som respondenter. Dessa respondenter representerar olika befattningar som klasslärare, specialpedagog och SVA-lärare. Analys av intervjuresultaten genomförs utifrån två perspektiv: en innehållsanalys samt en med inspiration från en fenomenografisk ansats.